I år är det 50 år sedan den första atombomben fälldes över
Hiroshima och Nagasaki -- ett massmord på oskyldiga. De
sociala och hälsomässiga lidanden samt de genetiska
förändringar som följde i katastrofens spår lever vidare hos
folket. Varje dag vallfärdar tusentals skolbarn och vuxna till
minnesplatsen i Hiroshima. De påminns om atombombens
förödelse, slår på fredsklockan, gong-gongen, ögonen
registrerar det spöklika monumentet av fabriken, fotona från
förödelsen, skulpturen med tranorna, symbolen för fred.
Overkligt men sant.
Hiroshima skall alltid påminna mänskligheten om det
ohyggliga som hände, vara en varning för nu levande och
kommande generationer. Vi vet att även Sverige skulle bli en
atomstat, men några kvinnliga politiker klarade lyckligtvis
av att stoppa detta. Kvar blev den civila atomkraften. Att
kärnkraft-kärnvapen är siamesiska tvillingar är ingen
hemlighet längre. Detta har blivit en offentlig sanning efter
den uppmärksammade jakten på Irak från internationellt håll
för att spåra dess kärnreaktorer. Rädslan för att diktatoriska
stater skall kunna göra atombomber av högaktivt kärnbränsle
har synliggjorts. Det är vår plikt och vi har en moralisk
skyldighet, vi som utnyttjat kärnkraften, att undanröja hoten
från kärnkraften -- dvs eliminera den.
Etik och vetenskap
Enligt miljöpartiets uppfattning är det lika viktigt att utgå
från och ta etiska såväl som vetenskapliga hänsyn, när det
gäller att förstå sammanhangen kring energiförsörjning och
energianvändning. Utan etik urartar varje samhälle: Det blir
antingen anarki där den starke får all makt eller ett kollektivt
förtryck, ett fångläger. En av de flesta omfattad etik måste
ligga bakom den lagstiftning och andra styrande åtgärder
som exempelvis riksdagen beslutar om. Utan vetenskaplig
kunskap -- i vid bemärkelse -- kommer all planering och all
lagstiftning att ske på måfå och de samhälleliga besluten
kommer inte att få de följder man hoppas på.
Vetenskaplig bakgrund
Energiflödena är grunden för allt liv. Utan ett ständigt
tillflöde av energi från solen skulle intet liv existera. Det
finns så vitt man vet bara en primär energikälla i världsalltet
och det är de radioaktiva processerna i stjärnorna, fusion och
fission. Jorden har ''sedan skapelsens morgon'' varit
beroende av den ständiga energitillförseln från den
gigantiska fusionsreaktorn solen. Den är placerad på
lämpligt säkerhetsavstånd från jorden (1 500 miljoner
kilometer). Energileveranserna till jorden, med ljusets
hastighet, är miljövänliga och mycket stora. De har hittills
räckt till för att upprätthålla energiflöden -- vindar, regn och
vattenströmmar -- och ett rikt växt- och djurliv på planeten.
Enligt värmelärans andra huvudsats ökar graden av
oordning i varje system som förändras -- entropin stiger.
Däremot kan, genom uppoffring av energi i ett system,
entropin minska i en del av systemet samtidigt som den totala
entropin ökar.
Fotosyntesen
Det allra viktigaste exemplet på detta är fotosyntesen, som
är praktiskt taget den enda källan till biologiskt liv.
Människan kan också med sina tekniska metoder
åstadkomma ökad ordning -- minskad entropi -- i ett
delsystem. Ett typexempel är hur man genom stora
energiinsatser förvandlar järnmalm -- järnoxider -- till rent
stål.
Fram till omkring 1970 var mänskligheten till hundra
procent beroende av energitillförseln från solen. Därefter
började människans försök att efterlikna de himmelska
processerna -- fissionsenergin -- få en mindre plats i de
mänskliga energisystemen.
Men redan i början av 1700-talet inträdde en viktig
förändring av energiomvandlingen på jorden. Då började
nämligen användningen av de förnybara, flödande
energikällorna -- ved, vind, vattenkraft -- delvis att ersättas
av kol. Kol är ju lagrad solenergi liksom de senare tillkomna
fossila bränslena olja och fossilgas. Det var en principiellt
viktig förändring. Från att vara hänvisad till den löpande
tillförseln av energi från solen började mänskligheten -- läs
västerlandet -- alltmer gå över till att förbruka jordens
lagrade energikapital. Detta är en i längden ohållbar metod.
Dessutom har det visat sig att den medför tidigare oanade
problem. Genom att på kort tid förflytta den materia som
innehåller den solenergi som lagrats under årmiljoner upp i
luften ändras jordens atmosfär på ett sätt som hotar livet på
planeten. Detta förutsåg den svenske nobelpristagaren
Svante Arrhenius redan i början av detta sekel.
Exergi
Livet på jorden skulle inte existera utan energi. Energin är
också grunden för det mänskliga samhället.
Industrisamhällets kraft hämtas främst från lagrad solenergi
som fossila bränslen och uran. Energi kan inte produceras
eller konsumeras. Den kommer till oss genom solens strålar
och lämnar oss i degraderad form som värmestrålning.
Däremot kan människan konsumera energins arbetsinnehåll
(exergin) för att driva samhällets processer. För tjugo år
sedan presenterade professorn och nobelpristagaren Hannes
Alfvén ''Exergiutredningen kan ge ny energipolitik'', där han
pekar på den felaktiga bokföringen i energistatistiken. Att
summera energi av olika värde är lika felaktigt som att ange
kassabehållningen i antalet mynt utan att ange om de är
enkronor eller femöringar.
Energi förekommer i olika former av skiftande kvalitet,
och energins kvalitet kan förändras från ''extra prima'' till
''värdelös''. Kvaliteten anges som förhållandet mellan exergi
och energi. För värmeenergi varierar kvalitetsindex avsevärt,
från 60 för het ånga till 0 för värmestrålning från jorden.
Ingenting är gratis; en ökning av exergin på ett ställe kräver
ännu större minskning någon annanstans så att exergin totalt
sett minskar. Genom att bevara exergin bevaras även andra
värden som mänskliga, ekonomiska och ekologiska. Solen
är vår viktigaste exergikälla.
Energianvändning
En stor energianvändning ger människan kraft och
samhället styrka men försätter samtidigt både människa och
samhälle i en alltmer kritisk situation. Försurning av mark
och vatten, skogsdöd, klimatförändringar och radioaktiv
nedsmutsning är ödesfrågor för hela mänskligheten. Dessa
problem härrör alla från ett felaktigt energisystem och alltför
stor energianvändning.
Effektivisera
Sveriges energipolitik har hittills främst gått ut på att öka
tillförseln av energi till industri, lokaler, hushåll och
transporter. Miljöpartiet de gröna vill bryta denna inriktning
genom att i stället stimulera till effektivisering och teknik för
att utnyttja energiinnehållet bättre. Tillsammans med
hushållning möjliggör detta en successiv minskning av
samhällets energiomsättning med ca 2 % årligen under en
trettioårsperiod.
Energislag
Miljöpartiet arbetar för en framtid där den använda energin
i allt väsentligt kommer från biobränslen, vindkraft, solkraft
och andra flödande och förnybara energikällor som naturligt
hör hemma i ett modernt och utvecklat kretsloppssamhälle.
Varken kärnkraft eller användning av fossila bränslen är
förenlig med ett hållbart samhälle. Båda medför en
miljöförstöring som allvarligt hotar den biologiska
produktionen och därmed livsförutsättningarna på jorden.
Fossila bränslen
Genom en snabb avveckling av fossila bränslen (olja, kol
och fossil gas) och övergång till förnybara energislag kan vi
hejda försurningen av mark och vatten och kraftigt minska
utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Miljöpartiet
vill reducera användningen av fossila bränslen till en nivå
som motsvarar högst 15 % av den mängd som användes år
1990. Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för att
minska de globala utsläppen från fossila bränslen. Bl a bör
Sverige framföra krav på att internationella avgifter införs
och på att största tillåtna mängder utsläpp av skadliga
ämnen -- som koldioxid, kväveoxider, kolväten och
cancerogener -- fastställs för varje enskilt land. Sverige ska
också ta ett större ekonomiskt ansvar för att begränsa
utsläppen i vårt närområde.
Kärnkraft
Riskerna med kärnkraften har visat sig vara alltför stora
såväl vid drift som vid gruvbrytning, anrikning och
avfallshantering. Kopplingen mellan kärnkraft och
kärnvapen är dessutom väldokumenterad. De äldsta
reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu
gränsen för sin tekniska livslängd. Riskerna med
materialutmattning, försprödning och sprickor ökar därmed
kraftigt. Miljöpartiet kräver därför en lag om att kärnkraften
ska avvecklas snabbt, med början omedelbart.
Vi har visat att det är möjligt att genomföra en
kärnkraftsavveckling inom tre år utan otillbörliga
konsekvenser. Det betyder en snabb omställning av trafik
och energi för att hålla nere koldioxidutsläppen m.m. Detta
kräver en politisk enighet och satsning på dessa områden.
Under hösten 1993 stod fem reaktorer och under en kortare
period sex stycken stilla. Sverige kunde klara
energiförsörjningen. Sverige har ett elöverskott, vilket även
Norge har. Överföringsförmågan har byggts ut, vilket
underlättar en snabbavveckling. Vi anser att avvecklingen
skall ske på tre år och att regeringen skall uppfylla sina
tidigare löften om att påbörja avvecklingen 1995.
Om vårt första yrkande faller, yrkar vi i andra hand på en
avveckling på tio år. En avveckling på tio år motsvarar
ungefär en årlig minskning av landets energiomsättning med
2 %. Vid en hearing i riksdagen den 4 december 1992, en
uppföljning av olyckan i Barsebäck den 28 juli 1992,
konstaterade Carl-Erik Nyquist, Vattenfall: ''Vi har en
tillfredsställande elförsörjning. Vi behöver inte direkt
planera ny elproduktionskapacitet. Det räcker med att ta
ställning till frågorna i slutet av 90-talet.'' Elöverskottet har
gjort att satsningarna på andra förnyelsebara energikällor
och energieffektivisering har bromsats.
Med dagens teknik kan Sverige minska elanvändningen
med hälften genom effektivisering av energianvändningen,
enligt NUTEKs avdelning för effektivare energianvändning.
Försiktiga bedömare säger 25--40 %. Den 31 december 1995
går drifttillståndet för Ringhals 2 ut. Detta skall inte
förlängas utan Ringhals 2 skall tas ur drift. Oskarshamn 1,
som stått still sedan 26 augusti 1992, skall inte startas och
reparationerna avbrytas. Kärnreaktorerna måste dessutom
förstatligas. Kortsiktiga vinstintressen får inte äventyra
säkerheten.
Vi anser att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för en global
avveckling av kärnkraften och till internationella
konventioner när det gäller transporter av kärnavfall. Sverige
ska också erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att
montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde.
Vattenkraft
Miljöpartiet vill att vattenkraften genom de redan
utbyggda kraftverken ska användas effektivt. Vi ser dock
vattenkraften som färdigutbyggd i Sverige och vill
grundlagsskydda de sista orörda älvarna och älvsträckorna i
Sverige.
Solenergi
Solenergi utgör en, ur mänsklig synvinkel, evig
energikälla. Det är den enda energi som tillförs vår planet.
På ett eller annat sätt härrör all förnybar och ändlig energi
från solen. Även den direkta solinstrålningen kan användas
betydligt mer än vad som sker i dag. Vi vill stimulera till
utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller.
Solen är motorn i vår ekonomi, som vi visade i inledningen.
Bioenergi
Bioenergi finns i ett flertal olika former. Vi vill öka
användningen av träbränslen. För att undvika att marken
utarmas och att försurningen därmed påskyndas ställer vi
som krav att aska återförs till skogen. Vi anser att uttag av
hela träd med grenar, barr och rot ska förbjudas på mager
skogsmark. Energigrödor och energiskog på åkermark ska
bara användas lokalt i begränsad omfattning. Torv är att se
som ett fossilt bränsle.
Vindkraft
Vinden är en miljövänlig energiresurs med stor potential.
Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del i
ett kretsloppssamhälle. Vi har separata motioner om sol- och
vindenergi, som understryker vikten av dessa satsningar.
Energibärare
Man måste skilja mellan begreppen energislag och
energibärare. Olika energislag (vattenkraft, biomassa, sol-
eller vindkraft) kan omvandlas till energibärare som
elektricitet eller vätgas. Eftersom vätgas går utmärkt att lagra
kan denna energibärare bli mycket värdefull i framtida
energisystem. Energin i biomassa kan bl.a. omvandlas till
energibärare som etanol eller metanol. Valet av energibärare
i framtidens transportmedel kommer att ha stor inverkan på
och betydelse för hela samhället. Miljöpartiet anser att stora
insatser ska göras för att skynda på förändringsprocessen.
För att de mest miljö- och resurseffektiva av energibärarna
ska utkristallisera sig bör dessa få möjlighet att verka i
konkurrens med varandra.
Vägen till kretsloppssamhället
Sverige har vid en internationell jämförelse mycket god
tillgång till förnybara energikällor. När det gäller elektricitet
har vi, genom den redan utbyggda vattenkraften, en större
tillgång per capita än nästan alla andra industrialiserade
länder. Trots detta medför en mycket snabb omställning av
energisystemet avsevärda försörjningsproblem under en
övergångsperiod. Ersättningen av kärnkraft och fossila
bränslen bör i stora drag ske enligt följande schablon:
Hälften effektiviseras bort, hälften ersätts med elkraft,
värmeenergi och drivmedel från bioenergi, vindkraft,
solvärme, mottryck m m. Nya beräkningar har visat att
enbart från industrins lutar kan man hämta 10--15 TWh el. I
framtiden måste vi hämta kraft från många olika källor. Det
finns alltså ingen enda energikälla som kommer att vara
tillräcklig. Utmaningen ligger i att använda rätt källa till rätt
ändamål. Att anpassa och kombinera mångfalden av
miljövänliga energisystem blir ett nytt och viktigt
kunskapsfält.
Vi villatt energin till samhället i framtiden kommer från
flödande och förnybara energikällor,att kärnkraften
avvecklas snabbt med början nu,att användningen av
fossila bränslen minskas till högst 15 % av den mängd som
användes 1990,att modern och effektivare teknik
stimuleras för att kraftigt minska energianvändningen,att
skatten på fossila bränslen höjs, statsbidrag införs för
miljöbättre alternativ och statliga investeringsprogram
genomförs för att påskynda utvecklingen.
Styrmedel
De styrmedel som miljöpartiet vill använda för att förändra
energisystemet ärlagstiftning: för att avveckla kärnkraft
och skydda våra sista älvar, älvsträckor och andra outbyggda
vattendrag,ekonomiska styrmedel: hög skatt på fossila
bränslen och låg skatt eller skattebefrielse för
miljöacceptabel energi,statsbidrag: bl.a. till kommunala
energirådgivare och under en övergångsperiod för att
stimulera till investeringar i energieffektivisering och byte av
energianläggningar,statliga investeringsprogram: för bl.a.
ny energiteknik, effektivare energianvändning,
järnvägsutbyggnad och effektiva, bekväma trafiksystem för
städerna.
Slutligen anser miljöpartiet att kärnkraften ska bära sina
egna försäkringskostnader.
Vi hänvisar till andra motioner om atomansvarighet,
uranskatt och avfallsfond.
Energipolitik i EU
Sveriges medlemskap i EU innebär medlemskap i Kol- och
Stålunionen samt Euratom. Miljöpartiet de gröna anser att
Sverige skall ta kraftfulla initiativ för att ändra inriktningen
i EU efter de riktlinjer vi tecknat ovan. I förberedelserna
inför 1996 års översyn av Maastrichtfördraget bör en
arbetsgrupp arbeta fram ett nytt kapitel om att avveckla
dagens icke förnybara energislag, skydda naturresurser,
främja förnyelsebara energislag, satsa på
energieffektivisering och verka för förnyelsebara energislag
i och även i länder utanför EU.
EUs program för Östeuropa är alltför inriktade på
traditionell energiförsörjning och reparation av
kärnkraftverk. Sverige måste arbeta för att ändra
inriktningen för detta bistånd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i 5 §
kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds
fr.o.m. den 31 december 1998,
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 hos regeringen
begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen att drift av
kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31 december 2005,
3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 hos
regeringen begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen att drift
av kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31 december
2010,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kärnkraftens avveckling,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kopplingen mellan kärnvapen och
kärnkraft,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om entropilagarna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fotosyntesen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om exergi,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vårt felaktiga energisystem och
energianvändning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energiinnehållet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effektivisering av och hushållning
med energi,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska energianvändningen
med 2 % årligen under 30 år,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på biobränslen,
vindkraft, solkraft och andra flödande och förnybara
energikällor,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kärnkraft och fossila bränslen i
ett hållbart samhälle,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska fossila bränslen till en
nivå som motsvarar 15 % av den mängd som användes 1990,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta kraftfulla globala initiativ
för att minska mängden utsläpp från fossila bränslen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att framföra krav på
internationella avgifter för skadliga ämnen som koldioxid,
kväveoxider, kolväten och cancerogener,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kärnkraftens risker från
uranbrytning till avfallshantering,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om materialutmattning, försprödning
och sprickor i ålderstigna svenska reaktorer,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte förnya drifttillståndet, som
går ut den 31 december 1995, för Ringhals 2,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Oskarshamn 1,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
överförande av samtliga kärnkraftverk i statlig ägo i enlighet
med vad i motionen anförts,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att även efter statligt övertagande
av kärnkraftverken har de tidigare ägarna det ekonomiska
ansvaret för slutförvaring av kärnavfallet som uppstått under
den tid man ägde verken,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kortsiktiga vinstintressen ej får
äventyra säkerheten,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall ta kraftfulla
initiativ för en global avveckling av kärnkraften och till
konventioner när det gäller transporter av kärnavfall,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hjälp att montera ned
kärnreaktorer i öst,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att använda den redan utbyggda
vattenkraften effektivt,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till grundlag
som skyddar de sista orörda älvarna och älvsträckorna,1
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stimulera utbyggnad av
solvärme och miljövänliga solceller,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka träbränslen och återföra
askan till skogen,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot helträdsuttag,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energigrödor och energiskog på
åkermark,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på
vindenergi,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vätgas som energibärare,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skynda på
förändringsprocessen för energibärare till framtidens
transportmedel,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur man kan ersätta kärnkraft och
fossila bränslen,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om potentialen hos industrins lutar,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att använda rätt källa till rätt
ändamål,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anpassa och kombinera
mångfalden av miljövänliga energisystem,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om styrmedel för en hållbar
utveckling på energiområdet,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kärnkraften skall bära sina
egna försäkringskostnader,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att arbeta in ett nytt kapitel i
Maastrichtfördraget i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 25 januari 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goe s (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Annika Nordgren (mp)
Thomas Julin (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Peter Eriksson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)