med anledning av prop. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m.
I propositionen föreslås att bestämmelser om
kapitaltäckning och tillsyn av finansiella företagsgrupper
förs samman i en ny lag. I sak innebär förändringarna att
bestämmelser i fyra EG-direktiv införlivas i den svenska
lagstiftningen.
Den föreslagna lagen har emellertid koppling till
bestämmelser i andra EG-direktiv, som vi anser också borde
ha införlivats i texten i och med att man gör denna
rationalisering.
De bestämmelser som vi anser borde ha beaktats avser
reglerna för beräkning av kapitalbas som återfinns i paragraf
6.
Reglerna överensstämmer inte helt och hållet med EG:s
direktiv om kapitaltäckning (EEC/229/89) och den tolkning
som EG-kommissionen gör samt den praxis som finns i ett
antal EU-länder.
De regler som underlåtits att ta in i den svenska
lagstiftningen är strategiska för möjligheterna att etablera
kooperativa banker i Sverige.
För det första inkluderas enligt den tolkning som EG-
kommissionen givit officiellt till de europeiska kooperativa
bankernas organisation, Association of Cooperative Banks
of the EC, förlagsinsatser (titres participatifs) i de
kooperativa bankernas primära kapital. Förlagsinsatserna
jämställs med aktier utan rösträtt. I flera kooperativa banker
i Europa är förlagsinsatserna en viktig del av det egna
kapitalet.
För det andra återfinns en bestämmelse i direktivets artikel
2.1 (7) kompletterad av artikel 4 (1) som säger att de
åtaganden som medlemmarna i den kooperativa banken gjort
gentemot sin bank om att svara för bankens skulder och icke
inbetalade insatser kan inkluderas i det supplementära
kapitalet. Detta belopp får dock uppgå till högst hälften av
det primära kapitalet.
Dessa medlemsåtaganden anses alltså ha minst samma
värde som sådana skuldbevis som förfaller till betalning först
efter övriga borgenärer.
Genom att ha infört denna bestämmelse i direktivet
erkänner EG den kooperativa särarten, som i detta fall
baserar sig på medlemssolidariteten gentemot den egna
banken. I flera EG-länder återfinns dessa bestämmelser i den
nationella lagstiftningen.
De ovan påtalade bristerna vad avser den svenska
banklagstiftningen hänger i första hand samman med att det
inte finns någon svensk lagstiftning som möjliggör
etablering av kooperativa banker. En sådan är i dag än mer
nödvändig genom att Sverige kommer att bli medlem av EU.
Vi hänvisar till att Betaltjänstutredningen hade ett förslag om
andelsbank, som dock behöver justeras för att bli EG-
konformt.
Vi förutsätter att regeringen skyndsamt utarbetar en
lagstiftning som tillåter etablering av kooperativa banker och
att vid detta tillfälle det sker en sådan översyn av hela
banklagstiftningen att inte den kooperativa företagsformen
diskrimineras. Därvid måste de delar av EG-direktiven som
berör de kooperativa bankerna inarbetas i den svenska
lagstiftningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett skyndsamt förslag till lagstiftning
som tillåter etablering av kooperativa banker.
Stockholm den 24 november 1994
Inga-Britt Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Anita Johansson (s)
Ann-Kristine Johansson (s)
Nils T Svensson (s)