Målet för centerns energipolitik är att varje energikälla
anpassas till naturens eget energikretslopp. En långsiktigt
hållbar utveckling, både i ekologisk och ekonomisk mening,
förutsätter därför en omställning från fossila bränslen och
kärnkraft till förnybar och miljöanpassad energi samt
energisparande och effektivare energianvändning.
I kretsloppssamhället är beroendet av ändliga resurser
minimalt och en utvecklad teknik för användning av
förnyelsebara resurser som till exempel bioenergi ger
förutsättningar för miljövänlig energiproduktion.
Inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 förklarade linje
2 (socialdemokraterna och folkpartiet) att principen om 25
års teknisk livslängd för kärnkraftsreaktorerna skulle
tillämpas. Det var ett besked som bekräftades av linje 2 sedan
de efter omröstningen utropat sig till segrare.
Självklart respekterar centerpartiet folkomröstningens
resultat. Vi anser därför att kärnkraftsavvecklingen måste
inledas under innevarande mandatperiod, då den första
reaktorn uppnår 25-årsgränsen.
Avvecklingen måste ske genom en förnyelse av
energisystemet. En förnyelse med en konsekvent inriktning
på effektivare energianvändning och övergång till förnybar
energi säkerställer både god ekonomi och successivt bättre
miljö. Vi kan redan idag stänga av ett eller flera
kärnkraftverk utan konsekvenser för vår elförsörjning.
1980-talet var ett förlorat årtionde vad avser förnyelse av
energipolitiken. Kärnkraften byggdes ut och investeringarna
i alternativ energi avstannade. Den svenska energipolitiken
och andra partiers förhalning av beslut har varit hämmande
för kärnkraftsavvecklingen.
Det energipolitiska beslutet 1991, som baserades på en
överenskommelse mellan c, fp och s, byggde till stora delar
på centerns energipolitik. Beslutet innebar en tydlig
målstyrning för en övergång till ett mer miljöanpassat
energisystem. Vägledande för centerns medverkan i
uppgörelsen var också att förhindra okontrollerad
marknadsstyrning av energipolitiken.
Fyrklöverregeringens arbete för ett mer miljöanpassat
energisystem tog sig uttryck i bl.a. klimatpropositionen och
propositionen om den svenska uppföljningen av FN:s
konferens om miljö och utveckling (UNCED). De
ekonomiska styrmedel som fyrklöverregeringen införde på
energiområdet har gett goda resultat.
Genom införandet av miljöskatter har oljeanvändningen
minskat, utsläppen av växthusgaser och försurande ämnen
har reducerats samtidigt som användningen av förnyelsebara
energikällor ökat. Det har bl.a. lett till ett genombrott för
efterfrågan på förädlade biobränslen.
För bara några år sedan stod bioenergin för en rätt blygsam
del av energitillförseln. Idag produceras mer energi från detta
energislag (drygt 70 TWh) än från både kärnkraften och
vattenkraften var för sig. Det pågår nu också en snabb
utveckling och utbyggnad inom området bioenergibaserad
elproduktion.
Centern arbetade under 1994 för lagstiftning om
avveckling av kärnkraften. Detta krav -- som framställdes för
att rikta en tydlig signal till alla aktörer på
energimarknaden -- vann inte riksdagens gehör.
Den energikommission som tillsattes måste framlägga
förslag som i bred parlamentarisk enighet leder till att
energisystemet kan förnyas, att energiproduktionen kan ske
på ett hållbart sätt, samt att svenska folkets besked om att
kärnkraften ska avvecklas till år 2010 fullföljs. Centern är
beredd att konstruktivt medverka till en sådan uppgörelse.
Huvudansvaret för att den kan komma till stånd vilar dock
på regeringen.
Vi vill med den här motionen peka på nödvändigheten av
en långsiktigt hållbar strategi för förnyelse och
miljöanpassning av energisystemet. En förnyelse som måste
påbörjas utan fördröjning och där det övergripande målet är
kretsloppssamhället -- ett samhälle som är minimalt
beroende av ändliga resurser. Om däremot förnyelsen av
energisystemet försenas och försvåras, hotas hela tidsplanen
för kärnkraftens avveckling i motsvarande omfattning, med
ökade kostnader och risker som följd.
Vi redovisar också på område efter område den utveckling
av miljövänliga alternativ som skett, kan ske eller den
potential som finns inom flera sektorer. Sammantaget ger
detta en tydlig bild av att Sverige, utan risker för ekonomin
eller sysselsättningen, kan påbörja och genomföra
avvecklingen av kärnkraften såsom svenska folket gett
besked om. I själva verket ligger det såväl miljömässiga,
ekonomiska som sysselsättningsmässiga fördelar i att ställa
om energisystemet.
Bakgrund och förslag till åtgärder
De stora reinvesteringarna i kärnkraften -- totalt ca 5
miljarder kr under en 3-årsperiod -- innebär ytterligare
bindningar till kärnkraften och motsvarande
resursminskning till verklig förnyelse av vårt energisystem.
Reinvesteringarna i Oskarshamn 1 kommer brutto att uppgå
till ca 2 miljarder kr, d.v.s. ca 4.000 kr/kW. Det är uppenbart
att detta är en helt felaktig investering om man respekterar
åldersgränsen 25 år (Oskarshamn 1 blir 25 år 1997) och att
all svensk kärnkraft skall vara avvecklad 2010.
All ny elproduktion har svårt att konkurrera med
nuvarande ''låga'' elpriser, som präglas av en mycket stark
kraftbalans som utgörs av el, producerad i anläggningar med
låga kapital- och bränslekostnader. Av tradition har det varit
så att den mycket billiga äldre vattenkraften har fått lämna
bidrag till nya och dyrare produktionsanläggningar. Det
betyder att vattenkraften subventionerade kärnkraften under
dess utbyggnadstid. Detta har blivit följden av en
monopolmarknad, helt dominerad av ett antal stora aktörer
och där allt nytillskott av betydelse har producerats i stora
anläggningar.
Förnyelsefond för konkurrens på lika villkor
Den förnyelse av vårt energisystem som vi nu står inför
kräver att många aktörer får chans att konkurrera på lika
villkor. Biobränslen, vind och sol måste etableras i såväl små
som stora anläggningar. Det blir varken tekniskt eller
ekonomiskt effektivt om förnyelsen överlåts till enbart de
stora aktörerna på energimarknaden. Det är inte heller
rimligt att de som saknar äldre produktionsanläggningar
skall konkurrera på mycket sämre villkor än de som är
etablerade.
Förnyelsen måste ske med så lika konkurrens som möjligt
och med en lika styrning med hänsyn till miljö, hållbar
utveckling och stabil samhällsekonomi. För att åstadkomma
detta föreslås en ''Energins förnyelsefond'' som finansieras
helt vid sidan av statsbudgeten och som i sin helhet återförs
till investeringar och utvecklingsarbete för förnyelse av vårt
energisystem. Målsättningen är att fler skall ges
förutsättning att konkurrera på lika villkor och att
energisektorns samlade resurser skall utnyttjas för en hållbar
förnyelse av vårt energisystem.
Förnyelse en förutsättning för avveckling
I den aktuella debatten hävdas bl.a. att kärnkraften inte kan
avvecklas för attdet saknas bra alternativ att ersätta
kärnkraften medavvecklingen kommer att medföra för lite
och för dyr el och därmed minska sysselsättningen och
försämra välfärdenmiljö och ekonomi försämras.
Alternativ till kärnkraften
Huvudalternativen är effektivare energianvändning och
övergång till förnybar energi. Av alternativen krävs att de
inte får vara dyrare än el från nya kärnkraftverk eller
fossileldade kondenskraftverk och att miljöbelastningen och
riskerna skall vara mindre än för kärnkraften.
Biobränslen
I dag får vi ca 70 TWh (70 miljarder kWh) från olika
former av biobränslen. Det är 16 % av vår totala
energianvändning och mer energi än vi får från kärnkraften.
Inom ramen för de krav som ställs på ekonomi, miljö och
säkerhet kan användningen av biobränslen fördubblas fram
till år 2010. Av detta bör minst 1/3 kunna vara el, d.v.s. ca
25 TWh.
Skogsindustrin kan bli stor elproducent
Vi kan också använda ''befintlig'' bioenergi effektivare.
Inom massaindustrin förbränns i dag stora mängder ''svartlut
m.m.'', som om man använder modern förgasningsteknik
skulle kunna ge stora mängder el. En försiktig beräkning
tyder på att en konsekvent tillämpad förgasning kan ge ca 10
TWh el. Detta utan att ett enda extra träd behöver avverkas.
Det handlar om att effektivare utnyttja den energi som redan
finns inne i massafabrikerna.
Övergång till förgasning innebär betydande förändringar i
en mycket kvalificerad industriprocess och därför tar det tid
och tekniken måste prövas väl, men ett fullt genomförande
till år 2010 är realistiskt. För massaindustrin innebär det en
än renare industriprocess och intäkter från elproduktionen på
ca 3 miljarder kr. Det är viktigt att denna energimarknad för
massaindustrin görs tydlig redan nu, så att övergång till
förgasningsteknik kan göras när ombyggnad och förnyelse
ändå är aktuell. På sikt kommer detta att vara mycket
lönsamma investeringar för massaindustrin.
Biobaserad kraftvärme
Genom bl.a. fyrklöverregeringens åtgärder i form av ett
särskilt investeringsstöd har en rad svenska kommuner satsat
på biobränslebaserad kraftvärmeproduktion. Utvecklingen
har varit närmast explosionsartad och är ett bevis för den
potential som finns i denna sektor. Nya större kraftvärmeverk
har under de senaste åren byggts i Karlstad, Norrköping,
Nyköping, Kristianstad, Enköping, Falun och Värnamo.
Ytterligare anläggningar är under byggnad eller planeras i
bl.a. Lomma, Växjö, Sigtuna och Skellefteå.
Sveriges skogar kan producera mycket mer biobränslen än
i dag men för att nå en fördubbling av energin från
biobränslen måste betydande satsningar göras på energiskog
och energigrödor på åkermark. För att denna form av
biobränslen skall nå full konkurrenskraft, krävs ytterligare
utveckling av infrastruktur samt förädlings- och
skördeteknik. Möjligheterna till kostnadssänkningar är
betydande.
Dagens överskott på energi pressar priserna och det är
svårt att få företag och enskilda att investera i ny produktion
när marknaden är överfull av energi från befintliga
anläggningar. Detta är ett allvarligt hinder för förnyelsen av
vårt energisystem. En planmässig avveckling av kärnkraften
skulle ge det marknadsutrymme som krävs för en optimal
förnyelse.
Totalt kan biobränslena i tidsperspektivet 2010 klara en
elproduktion motsvarande ungefär halva kärnkraften. En
modern förgasningsteknik för biobränslen kommer att
möjliggöra högre elandel i kraftvärmeproduktionen och
också ökad möjlighet till småskalig kraftvärmeproduktion.
Om marknaden finns, kan vi förutse en snabb utveckling av
såväl gengas som metangastekniken. Det finns också
lovande försök med att driva dieselmotorer med träpulver
och detta kan, om det lyckas, mycket väl bli ett
konkurrenskraftigt alternativ för småskalig elproduktion.
Totalt kan ca 25 TWh el tillföras från olika typer av
kraftvärme och mottrycksanläggningar och därtill ca 10
TWh från massaindustrin.
Ersättning av elvärme
I dag används nästan en 1/3 av elenergin till uppvärmning
av bostäder och lokaler inkl. tappvarmvatten. Det är fullt
möjligt att ersätta ca 10 TWh el med värmeenergi från
biobränslen. Enklast är ersättningen avseende större
elpannor inom fastighet, värmeverk och industri. Men även
för mindre bostadsenheter kan förädlade biobränslen --
genom en allt bättre teknik -- vara ett konkurrenskraftigt
alternativ.
Förädlade biobränslen
Briketter, pellets och träpulver är förädlade biobränslen
som kan ta en betydande del av nuvarande oljemarknad. Det
finns effektivare pelletsbrännare som kan monteras på
befintliga oljepannor och därmed möjliggöra övergång från
olja och el till pellets utan alltför stora investeringar. Det
finns ett flertal pelletskaminer som kan vara ett intressant
komplement för såväl den elvärmda som oljevärmda villan.
Ännu saknas en effektiv distribution av pellets men flera
företag har konkreta planer på en aktiv bearbetning av
villamarknaden.
För medelstora oljepannor i större flerbostadshus och s.k.
blockcentraler är briketteldning i flertalet fall ett
konkurrenskraftigt alternativ. Det kräver ett pannbyte men
kan i allmänhet klaras genom mindre inbyggnader av
befintlig panncentral. Bränslehantering kan ofta lösas med
självtömmande containers och eftersom det bara går åt ca 2
ton briketter för att ersätta en kubikmeter olja, är lagret inte
särskilt utrymmeskrävande. Hanteringen är lukt- och
dammfri.
I anläggningar på ca 500 kW och större kan en mycket
effektiv rökgasrening åstadkommas genom kondenserande
rökgaskylning. Detta ger mycket små stoftutsläpp och
betydande energivinster och i allmänhet lägre kostnader än
rening med t.ex. textilfilter.
Koldioxidskatt
Nuvarande koldioxidskatt ger biobränslena en
miljömässigt väl motiverad konkurrensfördel, som är
tillräcklig när det gäller vanlig värmeproduktion men som
måste förstärkas när biobränslen används inom industrin och
för elproduktion. Centern föreslår i en särskild motion
angående skatteväxling för sanering av miljöskulden att
biobränslenas konkurrensfördel förstärks bl.a. genom höjd
koldioxidskatt. Vad ovan sagt om biobränslenas möjligheter
och villkor bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Vindkraft
Medelstora vindkraftverk i bra vindlägen producerar el
billigare än ny kärnkraft. Vindkraften är miljövänligare och
säkrare än kärnkraften. Det ifrågasätter knappast någon.
Vindkraften är fortfarande i ett intensivt utvecklingsskede
och såväl driftsäkerhet som effektivitet kommer att förbättras
betydligt de närmaste åren samtidigt som kostnaderna
kommer att sänkas. I tidsperspektivet 2010 kan vindkraften
bidra med 10--15 TWh el. För att nå detta mål måste
utbyggnaden ske successivt och vara betydande redan de
närmaste åren.
Snart är 1,5 MW vindkraftverk i serieproduktion
Utvecklingen av vindkraftverken går både mot större
vindkraftverk som mot riktigt små. I dag serietillverkas
vindkraftverk med effekter upp till 750 kW. Inom kort
kommer verk på 1,5 MW. Detta är en storlek som
kraftbolagen sannolikt är mycket intresserade av. 1.000
vindkraftverk på vardera 1,5 MW placerade i bra vindläge
kan producera ungefär lika mycket el som ett medelstort
kärnkraftverk. Investeringskostnaden räknat för dessa större
verk bör under normala etableringsförhållanden ligga på
5.000--7.000 kr/kW, vilket motsvarar 2:00-3:50 kronor per
års kWh. Det är ungefär samma kostnad som för utbyggnad
av vattenkraft.
Investeringsbidrag till små vindkraftverk
Under det senaste året har det lagts ned en del
utvecklingsarbete på att utveckla små vindkraftverk, med en
effekt på 15--40 kW, för gårds- och hushållsbruk. Det finns
lovande konstruktioner som kan bli konkurrenskraftiga vid
tillverkning i något större serier. I dag utgår inte
investeringsbidrag till vindkraftverk med effekt under 60
kW. Motiven för denna gränsdragning har varit att de små
verken tidigare med viss rätt ansågs alltför ineffektiva för att
stödjas med skattemedel. I dag finns anledning att ompröva
denna gräns, vad avser konstruktioner som kan producera el
till ungefär samma kostnad som de något större verken.
Självklart måste också kvalité, livslängd och säkerhet kunna
styrkas.
Därför bör det införas möjlighet för investeringsbidrag till
små vindkraftverk med effekt på minst 15 kW och som visats
klara ovan angivna krav. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Vindkraften -- ett riksintresse
Det är anmärkningsvärt att lokaliseringen av vindkraftverk
skall prövas på nästan samma sätt som verkligt miljöstörande
verksamhet, som t ex petrokemiska industrier eller
avfallsförbränning. En övergripande planering bör garantera
samhällets helhetssyn, men därefter borde ett enkelt
bygglovsförfarande vara tillräckligt, detta inte minst med
hänsyn till vindkraftens goda miljöegenskaper och
landsbygdslokalisering.
Vid lokalisering av vindkraftverk är det viktigt att
vindkraften får status som ett riksintresse och behandlas som
ett sådant i avvägningen med andra riksintressen. Detta bör
kommunerna beakta i sin översiktsplanering och reservera
lämpliga områden för vindkraft. Vad ovan sagts om
vindkraften som riksintresse och kommunal planering bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Priset på el från de små kraftverken -- mindre än 1 500 kW
I samband med avregleringen av elmarknaden beslutade
riksdagen om en förändrad prissättning på el från små
kraftverk. Den som har leveranskoncessionen i det område
där kraftverket ligger blir skyldig att betala ett pris
motsvarande samlade intäkten per kWh vid elförsäljning till
hushållskunder med avdrag för skäliga
transiteringskostnader och vinst. I såväl det förberedande
arbetet med propositionen, som vid behandlingen i riksdagen
och i näringsutskottets betänkande, bedömdes detta ge de
små kraftverksägarna ett betydligt bättre pris än ersättning
enligt EKOVISAM. Nu kan det i det enskilda fallet vara svårt
att fastställa skälig ersättning för transitering och det finns
också diskussion om att hela nätavgiften skulle räknas bort
från ersättningen för el från de små kraftverken. Detta
avviker helt klart från de tankegångar och skrivningar som
finns i proposition och utskottsbetänkande.
För att förenkla beräkningarna och undvika onödiga och
kostbara beräknings- och tolkningstvister bör priset på el
från de små kraftverken fastställas till en viss procent av den
sammanlagda el- och nättaxan inom det aktuella
distributionsområdet. Som ett genomsnitt skulle den samlade
intäkten exkl. skatter vara ca 48 öre/kWh. Sätts ersättningen
till kraftverksägaren till 70 % av detta blir det 33,6 öre/kWh.
I dag ligger ersättningen i södra Sverige i medeltal på 26--
28 öre/kWh. Med en fastställelse av ersättningen till 70 % av
den samlade intäkten minus skatter erhålls både enkelhet och
åsyftad prisförbättring och en likhet med de system som
tillämpas i t.ex. Tyskland och Danmark. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Vattenkraft
Epoken med utbyggnad av vattenkraften är avslutad. Det är
dock viktigt att effektiviseringar genomförs i samband med
reinvesteringar. Även relevanta nybyggnader bör i dessa
sammanhang tillåtas. Det är viktigt att upprustning av
befintliga vattenkraftverk görs nu när vi har överskott av
elström. Därutöver bör byggande av s.k. strömkraftverk
övervägas, d.v.s. att ingreppet i vattendragen minimeras
genom att inga dammar byggs och att man avstår från
vattenreglering. Detta ger mindre el men också små ingrepp
i naturen. Totalt bör samtliga åtgärder ge ett tillskott på 2--3
TWh.
Solenergi
Solvärmetekniken är under snabb utveckling och i en
växande marknad kan produktionen av
solvärmeanläggningar bli mer rationell och kostnaderna
sänkas. En del elenergi kommer att ersättas men i första hand
under sommaren då kapaciteten för elproduktion under alla
förhållande är god. Därför kommer solvärmen inte att få
någon stor betydelse för kärnkraftsavvecklingen men vara
mycket värdefull ur allmän miljösynpunkt.
Det är viktigt att solvärmen erhåller ett stabilt
investeringsbidrag. 25 %, vilket motsvarar momsen, kan vara
tillräckligt om det upplevs stabilt. Avgörande för
marknadens utveckling är stabila villkor. Nuvarande brist på
pengar till investeringsbidraget är förödande. Solvärmens
konkurrenskraft måste skapas genom effektivare och
samtidigt billigare solfångare men detta kan endast ske i en
växande marknad och som grund för detta krävs minst 25 %
investeringsbidrag. Kalla det gärna miljöbonus eller
skattelättnad, grundad på solvärmens oslagbara
miljöfördelar.
Det finns nya konstruktioner när det gäller takplacerade
solfångare som tycks kunna ge 15--25 % mer solenergi per
kvadratmeter samtidigt som tillverkningskostnaden kan
pressas betydligt om tillverkningen kan få en industriell
omfattning. Solvärmens genombrott kan vara nära om det
ges tillräckligt stabila spelregler för att industrin skall våga
göra de investeringar som behövs för en mer rationell
produktion samt att kunskapen om konstruktion och
monteringsteknik blir så allmän att arbetet på byggplatsen
blir rationellt och ekonomiskt effektivt. Vad ovan sagts om
vikten av investeringsbidrag, solvärmeanläggningar och
solvärmens stora miljöfördelar bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Solceller
Solceller kommer under den aktuella tidsperioden
sannolikt att utvecklas på ett avgörande sätt och kostnaderna
radikalt sänkas. Även om solcellerna inte kommer att ge
några stora mängder el, kommer solcellerna att bli ett viktigt
komplement i speciella tillämpningar.
Effektivare energianvändning
Redan vid konsekvent användning av i dag bästa
beprövade teknik skulle elanvändningen minska betydligt.
På sikt måste vi räkna med högre elpriser och det ökar
lönsamheten av effektivare elanvändning. Detta kommer att
stimulera industrin till att investera för effektivare
elanvändning och att aktivt medverka i teknikutvecklingen.
Avancerad datastyrning blir i många fall en viktig del av
högeffektiv elanvändning. Det är en försiktig bedömning att
10--15 TWh el kan sparas genom effektivare elanvändning.
Effektivisering i system
De stora klippen i energibesparing finns förvisso men de
kan endast realiseras i samband med en fortgående naturlig
investeringsprocess i företagen. De kommer aldrig att
realiseras enbart av energiskäl utan i kombination med andra
påtagliga fördelar avseende miljö, produktion m.m.
Det är snarare så att de små effektiviseringsmöjligheterna
som snabbt kan realiseras och lätt kan uppfattas i
vardagslivet ger bättre spridning och medvetenhet om
energi- och miljösamband. Våra viktiga vardagsval betyder
mest. För att göra de stora klippen måste det göras en effektiv
bearbetning och förändring av de sammanhängande
systemsambanden.
En effektivisering som drivs tillräckligt långt kan nå
tröskelvärden, där dess konkurrenskraft ökar väsentligt. För
att detta skall uppnås måste systemet där effektiviseringen
sker påverkas. Ett exempel är de energieffektiva fönstren
(med U-värde lägre än 1) som innebär att radiatorerna kan
minskas, flyttas eller i vissa fall slopas. De minskade
kostnaderna för installation kan då bli större än de ökade
kostnaderna för de bättre fönstren. Samma förhållande kan
uppstå mellan ventilation/klimathållning/elsystem å ena
sidan och kontorsutrustning å andra sidan.
Stora framgångar med teknikupphandling
NUTEK har genomfört omfattande teknikupphandling
avseende effektivare energianvändning. Framgångarna har
varit betydande. Pågående och planerad verksamhet är
omfattande. Det kan klart konstateras att verksamheten på ett
påtagligt sätt har skyndat på utvecklingen men för att skapa
kontinuerliga fördelar krävs en kontinuerlig verksamhet.
Dels finns det många obearbetade områden, dels öppnas
ständigt nya möjligheter inom redan bearbetade områden.
Därför måste Energianvändningsrådet inom NUTEK
förstärkas.
Utöver teknikupphandlingen som driver på
utvecklingsarbetet, är energipriset och miljöeffekterna de
viktigaste faktorerna för att främja en allt effektivare
energianvänding. Direkta investeringsstöd till investeringar
för effektivare energianvändning bör inte vara generella utan
ges i de fall man vill pröva kostsamma systemförändringar
och därmed skapa demonstrationsprojekt som kan få stor
betydelse för planeringen av kommande investeringar i
liknande system. Vad ovan sagts om effektivare
energianvändning och teknikupphandling bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Naturgas
I alla elsystem krävs lättillgänglig reservkapacitet, som till
väsentlig del måste baseras på fossila bränslen. Naturgas är
det minst miljökrävande fossila bränslet. I förnyelsen av vårt
energisystem bör naturgasen i den omfattning det är
ekonomiskt och praktiskt möjligt utnyttjas som reservkraft.
Någon stor utbyggnad av naturgasnätet för att klara
förnyelsen av vårt energisystem och avvecklingen av
kärnkraften är inte nödvändig.
Dock bör Sverige utnyttja den möjlighet att få tillgång till
naturgas som förslagen om en gasledning från Norge till
Finland och eventuellt vidare till Baltikum skulle ge.
Avsikten med detta skulle inte vara att ge naturgasen en roll
som alternativ till biobränslebaserad kraft utan att använda
naturgasen som ett komplement. Dessutom är det självklart
att Sverige inte ska hindra ett samarbete i Norden om ett
gemensamt naturgasnät. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.
Alternativen finns!
Ovanstående redovisning visar att alternativen till
kärnkraften finns redan i dag och att utbyggnaden måste ske
successivt. Totalt redovisas ovan möjlig ersättning av 70--80
TWh, vilket är betydligt mer än de senaste årens
kärnkraftsproduktion. Förnyelsen av vårt energisystem sker
billigast och bäst om dessa investeringar kan samordnas med
övriga investeringar. Detta är dock inte möjligt vid en
snabbavveckling av kärnkraften, som hotar om vi skjuter upp
avvecklingsstarten till dess de verkliga problemen med
kärnkraften tvingar fram en avveckling. Då har vi också
förbrukat den överkapacitet som finns i dag. En korrekt
analys av verkligheten ger ett tydligt besked om att
sannolikheten är stor för att en omedelbar start och
kontinuerlig avveckling av kärnkraften fram till år 2010 ger
den lägsta totalkostnaden för förnyelse/avveckling.
Senare kärnkraftsavveckling -- allvarlig energikris
Ingen kan ifrågasätta att kärnkraften måste ersättas. Man
kan diskutera tidpunkten men ett senareläggande ökar risken
för att vi hamnar i tvångssituationer och att många
gynnsamma tillfällen till förnyelseinvesteringar försummas,
vilket ökar totalkostnaden. Spekulationen i senareläggning
av kärnkraftsavvecklingen liknar den finansiella spekulation
som skett på fastighetsmarknaden i slutet på 80-talet och
början av 90-talet. Alla visste att priserna inte ständigt kunde
stiga men så länge man kunde tjäna pengar, ville många vara
med. Man räknade då uppenbarligen inte med att vara med
och betala riskkostnaderna. Kraftbolagen tycks ha ungefär
samma filosofi och göra samma bedömning av kärnkraftens
risksituation. Kostnaderna för en kärnkraftsolycka drabbar
bara i begränsad omfattning ägarna till kärnkraftverken. Det
blir skattebetalarna och elabonnenterna som får betala av
kärnkraften, liksom bankerna har fått sina förluster betalade
av skattebetalarna och låntagare/sparare.
Brist på el och blir den mycket dyrare?
Om förnyelsen/avvecklingen sker kontinuerligt och under
en period av 15 år, är risken för elbrist i det närmaste
obefintlig. Efter hand kommer dagens stora elöverskott att
försvinna och detta kommer att medföra en viss dragning
uppåt av priserna. Detta har egentligen inte med
kärnkraftsavvecklingen att göra. Aktörerna på elmarknaden
strävar efter att anpassa produktionskapaciteten till
efterfrågan för att kunna maximera vinsten. Det är ändå
troligt att i det korta perspektivet en avvecklingsstart nu
kommer att ge något högre pris men i ett längre perspektiv
är sannolikheten för motsatsen mycket stor.
Vill vi satsa på en hållbar utveckling och långsiktigt lägsta
elpriser så bör avvecklingsstart nu vara huvudalternativet.
Risken för elbrist och dramatiska elprishöjningar är störst
om man tillämpar ett låtgåsystem och ingenting gör åt
förnyelse/avveckling förrän vi tvingas till det av ekonomiska
skäl eller av säkerhetsskäl.
Energins förnyelsefond
All ny elproduktion har svårt att konkurrera med
nuvarande ''låga'' elpriser, som präglas av en mycket stark
kraftbalans, som utgörs av el producerad i anläggningar med
låga kapital- och bränslekostnader.
Den förnyelse av vårt energisystem som vi nu står inför
kräver att många aktörer får chans att konkurrera på lika
villkor. Det är inte rimligt att de som saknar äldre
produktionsanläggningar skall konkurrera på mycket sämre
villkor än de som är etablerade. Förnyelsen måste ske med
så lika konkurrens som möjligt och med en lika styrning med
hänsyn till miljö, hållbar utveckling och stabil
samhällsekonomi. För att åstadkomma detta föreslås en
''Energins förnyelsefond'' som finansieras helt vid sidan av
statsbudgeten och som i sin helhet återförs till investeringar
och utvecklingsarbete för förnyelse av vårt energisystem.
Målsättningen är att fler skall ges förutsättning att
konkurrera på lika villkor och att energisektorns samlade
resurser skall utnyttjas för en hållbar förnyelse av vårt
energisystem.
Avgift
Avgiften till förnyelsefonden bör tas ut enligt följande:
El från vattenkraftverk större
än 1,5 MW och byggda före 1990
1 öre/kWh
El från kärnkraftverk
2 öre/kWh
Totalt ger detta 2 miljarder kr per år i starten. Efter hand
som kärnkraften avvecklas minskar intäkterna.
Investeringsstöd
Ett generellt investeringsstöd på 25 % betalas ut från
fonden till följande typer av anläggningar som uppfyller
gällande kvalitets -, säkerhets- och tillståndskrav:
VattenkraftverkVindkraftverkSolvärmeanläggningar
SolcellsanläggningarElproduktionsanläggningar som till
minst 90 % använder biobränslen.
Eftersom det är energisektorn som satsar alla pengar är det
rimligt att den också får stort inflytande på hur pengarna
administreras. Investeringsbidraget skall utgå till ägaren av
den nya anläggningen oavsett vem som är ägare, t.ex.
aktiebolag, kommun, stat eller privatperson. Hanteringen
skall präglas av administrativ enkelhet. NUTEK bör ges ett
övergripande kontrollansvar för fonden men den praktiska
hanteringen bör utformas enligt branschens önskemål.
Energifondens verksamhet skall ta över nuvarande
investeringsstöd som baseras på trepartiuppgörelsen 1991
och verksamheten skall fortgå till dess att all kärnkraft är helt
avvecklad. Vad ovan sagts om energins förnyelsefond bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sysselsättning och välfärd
Med ett i stort sett oförändrat elpris och säker tillgång på
el är det självklart att sysselsättningen ökar i
förnyelse/avvecklingsalternativet. Ökad sysselsättning är en
viktig grund för välfärden. En optimalt genomförd förnyelse
av vårt energisystem med start nu kommer på ett påtagligt
sätt att gynna sysselsättning och välfärd samt ge oss ett
tryggare och miljövänligare energisystem.
Varje tillförd TWh biobränslebaserad energi beräknas ge
cirka 250 nya helårsjobb. Vid en fördubbling av andelen
biobränslen i energiproduktionen fram till år 2010 handlar
det om cirka 17.500 jobb.
Regionalpolitiska insatser i kärnkraftsorterna
Nationellt sett ger investeringar i en förnyelse av vårt
energisystem ett väsentligt tillskott till sysselsättningen,
liksom bränsleförsörjning och drift av det nya systemet.
Lokalt på kärnkraftsorterna blir det däremot ett bortfall av
arbetstillfällen i det snäva perspektivet.
Detta skall kortsiktigt kompenseras genom
regionalpolitiska insatser, som måste sättas in redan innan
den första reaktorn stängs. Målsättningen skall vara att på
platsen skapa alternativ sysselsättning för de lokalt boende
så att deras kunskap och erfarenhet tas till vara så optimalt
som möjligt. I en ordnad avveckling under 15 år är det
väsentligt lättare att på ett bra sätt lösa
sysselsättningsfrågorna.
Miljö och ekonomi
En förnyelse av vårt energisystem måste under alla
förutsättningar ske. Det finns starka sakskäl för att påbörja
avvecklingen av kärnkraften nu och samtidigt aktivt påbörja
förnyelsen av vårt energisystem. Förnyelsen skall inriktas på
effektivare energianvändning och övergång till förnybar
energi. Både förnyelse och avveckling måste ske på en
marknad med fungerande konkurrens och detta kräver fasta
spelregler som gäller lika för alla. Därför behövs en
lagstiftning som klart anger hur och när avveckling skall ske.
Den föreslagna förnyelsen har en mycket positiv miljöprofil
och ingen kan ifrågasätta den förbättring av miljön som detta
innebär.
Vi har i dag en mycket stark kraftbalans. Detta underlättar
utfasningen av kärnkraften. En korrekt verklighetsanalys
visar att vi sannolikt aldrig får bättre förutsättningar än nu
att påbörja avvecklingen av kärnkraften och att det både
tekniskt och ekonomiskt är goda förutsättningar att klara
avvecklingen till år 2010. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad ovan anförts avseende
sysselsättning och välfärd, regionala insatser i
kärnkraftsorterna, miljö och ekonomi samt om de goda
förutsättningarna att nu påbörja kärnkraftsavvecklingen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förnyelsen av vårt energisystem
och förutsättningarna för kärnkraftsavvecklingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alternativen till kärnkraften,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biobränslenas möjligheter och
villkor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att ge
investeringsbidrag till små vindkraftverk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vindkraften som riksintresse och
kommunal planering,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om priset på el från de små
kraftverken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om solvärmens miljöfördelar och
vikten av investeringsbidrag till solvärmeanläggningar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effektivare energianvändning och
teknikupphandling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nordiskt naturgassamarbete,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att spekulation i senarelagd
kärnkraftsavveckling kan leda till allvarlig energikris,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ''Energins
förnyelsefond'',
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättning och välfärd,
regionala insatser i kärnkraftsorterna, miljö och ekonomi
samt de goda förutsättningarna att nu påbörja
kärnkraftsavvecklingen.
Stockholm den 23 januari 1995
Olof Johansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Helena Nilsson (c)
Agne Hansson (c)
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Elving Andersson (c)