Barsebäcks kärnkraftverk ligger på sämsta tänkbara ställe
mitt i Öresundsregionen med Köpenhamn och Malmö, Lund,
Helsingborg, Helsingör och andra tättbefolkade regioner
alldeles inpå knutarna. De katastrofala följderna av en
kärnkraftsolycka som i Tjernobyl kan inte nog understrykas.
Evakuering skulle vara omöjlig. Den 28 juli 1992 inträffade
den hittills mest allvarliga kända incidenten i Sverige just vid
Barsebäck. Då blåste en ventil ned isoleringsmaterial i
silarna och täppte igen kylvattenintaget.
Antalet incidenter ökar
Denna händelse ledde till en uppföljning i riksdagen, en
hearing den 4 december 1992, varvid riskerna tydliggjordes
liksom brister i säkerheten vid Barsebäck. Tendensen är
dessutom att incidenterna ökar. Under 1994 passerade de 100
stycken. Tidigare år har de legat på ca 80 incidenter. Det
allvarliga är att orsakerna inte bara beror på tekniska fel utan
på kommunikationsbrister inom företaget. Den mänskliga
faktorns betydelse vid felgrepp är uppenbar. SKI skall gå in
och skärpa tillsynen, men den mänskliga faktorn kan aldrig
opereras bort. Bakom varje tangentbord och dator sitter en
människa. Rutiner och kontrollscheman kan förbättras, men
en olycka i Barsebäck har Sverige och Europa inte råd med.
Säkerheten har minskat
Efter olyckshändelsen i juli 1992 tvingades de fem äldsta
reaktorerna av samma typ att stängas. De genomgick en
''renovering'', men det kan konstateras att den tidigare
säkerhetsmarginalen på 10 timmar vid denna typ av olycka,
knappast har uppnåtts. Vid själva olyckan var tidsmarginalen
ca en halv timme. En härdsmälta hade kunnat inträffa, men
eftersom aggregatet var nystartat efter revision, var effekten
ej så hög. Radioaktivt vatten släpptes emellertid ut i Öresund.
Tyvärr finns inga bandupptagningar kvar från samtal mellan
personal under själva händelseförloppet. De har raderats.
Rutinen på detta område bör ändras, så att även
kommunikationen mellan personalen sparas.
Baltic Cable
Miljöpartiet de gröna har i tidigare motioner krävt
avstängning av Barsebäck pga dess ålder, läge och risk för
omgivningen. Vi har förstått att det av bakomliggande
ekonomiska intressen inte är aktuellt. Genom Baltic Cable
ser Sydkraft marknaden öppna sig. Om så är fallet anser vi,
att det är oerhört allvarligt. Ekonomiska intressen får inte gå
före människors hälsa och miljö. Planer på att bygga flera
liknande kablar, som är enormt dyra, måste tyda på att det
trots allt är lönsamt, men på vems villkor?
PreussenElectra
Att den svenska elen är så eftertraktansvärd och orimligt
billig har resulterat i att PreussenElectra, ett tyskt bolag, köpt
in sig i Sydkraft. Idag äger de 17,2 % av kapitalet och har
22 % av rösterna. Även Electricité de France har köpt in sig
i Sydkraft och har 10 % av kapitalet samt 6,6 % av rösterna.
Detta är ett hot mot kärnkraftsavvecklingens genomförande.
Genast kommer krav från fackföreningar att behålla och
förlänga kärnkraften utan hänsyn tagen till risker med
försprödning, utsläpp och ständig produktion av kärnavfall
som ingen har någon lösning på hur det skall slutförvaras
eller vet var det skall förvaras. De kortsiktiga ekonomiska
vinsterna är cyniska om man betänker vad kommande
generationer skall ta hand om. Det är djupt omoraliskt att
överlåta allt det negativa åt dem och ''njuta frukterna'' idag.
Beräkningar har gjorts att kärnkraften kostar Sverige minst
10 miljarder per år beräknat före 1988 (Gösta Walin). Facken
talar om att det kostar att avveckla. Ord står mot ord.
Kärnkraften kan aldrig försvaras ur ekonomisk synvinkel.
Skulle den betala sina reella kostnader med
försäkringspremier, avfallskostnader, hälso- och ekologiska
utgifter vid uranbrytning osv, skulle elpriset ligga skyhögt
över dagens. Samhällsekonomiska kalkyler borde vara det
mest realistiska att använda i detta sammanhang. Idag betalar
samhället kärnkraftens risker medan kärnkraftsbolagen tar
hem vinsterna.
Socialiserade risker men privatiserade vinster
Att socialisera riskerna och privatisera vinsterna är
oförsvarbart -- därför anser vi att alla reaktorer borde
förstatligas. De ekonomiska styrmedel som vi föreslår med
skatteväxling innebär att kärnkraften får betala sina miljö-
och hälsokostnader. Det anser vi är rimligt.
Avregleringen av elmarknaden
Ett annat hot mot avvecklingen av kärnkraften kan
avregleringen av elmarknaden vara. Det kommer att betyda
att ägarna vill sälja så mycket som möjligt till lägsta möjliga
priser. Om vi misslyckas med att införa skatteväxling,
kommer avregleringen att medföra fortsatt kärnkraftsdrift
och maximera försäljningen av el. Vi avvaktar
Energikommissionens resultat, men menar att den måste
arbeta in krav och styrmedel som effektiviserar
energianvändningen, stimulerar förnybara energislag och
bygger oss ur sårbarheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Barsebäcks ogynnsamma läge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om evakuering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödkylsolycka i Barsebäck 2,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökande incidenter och behov av
nya rutiner,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den mänskliga faktorn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om säkerhet och tidsmarginaler,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Baltic Cable och eventuellt nya
kablar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utländskt uppköp av Sydkraft,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hot mot avvecklingen av
kärnkraften,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kortsiktiga intressen före miljö
och hälsa,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommande generationer,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den samhällsekonomiska
kostnaden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avregleringen som hot mot
kärnkraftsavveckling,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om styrmedel för satsning på
effektivisering av energianvändningen och förnybara
bränslen.
Stockholm den 25 januari 1995
Eva Goe s (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)