Förre utbildningsministern har föreslagit att Sverige skulle
bli värdland för en gigantisk forskningsanläggning för fusion
kallad ITER, International Thermonuclear Experimental
Reactor. Fusionskraft beskrivs oftast som räddningen för
mänskligheten: ren och outtömlig. I själva verket är en
fusionsreaktor en radiologisk arbetsplats med
strålningsrisker. Den bildar mängder med avfall, som måste
långtidsförvaras på samma sätt som högaktivt kärnavfall. Vid
fusion slås som bekant två atomkärnor av tungt väte
deuterium och tritium samman till en kärna av helium, varvid
det frigörs energi. Fusionen förutsätter en temperatur på 100
miljoner grader (om tritium används, den tyngsta
väteisotopen). Omgivningen skall skyddas mot den höga
temperaturen genom starka elektromagnetiska fält.
Supraledande magneter håller fusionsreaktionerna svävande.
Vid fusionen uppstår bl a en nickel-isotop med
halveringstiden 75 000 år. Tritium har halveringstiden 12,3
år och försvinner så småningom. Å andra sidan är det farligt
under de första århundrandena, om det trots alla
försiktighetsåtgärder ändå kommer ut i t ex vatten, som
människor eller djur sedan dricker eller på annat sätt får in i
kroppen. Tritium angriper då hela kroppen, inte bara enstaka
organ.
Nu diskuteras det om denna anläggning skall förläggas till
Studsvik eller Forsmark i Sverige. Tyskland och Frankrike är
också kandidater om ITER. Övriga länder som ingår i detta
samarbete är Japan, USA och Ryssland förutom övriga i EU.
Anläggningen beräknas kosta 50 miljarder kronor att bygga
och 40 miljarder kronor att driva i 20 års tid. Ett kommersiellt
utnyttjande av fusionen kan enligt sakkunniga dröja till år
2050.
Med hänsyn tagen till att kärnavfallsfrågan inte är löst,
vore det ödesdigert att satsa på detta komplexa och
storskaliga projekt som genererar ytterligare högaktivt
avfall. En konsekvensanalys och
miljökonsekvensbeskrivning borde ha varit ett minimikrav
för att överhuvud taget ge klartecken till ett ev. värdskapet
för ITER. Frågan uppkommer: har handläggningen av detta
stora ärende uppfyllt de juridiska kraven och finns den
samlade kompetensen att bedöma projektet hos
utbildningsdepartementet? Miljöpartiet anser att i den
fortsatta handläggningen av ärendet skall krav på plan för
avfallet och MKB upprättas. Därefter skall ärendet skickas
till riksdagen för behandling innan ett ev. positivt besked ges.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ITER (International
Thermonuclear Experimental Reactor) och strålningsrisker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fusionskraftens komplexitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de ekonomiska konsekvenserna,
4. att riksdagen hos regeringen begär en plan på
avfallshanteringen och miljökonsekvensbeskrivning i
enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hanteringen av ärendet och
eventuellt beslut om värdskap för ITER.
Stockholm den 23 januari 1995
Eva Goe s (mp)
Gunnar Goude (mp)
Birger Schlaug (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)