Sverige behöver fler företag och företagare. Det är särskilt
viktigt att skapa goda förutsättningar för de mindre och
medelstora företagen samt för nyföretagande.
Att vara företagare är att skapa, att hitta nya kombinationer
av idéer, att organisera människor i frivillig samverkan, att
länka samman resurser. Småskaligheten ger överblick över
verksamheten och stor flexibilitet vid förändringar.
Lönsamhet och tillväxt är följden av att företagare och
medarbetare ständigt finner bättre sätt att tillgodose
mänskliga behov.
Ett livskraftigt och produktivt näringsliv i hela landet är en
förutsättning för vår välfärd. En mångfald av olika företag i
skiftande ägarformer leder till utveckling och nytänkande.
De nya jobben kommer främst att växa fram i mindre och
medelstora företag.
Centern understryker vikten av att samhället konsekvent
förbättrar villkoren för de mindre och medelstora företagen.
Sverige måste vara både ett löntagarland och ett
småföretagarland.
I denna motion utvecklar vi de områden som är mest
centrala för att näringspolitiken ska bidra till hållbar
ekonomisk och ekologisk utveckling samt många nya jobb.
Detta gäller:Långsiktigt stabila spelreglerLägre skatter
och avgifterTillgång till riskvilligt kapitalÖkat kvinnligt
företagandeSmåföretagsanpassad arbetsrättEtt spritt
ägande
Dessa sex grundpelare är av avgörande betydelse för
näringlivets utveckling i vårt land. Grundläggande är att
politiken karaktäriseras av långsiktighet. Det är avgörande
för många investeringsbeslut att företagen kan lita på att
ekonomin och spelreglerna i övrigt håller över tiden. Politisk
klåfingrighet lägger en förlamande hand över hela
småföretagssektorn. Den politiken måste upphöra och följas
av en politik för utveckling och förnyelse.
Fyrklöverregeringens positiva resultat
Fyrklöverregeringen vidtog åtgärder för att återupprätta
Sverige som en företagar- och tillväxtnation efter 1980-talet
som präglades av en misslyckad socialdemokratisk politik
där företagandet sattes på undantag till förmån för
spekulation. Det var då inne att tjäna pengar på pengar.
Notan fick svenska folket betala i form av bankkris, usla
statsfinanser och hög arbetslöshet.
Fyrklöverregeringen sänkte tillväxthämmande skatter och
avgifter, såsom t.ex. skatten på arbetande kapital, sänkte
arbetsgivaravgifter och införde kvittningsrätten för
nystartade företag. Totalt sänktes skatten för småföretagen
med ca 14 miljarder kronor under perioden 1991--1994.
Riskkapitalförsörjningen förbättrades genom införande av
Industri- och nyföretagarfonden, nya riskkapitalbolag, mer
resurser till regionala utvecklingsbolag, ALMI
Företagspartner m.m. Riskkapital med statligt engagemang
ökade ifrån ca 4 till 13 miljarder kronor genom
fyrklöverregeringens åtgärder.
Dessutom reformerades arbetsrätten, regionalpolitiken
förstärktes, ett 100-miljardsprogram för
infrastrukturutbyggnad över hela landet togs fram och
resurserna till forskning och utbildning ökade kraftigt.
Under den socialdemokratiska regeringens sista tid vid
makten 1991 varslades t.ex. ca 1 000
personer per dag om uppsägning. Sista halvåret före
valet 1994 under fyrklöverregeringens tid ökade antalet
personer i sysselsättning med över 1 000
personer varje dag. Det visar att fyrklöverregeringens
åtgärder gav resultat.
Regeringens dubbla budskap
I budgetpropositionen finns många vackra ord om
näringspolitiken. Det är emellertid ett budskap som skorrar
utomordentligt falskt. På punkt efter punkt för den
socialdemokratiska regeringen en företagsfientlig politik.
Det gäller skatte- och avgiftspolitiken, arbetsrätten,
regionalpolitiken, miljöpolitiken etc.
I regeringsförklaringen sägs, att näringspolitiken ska
utformas ''så att företagen ges goda villkor att investera och
expandera''. Goda villkor kan tydligen i socialdemokratisk
tappning vara en generell arbetsgivaravgiftshöjning, med
belopp som motsvarar 30.000 nya jobb, om summan används
för nyanställningar. Logiken blir inte klarare av att samma
regering några veckor senare vill skänka främst
exportföretagen 7 miljarder kronor på ett bräde genom
rabatterade arbetsgivaravgifter.
Före valet 1994 framförde t.o.m. den blivande
finansministern att småföretagen var i behov av särskilda
arbetsrättsliga regler. I valretoriken råskällde emellertid
socialdemokraterna om ''attacker på arbetsrätten''.
Enligt regeringsförklaringen ska dock ''särskild hänsyn tas
till småföretagen'' när det gäller arbetsrätten. Därav det
återställarförslag som innebär mer krångel, mindre
flexibilitet och mer ombudsmannamakt över småföretagen.
Det kallas särskild hänsyn!
På få områden går den socialdemokratiska retoriken så
totalt stick i stäv med vad det socialdemokratiska partiet i
regeringsställning åstadkommer, som på näringspolitikens
område. Statsråden är fångar i sin egen retorik. Det är
alarmerande och illavarslande för möjligheten att skapa nya
jobb.
Långsiktigt stabila spelregler
Centern redovisar här på ovan nämnda centrala områden
en politik som skulle leda till väsentligt förbättrad
samhällsekonomi, med lägre räntor och många nya jobb i de
små och medelstora företagen. Det är en politik som är ett
tydligt alternativ till regeringens centralistiska
företagsfientlighet och klåfingriga kamrersinställning, till
hur näringslivet ska få goda villkor i Sverige. Men det är
också ett alternativ till den nyliberala låt-gå-mentaliteten
som präglar den svenska högern och vars enda kända metod
för utveckling går ut på att sänka skatten, oavsett i vilket
skick statsfinanserna är.
Avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är
kombinationen av hur räntan utvecklas, hur lönerörelsen
utfaller och hur långt som saneringen av statsfinanserna
kommit när nästa lågkonjunktur står för dörren. I detta
avseende är näringspolitiken en väsentlig byggsten.
Ränteutvecklingen avgör mycket. Regeringens prognoser
visar på ett förödande högt ränteläge även i slutet av
mandatperioden. Pressas inte räntan ned så kommer många
företag att tveka att göra investeringar eller nyanställa.
Bankerna har ett ansvar för att hålla nere räntan. Samtidigt
har svenska folket ''två gånger'' fått betala finanskrisen, dels
genom statliga garantier, dels genom ett för högt räntegap.
Statens utgifter för finanskrisen måste återkrävas.
Regeringen förmår inte övertyga om att dess politik ger
långsiktigt stabila spelregler för företagen. Det mest
förödande för företagsklimatet är varannandagspolitik på
skatte- och avgiftsområdet.
Företagarna i Sverige måste nu ges en tydlig politisk signal
om att näringslivsklimatet ska förbättras och att spelreglerna
blir hållbara över tiden. Om den socialdemokratiska
regeringen är intresserad av en dialog i syfte att skapa bred
politisk enighet om sådana åtgärder så vore det bra. Men i
konkret handling har regeringen hittills gått motsatt väg.
Vad som här anförts om behovet av långsiktiga spelregler
för företagandet i Sverige bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Lägre skatter och avgifter
Centern föreslår skatteväxling genom sänkt skatt på arbete
och höjd skatt på miljöskadlig verksamhet. Det leder till fler
jobb, bättre miljö och på sikt sänkt skattetryck. En
skatteväxling, i storleksordningen 25 miljarder kr, bör
genomföras fram till sekelskiftet med sänkt skatt på arbete
och företag respektive höjd skatt på koldioxidutsläpp och
miljöstörande råvaruanvändning och verksamhet. Principen
för detta utvecklas i centerns miljöpolitiska motioner.
Sänkning av arbetsgivaravgiften
Centerpartiet har i regeringsställning fört en konsekvent
politik för att ge de mindre företagen gynnsammare
förutsättningar. Småföretagsinriktade åtgärder som
genomfördes av fyrklöverregeringen har tidigare redovisats
i denna motion. Genom den s k återställarpolitiken har
socialdemokraterna ånyo försämrat företagens villkor,
främst för de mindre företagen.
Som tidigare angivits beslutade socialdemokraterna med
stöd av vänsterpartiet under hösten 1994 om en höjning av
arbetsgivaravgifterna med 1,5 %. Det motverkar tillkomsten
av nya jobb.
För att motverka de negativa effekterna av höjningen,
främst för att stärka de mindre företagens konkurrenskraft,
är det nödvändigt att minska avgiftsbördan för dessa. Vi
föreslår en differentiering av arbetsgivaravgifterna.
Differentierade arbetsgivaravgifter används idag främst
som ett regionalpolitiskt instrument inom stödområdet. Det
har visat sig verksamt bl a för att främja
småföretagsutvecklingen.
Vi föreslår en skatteväxling på 5 miljarder kronor med
höjd koldioxidskatt och uranskatt i utbyte mot sänkta
arbetgivaravgifter. Tillsammans med i budgetpropositionen
föreslagna 2 miljarder kronor för att förbättra småföretagens
situation möjligggör detta en sänkning av
arbetsgivaravgifterna med 7 miljarder kronor under
budgetåret.
Centern föreslår därför att arbetsgivaravgifterna sänks med
7 miljarder kronor och utformas så att sänkningen beräknas
på lönesumman för upp till 10 anställda i varje
företag/företagskoncern, räknat på en genomsnittlig
lönesumma. Sänkningen avser även egenavgifter för
egenföretagare. Den föreslagna utformningen gäller lika för
alla företag men ger störst effekt i de mindre företagen. Den
främjar småföretagens utvecklingsmöjligheter. Därigenom
ges en bättre grund för tryggad sysselsättning och välfärd i
ett decentraliserat samhälle.
Riksdagen bör av regeringen begära förslag på sänkta och
differentierade arbetsgivaravgifter i enlighet med motionen
med ikraftträdande fr.o.m. den 1 januari 1996.
Återinförande av kvittningsrätten
Den begränsade kvittningsrätt som infördes av
fyrklöverregeringen har slopats av socialdemokraterna.
Detta är ett mycket illa genomtänkt beslut.
När någon startar ett mindre företag, sker detta -- ofta i ett
uppbyggnadsskede -- i kombination med att vederbörande
har inkomst av tjänst. För att uppmuntra till riskfyllt
nyföretagande är det ofta nödvändigt för den enskilde
företagaren att kunna kvitta förlust mot andra inkomster. Det
ligger i sakens natur att inte allt nyföretagande leder till
lönsamma företag. Vissa satsningar misslyckas och leder
således till förluster.
Företag med långsiktig lönsamhet men där lönsamheten
varierar kraftigt klarar sig däremot med förlustavdrag som
kan kvittas mot kommande vinster. Kvittningsrätten
gentemot andra inkomstkällor kan därför vara tidsbegränsad
i förhållande till företagets starttidpunkt. Den tid som fanns
i tidigare gällande lagstiftning, nämligen fem år, kan även nu
vara lämplig. Riksdagen bör därför besluta att de regler som
gällde före 94.12.31 för kvittningsrätt mellan
näringsverksamhet och inkomst av tjänst åter bör gälla.
Återföring av SURV-avsättning
Även när det gäller återföring av SURV-avsättningen för
företag, har denna försämrats. Vad som tidigare angvits om
långsiktiga och stabila spelregler bör i allra högsta grad vara
gällande på beskattningsområdet.
Riksdagen bör därför besluta att de regler som var gällande
för för återföring av SURV-avsättningar fram t.o.m. 94.12.31
återigen ska gälla.
Övriga skatte- och avgiftsfrågor behandlas i centerns
ekonomisk politiska partimotion.
Tillgången på riskvilligt kapital
Fyrklöverregeringen med centern som pådrivare vidtog
många åtgärder för att förbättra tillgången på riskvilligt
kapital. Detta skedde bl.a. genom att:Industri- och
Nyföretagarfonden inrättades. 2.4 miljarder kr disponeras
för lån till såväl befintliga företag som nyföretagareDe
regionala utvecklingsbolagen ALMI Företagspartner
finansieringskapital förstärktes till ca 2,5 miljarder kr
Riskkapitalbolag med 6,5 miljarder kr från
löntagarfondsmedel inrättadesTeknikbrostiftelser med 1
miljard kr inrättadesStöd till uppfinnare och innovatörer
med 500 miljoner kronor.
Totalt förbättrades riskkapitalförsörjningen med statligt
engagemang från 4 till 13 miljarder kronor.
Härutöver gjordes generella skattesänkningar som ökade
företagens egna finansieringsmöjligheter såsom t.ex:
slopad skatt på arbetande kapitalsänkt turistmomssänkt
skatt för egenföretagare och fåmansbolaginförande av
kvittningsrätt för nystartade företagsänkta
arbetsgivaravgifter m.m.
Trots dessa stora satsningar från fyrklöverregeringens sida
råder det fortfarande brist på riskkapital, framförallt till de
små och medelstora företagen. Centern förslår därför
ytterligare förstärkningar av riskkapitalförsörjningen i form
av en företagsgaranti.
Företagsgaranti
Företagsgaranti är en riskkapitalidé för att kraftigt öka
nyföretagandet i Sverige och expandera många befintliga
mindre företag.Garanti istället för bidrag
Insikten om problemen med riskkapitalförsörjningen delas
av många -- inte minst företagarna själva. Små- och
nyföretagare möts alltför ofta av negativa besked från
kreditgivare. Inteckningar behövs oftast i familjens
egendom. Räntan ligger ofta högre för småföretag.
Kunskapen om finansiella tjänster är inte lika hög som i
storföretagens finansförvaltningar. Ytterligare insatser är
nödvändiga.
Syftet med förslaget FÖRETAGSGARANTI är att skapa
vinstgivande företag och ge nya riktiga jobb i hela landet
genom att tillhandahålla riskkapital på ett nytt sätt. Denna idé
om att erbjuda reellt riskkapital, till i första hand blivande
företagare med bärande affärsidéer, kommer att bidra till att
skapa uthållig tillväxt i hela landet.
Centerns riskkapitalmodell med garanti -- inte bidrag -- åt
de nya företagen under den osäkra uppbyggnadstiden
kommer att ge tiotusentals företagare möjligheter att
förverkliga sina affärsidéer. Under de närmaste fem åren
kommer dessa företag att ge jobb åt minst 100 000
människor.
Systemet skall fungera på följande sätt:
1) Riskkapitalbolag i form av ett holdingbolag bildas i
olika regioner i landet. Presumtiva företagare vänder sig till
det regionala holdingbolaget och får sina affärsidéer prövade.
2) Holdingbolaget skall kunna ge koncernbidrag till ett
företag som bolaget tagit under sina vingar om det uppstår
förluster under uppbyggnadstiden. Givetvis förutsatt att
affärsidén fortfarande är bärkraftig och holdingbolaget
fortfarande tror på företaget och företagaren.
3) Under företagets första år, den s.k. grundarperioden,
garanterar således holdingbolaget företagets alla betalningar.
När sedan grundarperioden är slut, försvinner alla garantier
från holdingbolaget. Företaget får stå helt på egna ben.
Kreditgivare på den öppna marknaden är medvetna om att
holdingbolagets garanti är begränsad i tiden.
4) Holdingbolaget skall stå för riskbedömning,
finansiering och majoritetsägande under grundarperioden i
de nya företagen. I inledningen, under företagets
grundarperiod, är ägarfördelningen nyföretagaren 9 % av
aktierna och holdingbolaget 91 %. Successivt med att
företaget går bra och visar vinst köper företagaren företaget
genom att förvärva resterande aktier till nominellt värde.
5) Eventuellt mottagna koncernbidrag skall återbetalas till
holdingbolaget inklusive ränta. Återbetalning ska ske under
den tid holdingbolaget äger 91 % av aktierna. Med andra ord
är det först när erhållna koncernbidrag, inklusive ränta, är
återbetalda till holdingbolaget som företagaren till nominellt
värde erbjuds köpa alla aktier utom en.
6) Om nyföretagaren önskar sälja sitt företag, är denne
skyldig att genom ett hembudsförfarande erbjuda sina aktier
i företaget till holdingbolaget, som avgör till vem och när
företaget ska överlåtas. Detta innebär att det blir
holdingbolaget som i slutändan avgör om företaget ska
fortleva på orten, säljas till någon företagsgrupp eller säljas
till någon annan uppköpskandidat från annat håll. Målet ska
vara att ett företag under ny ledning ska fortleva på orten.
Företagens ''kretslopp'' innebär att medan företagarna kan
skifta kan företagen bestå.
7) Vid aktieöverlåtelsen skall värdering av aktierna ske
efter substansvärdet och en försiktigt tilltagen goodwill.
Substansvärdet utgör skillnaden mellan företagets tillgångar
och skulder. Värderingen av goodwill förutsätts oftast
begränsas till en årsvinst. Överlåtelsesumman för företaget
ska i princip inte vara högre än att nästa företagare kan
genomföra återbetalning inklusive ränta till holdingbolaget.
Det viktiga är att det både blir pengar över till den som startat
företaget samtidigt som företagets långsiktiga överlevnad
inte äventyras i samband med försäljningen.
8) Mellan holdingbolaget och nyföretagaren gäller
borgensansvar i proportion till aktieinnehavet i företaget.
Företagarens borgen är således begränsad.
9) Nyföretagaren kan skiljas från sitt företag om
holdingbolaget anser detta vara nödvändigt, t.ex. om
företagaren missköter sig eller helt enkelt inte passar som
företagare. Om affärsidén är livskraftig kan företaget fortleva
och anställda finnas kvar under ny ledning.
10) Företagarlönen för VD i företaget (nyföretagaren)
skall under grundarperioden vara relativt låg med tanke på
minimeringen av risken. Efter grundarperiodens slut
bestämmer företagaren själv över bl.a. privata uttag inklusive
företagarlönen. Några s.k. fallskärmar är givetvis inte att
tänka på med detta system.
11) Varje företag ska ha en styrelse, där det bl.a. skall ingå
en s.k. senior (erfaren företagare). Denne ''senior'' blir
mentor för den oftast nyblivne entreprenören och/eller den
expansive befintlige företagaren.
12) Det regionala holdingbolagets styrelse bör bestå av
framgångsrika företagare i regionen. Den ordförande som
utses bör vara en typ av ''småföretagargeneral'' i regionen.
Företagare i regioner landet över förväntas ta initiativ till
bildande av dessa holdingbolag med statliga garantier. Med
andra ord skapas en verklig företagarrörelse.
13) Varje regionalt holdingbolag skall bestå av en liten och
kostnadseffektiv organisation -- förutom chefen några få
medarbetare. Dessa har bl.a. till uppgift att värdera idéer från
potentiella företagare, upprätta kontakt mellan holdingbolag
och företagen samt löpande följa företagens verksamhet.
Kort sagt -- vaka över företaget och vara samtalspartner och
rådgivare till företagen. Övriga tjänster skall köpas utifrån.
Förslaget bygger även på att stimulera mindre befintliga
företag att växa. Företag som idag inte fullt ut kan lösa sin
finansiering på annat sätt. Förslaget är inte till för
traditionella företag med bakomvarande organisationer som
idag löst sin finansiering. Förslaget om företagsgaranti riktar
sig till alla med starka och bärkraftiga affärsidéer.
Fördelarna med företagsgaranti är många:Systemet
med företagsgaranti skulle betydligt sänka den
nyföretagartröskel som finns idag. Det skulle även ersätta
bidrags- och stödtänkande eftersom systemet kräver en
ordentlig motprestation av nyföretagaren. Aktivitet istället
för passivitet -- garanti och stimulans istället för bidrag!
Med en ordentlig satsning skulle i storleksordningen 25 000
nya företag kunna skapas samt 5 000 befintliga företag
expandera. Det kommer att betyda ca 100 000 nya jobb inom
fem år.Systemet kommer att ha stor betydelse för att
kanalisera det ökade intresset för kvinnligt företagande.
Systemet prioriterar tillgång på kompetens före tillgång till
kapital. Nyföretagaren kan koncentrera sig på företaget då
oron för det ''sociala fallet'' minskar. Han eller hon får dock
''betala'' för denna riskminimering genom ett royaltysystem.
Dessa royalties från lönsamma företag, vilka samlas i en s.k.
förlusttäckningspool, kan inom holdingbolaget användas för
att täcka eventuella förluster som kan uppstå i mindre
lyckade företag och som helt måste avskrivas.För lyckade
satsningar handlar det inte om subventioner och stöd, utan
om garantier under den känsliga grundarperioden. Många
nystartade företag kommer sannolikt att vara lönsamma
under sitt första verksamhetsår.
Kapitalbehov
Kalkyler visar att det under en tioårsperiod är rimligt att
räkna med balans mellan utbetalda koncernbidrag som
förlusttäckning i företag och å andra sidan inbetalningar av
amorteringar samt royalties från lönsamma företag.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma till
riksdagen med ett förslag om införande av Företagsgaranti i
enlighet med ovan angivna koncept. Detta bör ges regeringen
till känna.
Lokala/regionala investmentbolag
Bildandet av lokala och regionala investmentbolag bör
också stimuleras genom statliga garantier eller lån. Stödet
från ett investmentbolag kan vara det lilla som krävs för att
även andra kreditgivare skall våga satsa på ett nytt projekt.
De regionala utvecklingsbolagen ALMI Företagspartner bör
aktivt kunna delta i bildandet av regionala investmentbolag.
För närvarande finns en begränsad möjlighet till bildande
av lokala investmentbolag inom det regionalpolitiska
området. Denna möjlighet bör utökas att gälla inom ett större
område. Detta bör ges regeringen till känna.
Riskkapitalbolagen Atle och Bure
Atle och Bure bildades som riskkapital i samband med
avvecklandet av löntagarfondspengarna. Efter en
konsolideringsperiod är det av största vikt att Atle och Bure
fyller en del av den efterfrågan på riskkapital som finns inom
olika branscher. Riskkapitalbolagen skall vara en naturlig
delägare i utvecklingsföretag och kunna göra ett större
risktagande.
I årets budgetproposition föreslås att statens aktier i Atle
och Bure som förvaltas av Industri- och Nyföretagarfonden
resp ALMI Företagspartner AB skall försäljas. Medlen från
försäljningen skall enligt förslaget användas för
riskkapitalverksamhet. Centern kan acceptera ett sådant
förfaringssätt under förutsättning att medlen ''öronmärks''
för riskkapitalverksamhet. Detta bör ges regeringen till
känna.
Personliga investeringskonton
Centern förslår införande av personliga
investeringskonton. Detta innebär att insättningar och räntor
på personliga investeringskonton är avdragsgilla i de fall
medlen investeras i eget företag eller bostad. Om pengarna
däremot används för konsumtion skall de beskattas. Det
avdragsgilla beloppet bör utgöra minst ett halvt basbelopp
per person och år.
Regeringen bör återkomma med förslag till personliga
investeringskonton i enlighet med vad som ovan anförts.
Detta bör ges regeringen till känna.
Industri- och nyföretagarfonden
Redan 1991 motionerade centern om införande av s k
EKH-lån enligt tysk modell för att stimulera till startande av
nya företag. Genom centerns medverkan infördes också
sådana lån -- nyföretagarlånen -- i och med inrättandet av
Industri- och nyföretagarfonden.
Fonden har hittills medverkat till att ca 3 000
personer startat egna företag med hjälp av
nyföretagarlån på totalt 400 miljoner kronor. Detta har lett
till ca 5 000
nya jobb. Även de regionala utvecklingsbolagen kan
idag bevilja nyföretagarlån men detta har tillämpats endast i
begränsad omfattning.
Centern har tidigare föreslagit att all
riskkapitalverksamhet ska decentraliseras så långt möjligt.
Främst gäller det att beslut om nyföretagarlån kan tas på
lokal eller regional nivå.
Vi anser därför att regeringens förslag om att beslut om
nyföretagarlån decentraliseras till ALMI företagspartners
regionala bolag är riktigt. Dock bör ALMI:s regionala bolag
vid beredning av ärenden utnyttja andra organ såsom t.ex.
Nyföretagarcentrum, handelskammare och banker. Detta bör
ges regeringen tillkänna.
Förbättra stödet till uppfinnare och innovatörer
I propositionen aviserar regeringen att den har för avsikt
att återkomma med förslag om riskkapitalavdrag. Centern
förutsätter att detta riskkapitalavdrag även kommer att
omfatta resurser som satsas på uppfinningar och
innovationer.
Öka det kvinnliga företagandet
Av nya företag i landet som helhet startas endast ca 17
procent av kvinnor. Andelen företag som leds av kvinnor
ligger idag kring 15--20 procent. Detta måste förbättras.
Kvinnor nås bevisligen inte nöjaktigt med de stödinsatser
som finns för nyföretagande. Ett exempel på detta är att
Industri- och nyföretagarfonden normalt inte ger stöd med
mindre än 100.000 kronor.
Bakgrunden till den alltför låga andelen kvinnligt
företagande är att den traditionella näringspolitiken varit
ensidigt inriktad på mäns företagande och de branscher som
traditionellt startas och drivs av män.
Undersökningar som bl.a. NUTEK har gjort visar att
kvinnor har en företagskultur som skiljer sig från männens.
Några tydliga gemensamma drag är att kvinnor startar i liten
skala, utgår från egen yrkeskunskap, investerar mindre än
män, lånar mindre än män, vill ha rådgivning lokalt och helst
av kvinnliga rådgivare, startar ofta företag i servicesektorn,
jobbar gärna tillsammans med andra kvinnor i s.k.
kooperativ etc.
Denna kunskap om kvinnors sätt att starta och driva
företag gör att man idag bättre kan rikta insatserna mot
kvinnorna och öka andelen kvinnliga företagare. Det finns
dock andra hinder som gör att kvinnor har svårare att komma
igång med företag. Försäkringsfrågor i samband med
barnafödande är ett.
Fyrklöverregeringen uppdrog åt NUTEK att inrätta
kvinnliga rådgivare. Centern anser att detta arbete ska
fortsätta och även utvecklas.
Under våren 1994 medverkade centern till att speciella
medel -- 50 miljoner kronor -- beviljades för
riskkapitalförsörjning till kvinnors företagande. Det har visat
sig att dessa lån varit attraktiva och efterfrågan på lånemedel
varit stor. I propositionen föreslås att dessa medel utökas till
200 milj kronor. Centern finner det vara en riktig utökning av
detta kapital och att förslaget ligger helt i linje med centerns
ställningstagande i denna fråga.
Utöver den förbättrade riskkapitalförsörjningen för
kvinnligt företagande anser centern att följande åtgärder för
kvinnors företagande bör vidtas:Se över
försäkringsfrågorna för egenföretagare, t ex
föräldraförsäkringen.Bygg ut den kvinnliga
rådgivningsverksamheten så att den finns tillgänglig i alla
kommuner.Förstärk rådgivningsinsatserna för kvinnor på
länsstyrelserna, hos de regionala utvecklingsbolagen och på
länsarbetsnämnden.
De föreslagna åtgärderna finansieras i första hand inom
befintliga anslag. Därest ytterligare resurser skulle erfordras
är centern villig att ta upp förhandlingar om finansiering från
de medel som inbringas genom försäljningen av aktierna i
ATLE och BURE. Vad som ovan anförts om åtgärder för
kvinnors företagande bör ges regeringen till känna.
Den arbetsrättsliga lagstiftningen
Centerpartiet tog inför valet 1991 politisk strid för
förenklingar i den arbetsrättsliga lagstiftningen för att
underlätta för småföretagen. Den politiken fullföljdes i
regeringsställning genom att ett välavvägt och
verklighetsförankrat förslag till förbättringar av arbetsrätten
genomfördes.
Utgångspunkten från centerns sida är att trygghet i jobbet
bäst skapas genom att företagen blir livskraftiga och
konkurrenskraftiga. Alltför stelbenta lagar kan i vissa fall
tjäna som hinder för företagens utveckling och i sämsta fall
hota anställningstryggheten i hela företaget.
Mot den bakgrunden genomförde fyrklöverregeringen
följande förändringar:Rätt för arbetsgivare att undanta två
nyckelpersoner från turordningen vid uppsägning.Förbud
mot facklig vetorätt vid entreprenader och liknande.Förbud
mot fackliga stridsåtgärder riktade mot enmans- och
familjeföretag som har till syfte att kollektivavtal skall träffas
med företaget.Förlängning av högsta tillåtna
anställningstid för visstidsanställning vid arbetsanhopning
från sex till tolv månader under en 2-årsperiod.Förlängning
av längsta tillåtna prövotid vid provanställning från sex till
tolv månader.
Centern kvarstår vid uppfattningen att det var välavvägda
förändringar. De har också i praktisk hantering mottagits väl
av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Motståndet mot
förbättringarna har varit koncentrerat till fackexpeditionerna.
Regeringens försämringar av den arbetsrättsliga
lagstiftningen bör återställas.
Spritt ägande
Det svenska näringslivet har under 1980-talet
kännetecknats av en utveckling mot ägar- och
maktkoncentration, internationalisering och
strukturomvandling. Den främsta orsaken till den ökande
maktkoncentrationen i näringslivet är den ekonomiska
politik som socialdemokraterna förde under 1980-talet.
Både den förra och den nuvarande socialdemokratiska
regeringens näringspolitik har varit och är anpassad till
storföretagen. Inriktningen av den socialdemokratiska
näringspolitiken har under lång tid varit att skapa
balanserande maktkoncentrationer. Statliga
maktkoncentrationer får balansera privata
maktkoncentrationer.
Centern kritiserar av principiella skäl starkt den
koncentrationsinriktade näringspolitik som
socialdemokraterna för. I årets budgetproposition skriver
regeringen att ''de ideologiskt motiverade försäljningar av
statligt ägda företag som genomfördes av den förra
regeringen skall upphöra''.
Centern har aldrig medverkat i några ''ideologiskt
motiverade försäljningar''. De försäljningar av statliga
företag som fyrklöverregeringen genomförde var betingade
av praktiska och ekonomiska skäl.
Enligt vår mening skall en försäljning av aktier ske i
sådana former att en ökad aktiespridning främjas. Detta
skedde t.ex. vid försäljningen av aktier i Assi-Domän, vilket
innebar att hundratusentals svenskar fick köpa aktier i det
företaget. En effektiv marknadsekonomi förutsätter många
aktörer. Stora och dominerande aktörer kan annars få
kontroll över marknaden och stör därmed
marknadsekonomin. Målsättningen måste vara att sprida
ägandet och skapa ett brett folkligt ägande. Detta förutsätter
i sin tur regler som förhindrar att domineranade aktieposter
kan samlas i en ägares hand.
En orsak till försäljning av statlig egendom har även varit
att frigöra resurser till infrastruktursatsningar samt att bidra
till saneringen av statsfinanserna.
I årets budgetproposition begär regeringen bemyndigande
att bl.a. sälja statens aktier i olika företag och att utan beslut
från riksdagen fritt få disponera frigjorda medel. Centern
avvisar ett sådant förfaringssätt. De medel som frigörs vid
försäljning av statens aktier bör med undantag för
försäljningen av aktierna i ATLE och BURE oavkortat
användas för att sanera statsfinanserna. Detta bör ges
regeringen till känna.
Centern har i denna motion velat peka ut de centrala
områden där näringspolitiken måste förändras, för att de små
och medelstora företagen aktivt ska kunna utvecklas och
bidra till nya jobb samt en hållbar ekonomisk och ekologisk
utveckling i hela landet. I kommittémotioner utvecklar vi
andra detaljförslag på näringspolitikens område.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av långsiktiga och stabila
regler i näringspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatteväxling genom sänkt skatt
på arbete och företag mot höjd skatt på miljöskadlig
verksamhet,1
3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om kvittningsrätt mellan näringsverksamhet och
tjänst,1
4. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om återförande av SURV-avsättningar,1
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
företagsgaranti enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokala regionala investmentbolag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användning av de medel som
frigörs vid försäljningen av aktierna i Atle och Bure,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande
av personliga investeringskonton i enlighet med vad i
motionen anförts,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nyföretagarlånen när dessa
överförs från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI:s
regionala bolag,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i anförts om uppfinnare och innovatörer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att öka andelen
kvinnligt företagande i Sverige,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om spritt ägande.
Stockholm den 25 januari 1995
Olof Johansson (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Helena Nilsson (c)
Agne Hansson (c)
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Elving Andersson (c)