Förre utbildningsministern har föreslagit att Sverige skulle bli värdland för en gigantisk forskningsanläggning för fusion kallad ITER, International Thermonuclear Experimental Reactor. Fusionskraft beskrivs oftast som räddningen för mänskligheten: ren och outtömlig. I själva verket är en fusionsreaktor en radiologisk arbetsplats med strålningsrisker. Den bildar mängder med avfall, som måste långtidsförvaras på samma sätt som högaktivt kärnavfall. Vid fusion slås som bekant två atomkärnor av tungt väte deuterium och tritium samman till en kärna av helium, varvid det frigörs energi. Fusionen förutsätter en temperatur på 100 miljoner grader (om tritium används, den tyngsta väteisotopen). Omgivningen skall skyddas mot den höga temperaturen genom starka elektromagnetiska fält. Supraledande magneter håller fusionsreaktionerna svävande. Vid fusionen uppstår bl a en nickel-isotop med halveringstiden 75 000 år. Tritium har halveringstiden 12,3 år och försvinner så småningom. Å andra sidan är det farligt under de första århundrandena, om det trots alla försiktighetsåtgärder ändå kommer ut i t ex vatten, som människor eller djur sedan dricker eller på annat sätt får in i kroppen. Tritium angriper då hela kroppen, inte bara enstaka organ.
Nu diskuteras det om denna anläggning skall förläggas till Studsvik eller Forsmark i Sverige. Tyskland och Frankrike är också kandidater om ITER. Övriga länder som ingår i detta samarbete är Japan, USA och Ryssland förutom övriga i EU. Anläggningen beräknas kosta 50 miljarder kronor att bygga och 40 miljarder kronor att driva i 20 års tid. Ett kommersiellt utnyttjande av fusionen kan enligt sakkunniga dröja till år 2050.
Med hänsyn tagen till att kärnavfallsfrågan inte är löst, vore det ödesdigert att satsa på detta komplexa och storskaliga projekt som genererar ytterligare högaktivt avfall. En konsekvensanalys och miljökonsekvensbeskrivning borde ha varit ett minimikrav för att överhuvud taget ge klartecken till ett ev. värdskapet för ITER. Frågan uppkommer: har handläggningen av detta stora ärende uppfyllt de juridiska kraven och finns den samlade kompetensen att bedöma projektet hos utbildningsdepartementet? Miljöpartiet anser att i den fortsatta handläggningen av ärendet skall krav på plan för avfallet och MKB upprättas. Därefter skall ärendet skickas till riksdagen för behandling innan ett ev. positivt besked ges.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) och strålningsrisker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fusionskraftens komplexitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska konsekvenserna,
4. att riksdagen hos regeringen begär en plan på avfallshanteringen och miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hanteringen av ärendet och eventuellt beslut om värdskap för ITER.
Stockholm den 23 januari 1995 Eva Goe s (mp) Gunnar Goude (mp) Birger Schlaug (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Elisa Abascal Reyes (mp)