Sverige har länge tillhört världens främsta industrinationer
och svenska företag har hävdat sig väl i den internationella
konkurrensen. Under 1980-talet försämrades dock
situationen märkbart för svenskt näringsliv. Därefter har vi
haft den mest djupgående nationella lågkonjunkturen under
efterkrigstiden.
I förhållande till våra konkurrentländer har vi haft för få
företag, inte minst inom industrisektorn. Orsaken härtill är
att villkoren för mindre och medelstora företag inte varit
tillräcklig goda och stabila.
Krisen i ekonomin och dess orsaker
Svårigheterna för svenskt näringsliv har ytterligare
förstärkts genom 1980-talets spekulations- och
inflationspolitik. Den ekonomiska politik som den
dåvarande socialdemokratiska regeringen förde under slutet
av 1980-talet och fram till 1991 fick långsiktiga negativa
konsekvenser. Det innebar att den tillträdande
fyrklöverregeringen ärvde en ekonomi med bl.a. kraftigt
fallande industriproduktion och en industrisektor där vart
fjärde jobb gick förlorat.
Fyrklöverregeringen lyckades vända en nedåtgående trend
Den nya fyrklöverregeringens främsta uppgifter blev
därför att vidta åtgärder för att återupprätta Sverige som en
företagare- och tillväxtnation. Detta skedde bl.a. genom att
sänka tillväxthämmande skatter och avgifter såsom t.ex.
skatten på arbetande kapital, sänkta arbetsgivaravgifter och
införande av kvittningsrätten för nystartade företag. Totalt
sänktes skatten för småföretagen med ca 14 miljarder kr.
Även riskkapitalförsörjningen förbättrades genom
införande av Industri- och nyföretagarfonden, nya
riskkapitalbolag, mer resurser till de regionala
utvecklingsbolagen ALMI Företagspartner AB m.m.
Riskkapital med statligt engagemang ökade ifrån ca 4 till 13
miljarder kr genom fyrklöverregingens åtgärder.
Dessutom reformerades arbetsrätten, regionalpolitiken
förstärktes, satsningen på infrastruktur, forskning och
utbildning ökade kraftigt.
Genom de vidtagna åtgärderna har Sverige fått en kraftig
uppgång inom exportindustrin som nu även börjar sprida sig
till hemmamarknaden. Vi har idag en mycket positiv
utveckling på arbetsmarknaden. Som jämförelse kan nämnas
att vid fyrpartiregeringens tillträde i september 1991
varslades ca 1 000 personer per dag. I september 1994 var
det över 1 000 personer som erhöll jobb varje dag och under
andra kvartalet 1994 tillkom 100 000 nya jobb. De flesta
jobben tillkom i småföretag och nya företag. Även
ungdomsarbetslösheten minskar, hälften av dem som fick
jobb i juli var under 25 år. I åldern 18--24 år är 29 000 färre
arbetslösa än samma tid förra året.
Det krävs nu en politik som understödjer denna positiva
utveckling och som leder till nya och växande företag och
ökad sysselsättning.
Den nya socialdemokratiska regeringens återställarpolitik
ett dråpslag mot företagande och nya jobb
Tyvärr finns det risk att den positiva utveckling, som den
förra regeringen lade grunden till, nu bryts. Detta på grund
av den socialdemokratiska regeringens dogmatiska
återställarpolitik.
Den socialdemokratiska regeringen har börjat med att
kraftigt försämra för näringslivet. Det regeringen hitills
presterat och som nu senast krönts med budgetpropositionen
är en fantasilös återställarpolitik, d v s man återställer allt till
det tillstånd som rådde under den förra socialdemokratiska
regeringsperioden. Regeringens politik kan också beskrivas
som en återgång till den misslyckade 80-talspolitiken. Det är
uppenbart att socialdemokraterna har problem med att
förnya sin politik och anpassa den till dagens verklighet.
I budgetpropositionen säger sig den socialdemokratiska
regeringen vilja satsa på småföretagen -- men har istället lagt
förslag och genomdrivit beslut som bestraffar företagarna.
Regeringen har t.ex. höjt skatter och avgifter, rivit upp
reformeringen av arbetsrätten och försämrat villkoren för
riskkapital.
Därför är det en falsk klang över de vackra fraser som
regeringen använder vid beskrivningen av företagen och
företagarna i budgetpropositionen. Först försämras villkoren
kraftigt för företagande, genom de förslag som lagts och
beslut som genomdrivits under hösten. Sedan försöker man
skyla över alla dessa försämringar genom att föreslå några
marginella förbättringar. Detta är inte en företags- och
sysselsättningsvänlig politik. Det är en föråldrad s-politik
som leder till att näringslivets tillväxtförutsättningar inte
utnyttjas optimalt.
Centerns grundsyn på företagande
Ett näringsliv med dynamisk utvecklingskraft är grunden
för vårt välstånd. För att näringslivet ska kunna vara
dynamiskt och utvecklande krävs att det skapas goda
generella förutsättningar för företagande i alla avseenden --
såväl för företagaren som för företaget.
Idag är den stora utmaningen att skapa förutsättningar för
500 000 -- en halv miljon!-- nya jobb. De allra flesta är
överens om att dessa måste tillkomma i den privata sektorn.
I ett arbetsmarknadsläge som fortfarande är problematiskt är
det av avgörande betydelse att all initiativ- och skaparkraft
tas tillvara i syfte att skapa ett mångfasetterat näringsliv i alla
delar av landet. Sverige behöver både små och stora företag
som skapar välstånd och som utvecklas med
kretsloppstänkande i samklang med naturen. En sådan
utveckling har också påbörjats under centerns ledning i
fyrklöverregeringen.
För att skapa balans i svensk ekonomi är det av avgörande
betydelse att Sverige återupprättas som en företagare- och
tillväxtnation. Tillväxttakten i ekonomin måste öka och
varaktigt ligga kvar på en hög nivå. Endast då kan
arbetslösheten minska och statens intäkter öka. Detta kan
endast ske genom att vi ger goda villkor för företagande i
hela landet.
Framtidens jobb
Vi lever i en tid, när automatisering, datorisering och
effektivisering slår ut gamla jobb. De nya jobben skapas
genom att nya produkter och ny teknik kan utnyttjas i både
befintliga och nya företag och branscher. Det är framförallt
i de små och medelstora och i de nystartade företagen de nya
jobben kommer att finnas.
Framtidsbranscher kan vi finna inom områden som bl.a.
miljövänlig teknik och kretsloppsanpassade produkter,
förnyelsebar energiteknik och energisparande
energiproduktion, bioteknik, informationsteknik, IT-
tjänsteföretag, programvaruföretag o.s.v.
Ekonomisk politik för företagande och nya jobb
Målet med den ekonomiska politiken måste vara att
långsiktigt skapa uthållig tillväxt för full sysselsättning och
tryggad välfärd. En central del i en sådan politik är
målsättningen att statsskulden stabiliserats år 1998.
Detta ställer krav på en trovärdig finanspolitik som
möjliggör lägre räntor och låg inflation och därmed en låg
realränta. I sin tur är detta mycket viktiga förutsättningar för
ökad sysselsättning och tryggad välfärd.
En långsiktig hållbar ekonomisk politik förutsätter också
att de lösningar som väljs inte vältrar över problemen på
kommande generationer i form av en stor statsskuld och
miljöskuld. Den ekonomiska politiken för den fortsatta
saneringen av statsfinanserna måste utformas så att
inflationsförväntningarna inte ökar samtidigt som
förutsättningar skapas för en ökad sysselsättning främst
inom den privata sektorn.
Ökade statliga utgifter i form av investeringsstimulanser
måste främst inriktas på områden där de långsiktigt gynnar
en hållbar ekonomisk utveckling såsom t ex miljö- och
energiområdena resp satsningar för att ta tillvara tillgängliga
produktionsresurser på landsbygden och mindre tärorter
över hela landet. I övrigt måste restriktivitet iakttas med
utgiftsökningar av denna karaktär.
Förutsättningarna för företagande måste förbättras
För att möjliggöra en positiv utveckling av vårt näringsliv
vill centern göra resten av 1990-talet till företagarnas,
entreprenörernas, uppfinnarnas och innovatörernas årtionde.
Då duger inte den defensiva återställarpolitik som
socialdemokraterna hittills presterat. Det är att försöka backa
in i framtiden.
Centern ser istället den förra regeringens åtgärder som en
god inledning på återupprättandet av Sverige som en tillväxt-
och företagarnation. Därför kommer centern i denna motion
att föreslå en rad åtgärder som förbättrar förutsättningarna
för näringslivet i vårt land. Centern kommer också i andra
motioner att lägga fram förslag som leder till en sådan
utveckling. Bland annat kommer centern att föreslå åtgärder
avseende socialdemokraternas olika återställarbeslut, som
har negativ inverkan på näringsliv och sysselsättning.
Förslag till näringsbefrämjande åtgärder
Riskkapitalförsörjning
Den förra regeringen gjorde stora satsningar för att öka
tillgången på riskkapital. Bl.a. inrättades Industri- och
Nyföretagarfonden, nya riskkapitalbolag bildades, de
regionala utvecklingsbolagen ALMI Företagspartner fick
utökat lånekapital, medel till innovationer tillfördes. Totalt
ökades riskkapital med statligt engagemang från 4 till 13
miljarder. Därutöver avskaffades dubbelbeskattningen på
aktiekapital, kvittningsrätt för nystartade företag infördes
o.s.v.
Oaktat dessa massiva satsningar så råder det fortfarande
brist på riskkapital framförallt till de små och medelstora
företagen. Centern föreslår därför olika förstärkningar av
riskkapitalförsörjningen.
Yrkanden om riskkapitalförsörjning finns i centerns
partimotion om näringspolitik.
Här följer några av centerns förslag till
förstärkning:Företagsgaranti
Centerns förslag om företagsgaranti är ett koncept som
bygger på att staten går in och garanterar mindre företag
kreditvärdighet under en känslig utvecklingsperiod.
Riskkapitalbolag i form av holdingbolag med statliga
garantier bildas ute i landet och framgångsrika företagare
engageras i styrelserna.
Företagaren satsar själv en mindre del i form av
aktiekapital, men kan i det fall företaget ger planerad
avkastning successivt köpa hela aktiekapitalet från
holdingbolaget. Holdingbolaget kan i sin tur med dessa
återbetalda resurser gå in i nytt projekt. I det fall
företagaren/ägaren vill sälja bolaget har holdingbolaget
förköpsrätt enligt ett på förhand givet mönster.
Holdingbolaget kan därefter vid återköp släppa in en annan
företagare på samma villkor.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för ett införande av företagsgaranti i
enlighet med ovanstående koncept.Lokala och regionala
investmentbolag
Bildandet av lokala och regionala investmentbolag bör
också stimuleras genom statliga garantier eller lån. Stödet
från ett investmentbolag kan vara det lilla som krävs för att
även andra kreditgivare skall våga satsa på ett nytt projekt.
De regionala utvecklingsbolagen ALMI Företagspartner bör
aktivt kunna delta i bildandet av regionala investmentbolag.
Det finns för närvarande en begränsad möjlighet till
bildande av lokala investmentbolag inom regionalpolitiken.
Denna möjlighet bör utökas att gälla inom ett större
område.Riskkapitalbolagen ATLE och BURE
ATLE och BURE bildades som riskkapital i samband med
avvecklandet av löntagarfondspengarna. Efter en
konsolideringsperiod är det av största vikt att ATLE och
BURE fyller en del av den efterfrågan på riskkapital som
finns inom olika branscher. Riskkapitalbolagen skall vara en
naturlig delägare i utvecklingsföretag och kunna göra ett
större risktagande.
I årets budgetproposition föreslås att statens aktier i ATLE
och BURE som förvaltas av Industri- och Nyföretagarfonden
resp ALMI Företagspartner AB skall försäljas. Medlen från
försäljningen skall enligt förslaget användas för
riskkapitalverksamhet. Centern kan acceptera ett sådant
förfaringssätt under förutsättning att medlen ''öronmärks''
för riskkapitalverksamhet.Personliga
investeringskonton
Centern föreslår ett införande av personliga
investeringskonton. Detta innebär att insättningar och räntor
på personliga investeringskonton är avdragsgilla i de fall
medlen investeras i eget företag eller bostad. Om pengarna
däremot används för konsumtion skall de beskattas.
Regeringen bör återkomma med förslag till personliga
investeringskonton i enlighet med vad som ovan
anförts.Industri- och nyföretagarfonden
Redan 1991 motionerade centern om införande av s k
EKH-lån enligt tysk modell för att stimulera till startande av
nya företag. Genom centerns medverkan infördes också
sådana lån -- nyföretagarlånen -- i och med inrättandet av
Industri- och nyföretagarfonden.
Fonden har hittills medverkat till att ca 3 000
personer startat egna företag med hjälp av
nyföretagarlån på totalt 400 miljoner kronor. Detta har lett
till ca 5 000
nya jobb. Även de regionala utvecklingsbolagen kan
idag bevilja nyföretagarlån, men detta har tillämpats endast
i begränsad omfattning.
Centern har tidigare föreslagit att all
riskkapitalverksamhet ska decentraliseras så långt möjligt.
Främst gäller det att beslut om nyföretagarlån kan tas på
lokal eller regional nivå.
Vi anser därför att regeringens förslag om att beslut om
nyföretagarlån decentraliseras till ALMI företagspartners
regionala bolag är riktigt. Dock bör ALMI:s regionala bolag
vid beredning av ärenden utnyttja andra organ såsom t.ex.
Nyföretagarcentrum, handelskamrar och
banker.Stimulera till bildandet av småföretagarbörser
Tack vare att börsmonopolet är avskaffat är det nu möjligt
att inrätta regionala börser för småföretag. Detta bör
stimuleras som ett led i att förbättra riskkapitalförsörjningen
för små och medelstora företag.Förbättra stödet till
uppfinnare och innovatörer
I propositionen aviserar regeringen att man har för avsikt
att återkomma med förslag om riskkapitalavdrag. Centern
förutsätter att detta riskkapitalavdrag även kommer att
omfatta resurser som satsas på uppfinningar och
innovationer.
Kvinnors företagande
Andelen kvinnor bland ny- och småföretagare är för litet.
Bland kvinnor finns en stor potential för nyföretagande.
Bland nystartade företag i landet som helhet är endast ca
17 % kvinnor. Andelen företagare som leds av kvinnor ligger
idag kring 15--20 %. Detta måste förbättras. Kvinnor nås
bevisligen inte nöjaktigt med de stödinsatser som finns för
nyföretagande. Ett exempel på detta är att Industri- och
nyföretagarfonden normalt inte ger stöd under 100 tkr.
Anledningen till detta faktum är att den traditionella
näringspolitiken varit ensidigt inriktad på mäns företagande
och de branscher som traditionellt startas och drivs av män.
Undersökningar som bl.a. NUTEK har gjort visar att
kvinnor har en företagskultur som skiljer sig från männnens.
Några tydliga gemensamma drag är att kvinnor startar i liten
skala -- utgår från egen yrkeskunskap -- investerar mindre än
män -- lånar mindre än män -- vill ha rådgivning lokalt och
helst av kvinnliga rådgivare -- startar ofta i servicesektorn --
jobbar gärna tillsammans med andra kvinnor i s k kooperativ.
Denna kunskap om kvinnors sätt att starta och driva
företag gör att man idag bättre kan rikta insatserna mot
kvinnorna och öka andelen kvinnliga företagare. Det finns
också hinder av annan karaktär som gör att kvinnor har
svårare att komma igång. Försäkringsfrågor i samband med
barnafödande är ett, brist på eget kapital och egen
förmögenhet, närhet till utbildning är andra frågor som måste
åtgärdas.
Fyrklöverregeringen uppdrog åt NUTEK att inrätta
kvinnliga rådgivare. Centern anser att detta arbete ska
fortsätta och även utvecklas.
Under våren 1994 medverkade centern till att speciella
medel -- 50 miljoner kronor -- beviljades för
riskkapitalförsörjning till kvinnors företagande. Det har visat
sig att dessa lån varit attraktiva och efterfrågan på lånemedel
varit stor. I propositionen föreslås att dessa medel utökas till
200 milj kronor. Centern finner det vara en riktig utökning av
detta kapital och att förslaget ligger helt i linje med centerns
ställningstagande i denna fråga.
Utöver den förbättrade riskkapitalförsörjningen för
kvinnligt företagande anser centern att följande åtgärder för
kvinnors företagande bör vidtas:Se över
försäkringsfrågorna för egenföretagare, t ex
föräldraförsäkringen.Den kvinnliga
rådgivningsverksamheten bör fortsätta och även byggas ut så
att den finns tillgänglig i alla kommuner.Förstärk
rådgivningsinsatserna för kvinnor på länsstyrelserna, hos de
regionala utvecklingsbolagen och på länsarbetsnämnden.
Riktade utbildningsinsatser för kvinnor som vill bli egna
företagare.Likställ olika företagsformer och inriktning i
bidrags- och stödsammanhang.
De föreslagna åtgärderna finansieras i första hand inom
befintliga anslag. Därest ytterligare resurser skulle erfordras
är centern villig att ta upp förhandlingar om finansiering från
de medel som inbringas genom försäljningen av aktierna i
ATLE och BURE. Yrkanden om kvinnors företagande finns
i centerns partimotion om näringspolitik.
Ung företagsamhet
Även om ungdomsarbetslösheten minskat det senaste
halvåret är den fortfarande oacceptabelt hög. Bland
ungdomar finns många kreativa personer med många
kreativa idéer. Där finns också en stor potential små- och
nyföretagare. Företagsamhet bland ungdomar måste därför
stimuleras på olika sätt och eget entreprenörskap måste bli
ett naturligt alternativ till anställning.
Fyrklöverregeringen genomförde en rad åtgärder för att
återupprätta Sverige som en företagar- och tillväxtnation.
Detta gällde också på utbildningsområdet, där antalet platser
på både gymnasieskolan och högskolan utökades kraftigt.
Dock har alltför få utbildningar riktat sig till blivande
företagare och entreprenörer.
Sverige behöver fler entreprenörer och personer som har
förmågan att upptäcka möjligheter och nya affärsidéer. Det
är också viktigt att en del av dessa får en bred kompetens
som kan leda till att okonventionella metoder utvecklas och
stimulerar till satsningar på nya områden.
Förståelse för företagandets vikt och villkor måste
grundläggas i ett tidigt skede. Utbildning i entreprenörskap
bör därför ges redan på grund- och gymnasieskolan. Även
på universitets- och högskolenivå bör utbildning i
entreprenörskap erbjudas som en del i
utbildningsprogrammen eller som tillval. Befintliga
utbildningar i entreprenörskap är ofta alltför kortfattade och
smala. Centern anser att en sådan utbildning måste vara bred
och omfatta områden som t.ex. ekonomi, teknik,
arbetsvetenskap, EU-kunskap och språk.
Vad som ovan anförts om utbildning i entreprenörskap bör
ges regeringen tillkänna.
Invandrarföretagare
Arbetslösheten bland landets invandrargrupper är
oacceptabelt hög. I denna grupp finns ett stort outnyttjat
kunskapskapital och människor med kreativa idéer. Många
invandrare kommer från kulturer med en hög grad av
egenföretagare. Det finns därför en stor potential för ny- och
småföretagande. Centern anser därför att hänsyn skall tas till
det särskilda behov av hjälp, stöd, rådgivning och tillgång
till riskkapital om företagande som invandrare har. Dessutom
bör vid utvecklingen av de utbildningar i entreprenörskap
som vi föreslår ovan hänsyn tas till denna grupps speciella
utbildningsbehov och förutsättningar. Vi vill också
poängtera den betydelse som invandrarpraktiken visat sig ha
fått och att denna åtgärd därför måste få fortsätta.
Vad som ovan anförts om invandrares förutsättningar för
ny- och småföretagande bör ges regeringen till känna.
Kompetenshöjande åtgärder
Rationaliseringar och effektiviseringar har ökat
produktiviteten i industrin. Detta har minskat behovet av
arbetskraft, särskilt behovet av lågutbildade.
Arbetsinnehållet har vidgats och skillnaderna mellan
arbetare och tjänstemän har krympt. Ökade krav ställs på alla
när det gäller t ex språk, matematik och logistik.
Sammantaget ställs idag särskilda krav för 90 % av alla
lediga jobb. För 15 år sedan gällde det enbart hälften av de
lediga platserna. Sverige har nu för första gången också en
stor grupp långtidsarbetslösa. Risken är att huvudparten av
dessa, som har en för låg eller felaktig kompetens, kommer
att hamna i en permanent arbetslöshet.
Centern anser att kunskap och kompetensutveckling är
allas ansvar och utgör en investering för såväl samhället som
helhet som för företag och individer. Kompetensutveckling i
direkt anslutning till arbetet är den enskilt viktigaste
komponenten i företagens strategi för att uppnå lärande
organisationer. Huvudansvaret för en sådan
kompetensutveckling åvilar företagaren och företagen
själva. Statens uppgift är att skapa förutsättningar för att
kunskaps- och kompetenshöjande åtgärder blir tillgängliga i
ett företags utveckling.
En viktig del i detta är att se till att utbildning kan ges i
mer decentraliserade former för att på så sätt öka
tillgängligheten och möjligheten att nå människor som
annars inte skulle få del av kompetensutvecklingen. Här
måste informationsteknologins stora möjligheter utnyttjas.
Ett viktigt inslag i kompetensutvecklingen under de senaste
åren är fyrklöverregeringens initiativ till akademikerpraktik
i företagen. Genom att låta civilingenjörer och ekonomer
praktisera ute i företagen har kompetensen höjts för såväl
akademikerna som för företagen. Även
utbildningsvikariaten har härvid haft en stor betydelse.
Det är nödvändigt att både akademikerpraktiken och
utbildningsvikariaten även fortsättningsvis utnyttjas till
fullo. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Forskning och utveckling
Forskning och utveckling är en nyckel till framtida
framgångar för svenskt näringsliv. Forskningen måste på ett
tydligare sätt än tidigare relateras till sådana områden där
svensk industri har förutsättningar att vara internationellt
konkurrenskraftiga. Produktionsteknik är ett exempel på ett
eftersatt område där den offentligt finansierade forskningen
måste stärkas. Fyrklöverregeringen inrättade 16
forskningsstiftelser med hjälp av medel från
löntagarfonderna. Stiftelserna tillkom som komplement till
de ordinarie forsknings- och fakulitetsanslagen just för att
skapa nya vägar inom forskningen.
För den framtida FOU-verksamheten är det nödvändigt att
öka tillgången till högre utbildad arbetskraft samt till
forskarutbildade. Regeringen föreslår en relativt kraftig
minskning av både fakultetsanslagen till högskolan och
anslagen till forskningsråden (den samlade besparingen t o m
1998 föreslås till 329 miljoner kr). Centern anser att en sådan
kraftig besparing är oklok med tanke på den strategiska
betydelse som FOU har för den framtida utvecklingen av
svenskt näringsliv. Vi anser därför att endast en mindre
besparing bör accepteras och föreslår därför en i förhållande
till regeringen halverad sådan fram t o m 1998. Yrkande i
denna fråga återfinns i centerns kommittémotion om
utbildning och forskning.
Förädling av förnybara svenska skogsråvaror
Sveriges stora skogstillgångar innebär möjligheter till fler
användningsområden inom såväl bygnads- som
energisektorn. Genom att i högre grad utnyttja den svenska
förnybara träråvaran skapas nya arbetstillfällen samtidigt
som ur miljösynpunkt sämre alternativ får ge vika på
marknaden.
Ökade satsningar på forskning inom sektorerna papper,
massa, trä och energi bör snarast komma till stånd.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att utarbeta ett program
för ytterligare användning och förädling av den svenska
träråvaran. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Informationsteknologi -- satsningar riktade mot små och
medelstora företag
För attt rätt kunna utnyttja de stora möjligheter som
informationsteknologin (IT) innebär för skapandet av nya
jobb måste den göras tillgänglig i hela landet.
Anslutningskostnaderna till höghastighetsnäten måste bli
lägre för att öka tillgängligheten för de små företagen och
för företagen på landsbygden. Kunskapshöjande åtgärder
måste till för att inte stora grupper ska lämnas utanför IT-
områdets möjligheter. På sikt bör datorn bli ett naturligt
redskap i all utbildning redan från grundskolans första klass.
Forskning och utveckling för att förenkla och förbilliga
användandet av öppna IT-system måste intensifieras.
Utvecklad turism
Turistnäringen är en av de snabbast växande branscherna
i vårt land. Turismen som näringsgren är en stor
inkomstkälla för stat, kommuner och landsting i form skatter
och avgifter. Dessutom är den sysselsättningsintensiv med
många små företag och stor regional spridning. 1993 omsatte
näringen 90 miljarder och omfattade 85 000 årsarbeten.
Den svenska rese- och turistnäringen ökade starkt under
1994 bl a beroende på den sänkta turistmomsen som på
centerinitiativ genomfördes av den förra regeringen. Denna
för näringen så viktiga åtgärd har s-regeringen redan
avskaffat.
Sverige har stora möjligheter attt utvecklas ytterligare som
turistland inte minst tack vare turisternas ökade
miljömedvetenhet och intresse för naturupplevelser. Detta
måste tas tillvara. Många spännande företag och projekt har
på senare tid vuxit fram på landsbygden t ex bo på lantgård
och sameturism. Tillkomsten av denna typ av
kombinationsföretag bör stimuleras ytterligare.
Dessa nya företag behöver stöd och hjälp både i sin
utveckling och för sin marknadsföring. Inom den alltmer
expansiva miljöturismen fordras ett utbyggt system av
naturguider som kan utbildas bland den egna ortens invånare.
Satsningar på att förlänga turistsäsongen bör också
intensifieras.
Tyvärr har turistbranschen under lång tid kännetecknats av
splittring och samordningsproblem. Regeringen bör därför
snarast föranstalta om inrättandet av ett samordningsorgan,
förslagsvis i stiftelseform. I samordningsorganets uppgifter
bör även ingå det övergripande ansvaret för marknadsföring
av Sverige som turistland. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Företagarnas sociala situation
Företagarna och entreprenörerna är den ekonomiska
ryggraden i vårt samhälle. Det är dock allt för många
människor som saknar förståelse för företagandets betydelse
och villkor. Företagare tar mer eller mindre stora finansiella
risker i sitt företagande. Tillsammans med den finansiella
risken följer den sociala risken som ligger i ett misslyckande.
Det är därför viktigt att minimera den sociala risken. Detta
för att stimulera och uppmuntra till egenföretagande. Det
åvilar företagaren att släppa in andra intressenter i ett
riskfyllt projekt, men framförallt att ett reellt riskkapital
erbjuds företagaren. Företagarens försäkringsskydd vid
ohälsa eller arbetslöshet bör ligga på rimlig nivå. Centerns
förslag till grundtrygghet istället för
inkomstbortfallsprincipen är särskilt väl lämpade för
företagare.
Centern anser vidare att det är nödvändigt med en
förbättrad försäkring för egenföretagare vid arbetsbrist eller
sjukdom. Även egenföretagare bör omfattas av A-kassan
utan att för den skull behöva göra sig av med företaget.
Regeringen bör därför snarast återkomma med förslag till
förbättrad försäkring för egenföretagare vid arbetsbrist eller
sjukdom. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Förvaltning av företag med statligt ägande
I propositionen begär regeringen bemyndigande att bl.a.
sälja statens aktier i olika företag och att utan beslut ifrån
riksdagen fritt få disponera frigjorda medel. Centern avvisar
ett sådant förfaringssätt. Enligt centerns mening bör de
medel som frigörs vid försäljning av statens aktier med
undantag för försäljningen av aktierna i ATLE och BURE
oavkortat användas för att reducera statsskulden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i entreprenörskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrares förutsättningar för ny-
och småföretagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om akademikerpraktik och
utbildningsvikariat,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om program för ytterligare
användning och förädling av den svenska träråvaran,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett samordningsorgan för
turistnäringen,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till förbättrad försäkring
för egenföretagare vid arbetsbrist eller sjukdom,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förfaringssättet med de medel som
frigörs vid försäljningen av statens egendom.
Stockholm den 25 januari 1995
Kjell Ericsson (c)
Lennart Brunander (c)
Olof Johansson (c)
Lennart Daléus (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Roland Larsson (c)
Sivert Carlsson (c)
1 Yrkande 3 hänvisat till AU.
2 Yrkande 5 hänvisat till KrU.
3 Yrkande 6 hänvisat till SfU.