Varje minskning av energianvändning innebär en
minskning av miljöförstöring. Det är alltså ett viktigt
politiskt mål att skapa förutsättningar för en effektivisering
av energimarknaden. Erfarenheten från utlandet men även
från vissa svenska kommuner visar på stora möjligheter att
minska elanvändningen eller dra större nytta av
elanvändningen. En avdelning inom NUTEK har visat att det
är praktiskt möjligt att spara 30 TWH el.
Kärnkraften skall avvecklas och en del av dess nuvarande
energiproduktion skall ersättas med förnybar energi i olika
former samt energihushållning i stor omfattning.
För att underlätta introduktionen av förnybara
energiformer har investeringsbidrag till installation av
solfångare och vindkraftverk beslutats av riksdagen under en
begränsad tid. För tiden efter den 1 juli 1996 saknas ännu
beslut om hur fortsatt stöd skall utformas. Redan nu finns det
dock anledning att förbereda och besluta om de mera
långsiktiga formerna av åtgärder som säkrar ett
genomförande av kärnkraftavvecklingen på kort tid och ge
svensk industri tillgång till den ''gröna energi'' som
konsumenterna av deras produkter ganska snart kommer att
kräva i ökad omfattning och som bl.a. ger vår industri stora
konkurrensfördelar på alla marknader. En klar parallell med
väntad utveckling kan därvid dras med den svenska
massaindustrins tidiga omställning till klorfri eller klorsnål
massa, vilket idag ger den stora extrainkomster på
Europamarknaden eftersom konkurrentländerna ännu inte
hunnit ställa om sin produktion.
Fond
I Sverige inrättades år 1919 en ''Vattenkraftlånefond'',
som tillfördes medel från pågående elproduktion och lånade
ut pengar till vattenkraftprojekt till låg ränta och med långa
amorteringstider. Ett stort antal projekt kunde därmed få en
för branschen väl avpassad finansiering och
Vattenkraftlånefonden, som lär ha bestått fram till 1967 utan
andra ändringar i sitt regelverk än namnändringar på det som
i dag kallas Vattenfall, framstår som en mycket lyckad
satsning för nationens ekonomi och välstånd. Den hade
dessutom fördelen att inte behöva tillföras medel över statens
budget utan klarade sin finansiering ''inom branschen''.
Det är nu dags att finansiera den nödvändiga
omställningen av vårt energisystem på ett likartat sätt. Det
kan ske genom att vi inrättar en ''Energiförnyelsefond'' som
likt en gång Vattenkraftlånefonden kan bidra med pengar
eller låna ut pengar till investeringar i effektivisering av
energi och förnybar energi. I inledningsskedet kan räntan
vara 5% . För varje energiform avpassas amorteringstider.
För upprustning av vattenkraftverk kan dessa förslagsvis
handla om 40--50 år, för solfångare och solceller t.ex. 30 år,
för vindkraftverk t.ex. 15 år o.s.v. Räntesatsen kan sedan
omprövas t.ex. vart femte år och då korrigeras för vilken
lönsamhet projektet uppvisat. Ett kraftigt genomslag för
efterfrågan på t.ex. ''grön el'' kan förbättra lönsamheten för
vindkraftverk och göra att dessa kan bära en högre räntesats
än inledningsvis föreslagna 5%.
Energiförnyelsefonden föreslås kunna stå för upp till 70%
av totalkostnaden för ett projekt medan resterande minst
30% får finansieras på annat sätt. Beträffande säkerheten för
givna lån bör den i första hand utgöras av respektive
anläggning och endast i begränsad omfattning av säkerhet av
annan form.
Verksamheten inom den nya myndigheten bör dels vara
inriktad på forsknings- och utredningsinsatser inom
energiförnyelse- och energieffektiviseringsområdet, dels
vara den myndighet som implementerar nya
energieffektiviseringsmetoder på marknaden, lägger förlag
till nya regelsystem och lämnar bidrag till olika åtgärder
inom denna sektor. Energiförnyelsefonden skall vara
organisatoriskt friståenden från andra intressenter på
energimarknaden så att den utan sidohänsyn kan gagna de
effektiviserings- och miljömål som fastställs av riksdagen.
Finansieringen av Energiförnyelsefonden föreslås ske
genom att en avgift per kWh läggs på all
kärnkraftproducerad el från och med den 1 juli 1995,
samtidigt med att fonden inrättas. En produktion av 60 TWh
kärnkraftel första året och exempelvis 1 öre per kWh, skulle
resultera i en fond på 600 miljoner kronor och ett stort antal
nya arbetstillfällen.
Förutom ökade förutsättningar för tillkomsten av ren
förnybar energi vill vi också betona att en satsning enligt
ovan skisserad modell kan utgöra ett utomordentligt stöd för
att öka svensk industris konkurrenskraft på en allt mer
miljömedveten internationell marknad, där kunderna vill
veta både var råvarorna kommer ifrån och hur insatt energi i
produkten är producerad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en
energiförnyelsefond inrättas från och med den 1 juli 1995
med en finansiering genom en avgift på all
kärnkraftproducerad el och med en instruktion enligt vad i
motionen anförts.
Stockholm den 23 januari 1995
Eva Goe s (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Birger Schlaug (mp)