Varje minskning av energianvändning innebär en minskning av miljöförstöring. Det är alltså ett viktigt politiskt mål att skapa förutsättningar för en effektivisering av energimarknaden. Erfarenheten från utlandet men även från vissa svenska kommuner visar på stora möjligheter att minska elanvändningen eller dra större nytta av elanvändningen. En avdelning inom NUTEK har visat att det är praktiskt möjligt att spara 30 TWH el.
Kärnkraften skall avvecklas och en del av dess nuvarande energiproduktion skall ersättas med förnybar energi i olika former samt energihushållning i stor omfattning.
För att underlätta introduktionen av förnybara energiformer har investeringsbidrag till installation av solfångare och vindkraftverk beslutats av riksdagen under en begränsad tid. För tiden efter den 1 juli 1996 saknas ännu beslut om hur fortsatt stöd skall utformas. Redan nu finns det dock anledning att förbereda och besluta om de mera långsiktiga formerna av åtgärder som säkrar ett genomförande av kärnkraftavvecklingen på kort tid och ge svensk industri tillgång till den ''gröna energi'' som konsumenterna av deras produkter ganska snart kommer att kräva i ökad omfattning och som bl.a. ger vår industri stora konkurrensfördelar på alla marknader. En klar parallell med väntad utveckling kan därvid dras med den svenska massaindustrins tidiga omställning till klorfri eller klorsnål massa, vilket idag ger den stora extrainkomster på Europamarknaden eftersom konkurrentländerna ännu inte hunnit ställa om sin produktion.
Fond
I Sverige inrättades år 1919 en ''Vattenkraftlånefond'', som tillfördes medel från pågående elproduktion och lånade ut pengar till vattenkraftprojekt till låg ränta och med långa amorteringstider. Ett stort antal projekt kunde därmed få en för branschen väl avpassad finansiering och Vattenkraftlånefonden, som lär ha bestått fram till 1967 utan andra ändringar i sitt regelverk än namnändringar på det som i dag kallas Vattenfall, framstår som en mycket lyckad satsning för nationens ekonomi och välstånd. Den hade dessutom fördelen att inte behöva tillföras medel över statens budget utan klarade sin finansiering ''inom branschen''.
Det är nu dags att finansiera den nödvändiga omställningen av vårt energisystem på ett likartat sätt. Det kan ske genom att vi inrättar en ''Energiförnyelsefond'' som likt en gång Vattenkraftlånefonden kan bidra med pengar eller låna ut pengar till investeringar i effektivisering av energi och förnybar energi. I inledningsskedet kan räntan vara 5% . För varje energiform avpassas amorteringstider. För upprustning av vattenkraftverk kan dessa förslagsvis handla om 40--50 år, för solfångare och solceller t.ex. 30 år, för vindkraftverk t.ex. 15 år o.s.v. Räntesatsen kan sedan omprövas t.ex. vart femte år och då korrigeras för vilken lönsamhet projektet uppvisat. Ett kraftigt genomslag för efterfrågan på t.ex. ''grön el'' kan förbättra lönsamheten för vindkraftverk och göra att dessa kan bära en högre räntesats än inledningsvis föreslagna 5%.
Energiförnyelsefonden föreslås kunna stå för upp till 70% av totalkostnaden för ett projekt medan resterande minst 30% får finansieras på annat sätt. Beträffande säkerheten för givna lån bör den i första hand utgöras av respektive anläggning och endast i begränsad omfattning av säkerhet av annan form.
Verksamheten inom den nya myndigheten bör dels vara inriktad på forsknings- och utredningsinsatser inom energiförnyelse- och energieffektiviseringsområdet, dels vara den myndighet som implementerar nya energieffektiviseringsmetoder på marknaden, lägger förlag till nya regelsystem och lämnar bidrag till olika åtgärder inom denna sektor. Energiförnyelsefonden skall vara organisatoriskt friståenden från andra intressenter på energimarknaden så att den utan sidohänsyn kan gagna de effektiviserings- och miljömål som fastställs av riksdagen.
Finansieringen av Energiförnyelsefonden föreslås ske genom att en avgift per kWh läggs på all kärnkraftproducerad el från och med den 1 juli 1995, samtidigt med att fonden inrättas. En produktion av 60 TWh kärnkraftel första året och exempelvis 1 öre per kWh, skulle resultera i en fond på 600 miljoner kronor och ett stort antal nya arbetstillfällen.
Förutom ökade förutsättningar för tillkomsten av ren förnybar energi vill vi också betona att en satsning enligt ovan skisserad modell kan utgöra ett utomordentligt stöd för att öka svensk industris konkurrenskraft på en allt mer miljömedveten internationell marknad, där kunderna vill veta både var råvarorna kommer ifrån och hur insatt energi i produkten är producerad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att en energiförnyelsefond inrättas från och med den 1 juli 1995 med en finansiering genom en avgift på all kärnkraftproducerad el och med en instruktion enligt vad i motionen anförts.
Stockholm den 23 januari 1995 Eva Goe s (mp) Ronny Korsberg (mp) Birger Schlaug (mp)