Innehåll 1
Sammanfattning9 2
Tillbakablick9 2.1
Tidigare debatt9 2.2
Internationell utveckling10 2.3
Utvecklingen i Sverige 1991--199410 2.4
Privatiseringarna framgångsrika11 2.5
De första verkliga folkaktierna12 3
En långsiktig politik för spritt och privat ägande12 3.1
Privatiseringar breddar riskkapitalmarknaden12 3.2
Inriktning av privatiseringar14 3.3
Ett betydande utrymme för privatiseringar14 3.4
Landsting och kommun15 4
En fortsatt privatisering16 4.1
Breda aktiespridningar 1995--199816 4.2
Smalare aktiespridningar17 4.3
Efter strukturåtgärder17
Hemställan18
1 Sammanfattning
Över hela världen har det under senare år genomförts
omfattande program för privatisering av statliga företag.
Skälen har i stort varit desamma oavsett vilka som innehaft
regeringsmakten. Spridning av ägandet, tydligare ägarroll,
renodling av statens roll i ekonomin, minskad
statsskuldsättning och starkare, kommersiellt mer
kompetenta företag har varit några av de viktigaste motiven.
Under perioden 1991--1994 genomfördes ett omfattande
statligt privatiseringsprogram i Sverige som inbringade över
23 miljarder kronor, gav ca 400 000
nya aktiesparare och skapade de två mest spridda -- i
förhållande till befolkningen -- köpta folkaktierna i Europa.
Endast privatiseringar via gratisaktier har gjort en större
andel av befolkningen i något enskilt land till aktieägare.
Köpet av folkaktierna betalades med sparmedel och de nya
ägarna uppgav till 80 % att de såg köpen som långsiktiga
investeringar.
Prissättningen vid dessa privatiseringar blev
genomsnittligt väsentligt träffsäkrare än vid motsvarande
utförsäljningar i det övriga Europa. Samtliga privatiserade
företag har utvecklats väl efter försäljningen.
Sedan 1980-talet har riskkapitalförsörjningen tiodubblats.
Detta har främst skett genom ett ökat utländskt intresse till
följd av högre svensk konkurrenskraft, konkurrenskraftig
riskkapitalbeskattning och ett framgångsrikt
privatiseringsprogram som breddat bl.a. aktiesparandet.
Förändringarna i beskattningen och uteblivna privatiseringar
hotar denna utveckling. Samtidigt missgynnas det svenska
riskkapitalet till förmån för det utländska. Detta hotar att
störa balansen och öka det utländska inflytandet på ett
onaturligt sätt.
Under den innevarande mandatperioden bör breda
ägarspridningar göras i Nordbanken, Vattenfall, Telia, TV 2
och SILA (SAS svenska moderbolag). Ett antal mindre
försäljningar, liksom minskning av det statliga ägandet i
Assi-Domän, Pharmacia och Celsius, bör också genomföras.
Därutöver bör efter vissa strukturarbeten Securum, Arlanda
flygplats, Vasakronan AB, LKAB, SBAB, liksom SJ:s och
Postens konkurrensutsatta delar komma ifråga för
utförsäljning.
Även i landsting och kommun finns betydande
verksamheter som kan konkurrensutsättas och privatiseras.
Bland de stora objekten finns de kommunala
bostadsbolagen.
Vi gör bedömningen att privatiseringar om i genomsnitt 10
miljarder kronor årligen bör kunna genomföras under det
fortsatta 1990-talet.
2 Tillbakablick 2.1
Tidigare debatt
Svenska staten är och har sedan länge varit den enskilt
största ägaren av rent kommersiella företag som producerar
varor och tjänster. I industrialismens barndom ansågs det
viktigt att staten kunde utöva ett ägarinflytande över
nationella basresurser som skog, vattenkraft och gruvor.
Trots detta var den helt dominerande utvecklingen av
näringsfriheten baserad på privat kapital och företagande.
Samma synsätt rådde när teknikutvecklingen bl.a. gav oss
järnvägar, elektrisk energi och telekommunikationer. Staten
etablerade företag som SJ, Vattenfall och Televerket, vilka
bedrev verksamhet i monopol eller med begränsad
konkurrens under skydd av statlig reglering.
Senare har staten övertagit och drivit företag främst av
regionalpolitiska skäl eller beredskapsskäl. Under 1970-talet
övertog staten företag i krishotade branscher som bl.a. stål-,
varvs- och textilindustrin. För att verksamheterna skulle
kunna fortleva krävdes i många fall betydande ekonomiskt
stöd, vilket ledde till omfattande kostnader för staten.
Under 1980-talet ökade kraven på tydliga och aktiva ägare.
Det förekom en växande kritik mot konglomerat, korsägande
som satte ägandet ur spel och alltför enväldiga
bolagsledningar. Erfarenheterna från bankkrisen har
ytterligare påvisat riktigheten i kravet på tydliga och aktiva
ägare. En annan utvecklingslinje har varit stegrade krav på
ett ökat personligt direktägande, som en följd av dominansen
från ett fåtal institutioner, fonder och andra börsbolag.
Förslaget från socialdemokraterna att satsa kapital från
AP-fonderna som riskkapital i små företag samtidigt som
skatten på riskkapital och företag skärps innebär en återgång
till en felaktig socialistisk politik.
2.2 Internationell utveckling
Sedan början av 1980-talet har privatiseringar påbörjats i
princip i alla länder på något undantag när. Skälen har varit
många men främst:det ger starka och konkurrenskraftiga
företag som lever på marknadens och inte politikens
villkor,det ger tillskott till statskassan som annars måste
täckas via budgetnedskärningar eller skattehöjningar,det
sprider ägandet till fler människor och stärker samtidigt
riskkapitalmarknadens möjligheter att förse företagen med
nytt kapital,det ökar oftast skatteintäkterna genom att
framgångarna i de privatiserade företagen kapitaliseras.
Därmed har viljan att genomföra privatiseringar funnits
oavsett politisk färg på regeringarna i respektive länder. Det
har med andra ord inte varit i första hand en ideologisk fråga
utan en fråga om effektivitet, svaga statsfinanser och tydligt
intresserade ägare. Den socialdemokratiska regeringen i
Sverige har ännu inte visat samma pragmatism, som en del
av dess partikamrater runt om i Europa.
2.3 Utvecklingen i Sverige 1991--1994
Under den gångna mandatperioden genomfördes följande
försäljningar:
ASSI AB/Domän AB/Ncb AB
49,4 % av aktierna
Celsius Industrier AB
75,0 %
Cementa AB
5,0 % (= samtliga)
LKAB
1,7 %
Pharmacia
32,1 % (12,9 % kvar)
OK Petroleum
24,0 % (= samtliga)
Semko AB
51,0 % (= samtliga)
SSPA Maritime Consulting
100 %
SGAB
tillgångarna sålda
Blekingen AB
57,1 % (= samtliga)
Rödkallen AB
43,5 % (= samtliga)
Sorbinvest AB
38,7 % (= samtliga)
Troponor Invest AB
41,9 % (= samtliga)
Företagskapital AB
50,0 % (= samtliga)
SKD företagen AB
75,0 % av tillgångarna sålda
Svalöf
50,0 % (= samtliga)
SAKAB
91,0 % (9 % kvar)
Utöver dessa företag blev Stadshypotek AB ett privat bolag
med mycket stor ägarspridning.
Försäljningen av de berörda företagen har givit företagen
konkurrenskraftiga ägarstrukturer och ett renodlat
kommersiellt tänkande utan statliga skygglappar. De publika
privatiseringarna har gjort allmänhet, media, investerare,
kunder och leverantörer uppmärksammade på bolagen. Allt
detta har givit positiva effekter för verksamheten vilket också
de berörda företagsledningarna vittnar om.
T.ex. har detta inneburit:SSAB:s problem med de
amerikanska tullmyndigheternas synpunkter på påstådda
dolda statssubventioner till bolaget har i princip försvunnit i
och med privatiseringen.Celsius Industrier har genom
börsnoteringen fått helt andra möjligheter att skapa allianser,
samarbetsavtal och konsortier. Förvärvet av Nobel Tech hade
aldrig kunnat genomföras utan privatisering och tillgång till
börskapital.AssiDomän hade aldrig kunnat bildas av
helägda ASSI och Domän jämte börsnoterade NCB utan en
börsnotering av den nya företagsgruppen. Nu har bolaget
finansiell styrka att kunna agera aktivt och offensivt inom
den för Sverige så viktiga skogsnäringen.För Pharmacia
var försäljningen efterlängtad. Den gav arbetsro och
stabilitet. Det nationella svenska ägandet avdramatiserades.
Detta är viktigt, inte minst med tanke på att bolaget förvärvat
Italiens största läkemedelsindustri. Det skedde under samma
period som den nationella Volvo/Renault-debatten rasade
som värst.
Detta innebär att försäljningarna givit ökad
utvecklingskraft för landet som helhet genom starkare
företag, bättre statsfinanser, tydligare ägare och
förutsättningar för fler viktiga arbeten 2.4
Privatiseringarna framgångsrika
Kostnaderna för försäljningarna var vid en internationell
jämförelse mycket låga. Totalkostnaden blev ca 500 miljoner
kronor eller 2,1 % av köpeskillingen. Det är ungefär hälften
av motsvarande kostnader i de flesta centraleuropeiska
länder.
Kursutvecklingen i de publika försäljningarna blev
följande:
Introduktionskurs
Introduktionskurs
Första
Ökning i
Småspar
Institutioner
börsdag
%
SSAB
140
140
152
+ 8,6 %
Celsius Industrier AB
100
106
140
+32,1%
AssiDomän AB
138
153
151
-- 1,3 %
Pharmacia AB
110
120
121
+ 0,8 %
Viktat genomsnitt blir
+ 5,8 %
Dito för småspararna
+10,9 %
Motsvarande kursuppgångar första börsdagen har i
Storbritannien och Frankrike i allmänhet rört sig mellan 20
och 30 %.
Vid
försäljningen av Celsius Industrier ökade kursen
snabbt den första börsdagen. Detta kan tillskrivas främst en
av de snabbaste kursuppgångarna på tio år på Stockholms
Fondbörs under de sex veckor som förflöt från prissättning
tills försäljningen var slutförd och aktien handlades på
marknaden. Detta fick till följd att processen gjordes
avsevärt snabbare vid de följande privatiseringarna. Vid de
senare privatiseringarna sattes priset genom fri
anbudsgivning från större placerare med en mindre rabatt till
allmänheten.
2.5 De första verkliga folkaktierna 590 000
personer köpte aktier i AssiDomän motsvarande 6,9 %
av hela svenska folket. Pharmacias aktier köptes av 520 000
personer. Detta gjorde dessa bolag till de mest spridda
aktierna i Europa -- i relation till befolkningens storlek.
Celsius och SSAB är väsentligt mindre bolag och medgav --
beroende på antalet aktier -- endast 56 000
respektive 68 000
nya ägare. Det gjorde att de i och för sig tillhör de mest
spridda aktierna på Stockholms Fondbörs.
Enligt Aktiefrämjandets studier har antalet aktieägare i
Sverige ökat under perioden från 3,2 till 3,8 miljoner
personer. Det är dessutom en helt ny typ av aktieägare som
kommit in på marknaden. Det är en stor andel kvinnor, de är
lågavlönade, bor i landsorten, många kommer från Norrland
och två tredjedelar är under 29 år. Till skillnad från många
andra nya aktieägare -- som kommit till under senare år --
har den här gruppen inte gått via ägande av andelar i fonder
utan blivit direktägare av aktier.
Under mandatperiodens gång ökade stödet för
privatiseringarna. Sommaren 1994 var antalet positiva 47 %
jämfört med 29 %
negativa. 42 %
ansåg att privatiseringarna skötts bra medan endast 23 %
var av motsatt uppfattning.
3 En långsiktig politik för spritt och privat ägande 3.1
Privatiseringar breddar riskkapitalmarknaden
Under 1980-talet hävdade de dåvarande
socialdemokratiska industriministrarna vid upprepade
tillfällen att de statliga företagen skulle skötas efter samma
principer som motsvarande privata företag. Detta ledde
naturligtvis till den befogade frågan, varför de då skulle vara
statliga? Fanns det ett spekulativt drag? Eller råkade det bara
bli så att vissa företag av olika skäl blev statligt ägda utan
närmare överväganden?
Såvitt vi kan se har skälen till den statliga företagssektorns
uppkomst lika många förklaringar som det finns företag.
Någon rationell inriktning eller princip är därför svår att
urskilja.
Det finns inget självändamål i ett statligt företagande, som
binder skattepengar och förhindrar andra angelägna
verksamheter.All verksamhet som kan bedrivas bättre eller
lika bra i privat regi som statlig bör därför vara privatägd.
I princip all konkurrensutsatt verksamhet bör drivas i privat
regi. Samtidigt fastslås att all verksamhet som lika effektivt
eller bättre kan drivas i full konkurrens skall utföras under
konkurrens.Även viss monopolverksamhet med indirekt
konkurrens eller särskild monopolreglering kan i många fall
bedrivas bättre i privat än i offentlig regi.
Det är samtidigt viktigt att de försäljningar som görs bidrar
till att långsiktigt bredda riskkapitalmarknaden. Tvärtemot
vad många påstått eller befarat har de åtgärder som vidtogs
under den gångna mandatperioden tiodubblat tillflödet av
riskkapital till börsen jämfört med 1980-talet.
Detta har åstadkommits främst genom tre olika huvudtyper
av åtgärder:
1. Likvärdig beskattning av riskkapitalet i företagen
jämfört med vad som gäller i våra viktigaste
konkurrentländer.
2. Liberaliseringar avseende utländskt ägande i svenska
företag genom borttagande av de s.k. bundna aktierna och av
restriktioner för utländska investeringar i Sverige.
3. Breddningen av riskkapitalmarknaden till helt nya
ägarkategorier genom de breda spridningarna av aktier vid
privatiseringen av främst AssiDomän och Pharmacia men
även Celsius Industrier och SSAB.
Den nuvarande socialdemokratiska regeringen har infört
en diskriminerande beskattning av företag, samtidigt som
privatiseringarna av statliga företag lagts på is. Detta innebär
ett förödande hot mot tillgången på det riskkapital som är
nödvändigt för näringslivets expansion de närmast åren.
Vidare diskrimineras svenskt riskkapital jämfört med
utländskt. Trenden mot placeringar av svenskt sparkapital i
utländska fonder, försäkringar eller investmentbolag med
utländsk beskattning hotar det svenska ägandet i
Sverigebaserade företag. Detta är djupt olyckligt för
riskkapitalförsörjningen. En riskkapitalmarknad som i alltför
hög utsträckning domineras av utländska aktörer riskerar att
bli nervös, ryckig och bitvis svårförutsägbar, något som kan
komma att skada tillväxt och sysselsättning.
Målsättningen med privatiseringar och
konkurrensutsättningar bör därför vara att agera långsiktigt
och systematiskt under längre tid i enlighet med ovanstående
principer, men samtidigt under iakttagande av ett antal
restriktioner.
3.2 Inriktning av privatiseringar
Försäljningen av de statliga företagen måste ske på ett
ansvarsfullt sätt. Varje enskilt företag skall bli starkare och
mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering än det var
före densamma. Det innebär att starka hänsyn måste tas till
företagens intressen bl.a. vid valet av tidpunkt för
försäljningarna, ägarstruktur och metoder för genomförande.
Det finns vidare anledning att söka stärka
riskkapitalmarknadens funktion vid försäljningarna genom
att bredda aktiesparande till en allt större allmänhet och
därmed öka den långsiktiga kapaciteten för tillförsel av
inhemskt riskkapital. Det kan även innebära hänsynstagande
till övriga aktörers anspråk på riskkapital och det allmänna
marknadsläget.
Grundprincipen är naturligtvis att statens intressen skall
tas till vara vid prissättningen av aktierna. Det innebär att
marknaden måste kunna bedöma företaget efter förtjänst,
d.v.s. nödvändiga och oklara omstruktureringar,
marknadsförutsättningar och projekt bör i görligaste mån
vara nära slutförande och därmed överblickbara.
Staten har därmed ingen anledning att idka
aktiespekulation med skattebetalarnas pengar. I stort sett
måste marknadens prissättning anses vara den riktiga. De
försäljningar statsmakten gör bör därför ses i ett längre
perspektiv, där aktieutveckling kan bedömas vara positiv för
att stimulera till fortsatt god efterfrågan vid erforderliga
privatiseringar och därmed avlastningar av statsbudgeten.
3.3 Ett betydande utrymme för privatiseringar
Vi bedömer riskkapitalmarknaden f.n. som förhållandevis
stark -- givet förutsättningarna. För att uppnå långsiktigt
godtagbara resultat erfordras däremot att
riskkapitalmarknaden omgående åter ges likvärdiga
skatteregler jämfört med vad som gäller i jämförbara länder.
I annat fall kan näringslivets återhämtning -- och i synnerhet
de mindre företagens -- riskeras. Samtidigt försvåras
allvarligt saneringen av statsfinanserna genom sämre tillväxt
och uteblivna kapitalinjektioner genom väl genomförda
avyttringar.
Den diskriminerande beskattningen av svenskt
riskkapital -- som just införts -- riskerar dessutom att leda till
ett ökat utländskt ägande av svenskt näringsliv och därmed
kontroll. Åtskilliga tecken tyder dessutom på att delar av det
ökande utländska ägandet finansieras av svenskt sparande,
d.v.s. den nuvarande beskattningen ökar utlandsägandet av
det svenska näringslivet utan att långsiktigt öka
skatteintäkterna.
Vi förutsätter att de s.k. återställarna avseende
beskattningen av riskkapital omgående upphävs.
Den gångna treårsperioden innebar privatiseringar som
inbringade sammanlagt drygt 23 miljarder kronor. Detta
skall ses mot bakgrund av:en relativt lång startsträcka för
att komma igång, organisera sig och genomföra nödvändiga
förändringar i företagen.den djupaste lågkonjunkturen och
strukturkrisen sedan 1930-talet kulminerade under
perioden.en omfattande valuta- och räntekris med
åtföljande verkningar på börsklimatet under delar av
perioden.
Med en riskkapitalbeskattning som beslutades under den
borgerliga regeringstiden bedömer vi det i dag fullt möjligt
att minska det statliga ägandet i företag med i
storleksordningen 10 miljarder kronor per år under den
innevarande mandatperioden.
3.4 Landsting och kommun
Vad avser möjligheterna i kommun och landsting gäller i
princip samma förutsättningar som för statliga företag och
verksamheter.
I kommun och landsting bedrivs ofta konkurrensutsatt
verksamhet i förvaltningsform. Detta leder till betydande
redovisningsproblem som ofta kan leda till fel prissättning
och därmed osund konkurrens.
Konkurrens är ett viktigt sätt att skapa effektivitet. Ett
annat är det normala ekonomiska signalsystemet. Det som
upplevs vara gratis har som bekant oändlig efterfrågan.
Minst lika viktig som konkurrensen är därför sambandet
mellan tjänstens kvalité/art och priset på den. Rätt
prismotivation -- med väl definierad grundstandard för alla --
är ett viktigt led i effektiviseringsarbetet för att uppnå
konkurrenskraft för utförda tjänster i förhållande till
kostnaden.
Det är naturligt att all verksamhet som är utsatt eller kan
utsättas för konkurrens stegvis avgränsas till egna
kostnadsställen med eget budget- och förvaltningsansvar.
Detta räcker erfarenhetsmässigt inte. Det är viktigt att
verksamheten bolagiseras för att ge likvärdiga
konkurrensförutsättningar som motsvarande privat
verksamhet. Därefter bör det konkurrensutsatta bolaget
slutligen privatiseras genom försäljning till lämpliga och
kompetenta ägare. En möjlighet som skall beaktas vid varje
privatisering är försäljning eller överlåtelse till personalen.
De kommunala bostadsföretagen bör exempelvis snarast
säljas, i första hand till de boende, i andra hand till privata
investerare.
Dessa stora omvandlingsprocesser måste skötas med stor
varsamhet. Det är viktigt att ha slutmålet om effektivare
produktion och mer mångfasetterad arbetsplats med stark
motivation för ögonen.
I denna del är det naturligtvis viktigt att konkurrens och
upphandling sker på lika villkor. Avbrutna
anbudsupphandlingar, otillbörliga upphandlingsvillkor och
kommunala, dolda subventioner i olika former har dessvärre
förekommit.
Det skall samtidigt understrykas att offentliga monopol
inte skall ersättas med privata. Även naturlig
monopolverksamhet kan ofta upphandlas i olika andelar
varje år för att skapa visst konkurrenstryck.
4 En fortsatt privatisering
Den innevarande mandatperiodens möjliga privatiseringar
kan delas in i tre olika grupper: breda aktiespridningar över
börsen, direktförsäljningar och bolag under någon form av
strukturering där ägarbreddning/försäljning kan bli aktuell.
4.1 Breda aktiespridningar 1995--1998
Vi bedömer att det är möjligt att under mandatperioden
genomföra breda aktieägarspridningar i åtminstone följande
bolag:
NORDBANKEN bör säljas så snart
marknadsförutsättningarna finns. Det skärper på ett
hälsosamt sätt konkurrensen i banksektorn. Samtidigt ökar
det kommersiella trycket på banken. En försäljning av
banken inbringar dessutom betydande belopp till
statskassan, som en återbäring på de kostnader som
bankkrisen åsamkat skattebetalarna. Det är ett väsentligt
bättre sätt för skattebetalarna att få ersättning för kostnader
i samband med bankkrisen än olika typer av bankavgifter.
Strävan bör istället vara att staten under acceptabla former
gå ur ägandet av Nordbanken i sin helhet.
VATTENFALL behöver nytt riskkapital för offensiva
satsningar runt Östersjön och i Sverige. I denna
kapitalintensiva bransch med förhållandevis små
kapitalströmmar erfordras en hög andel ägarkapital för att
kunna agera långsiktigt och effektivt. Bolaget har ett unikt
svenskt kunnande, som bör kunna ge betydande
exportintäkter. För det erfordras tillgång till
riskkapitalmarknaden.
En minoritetspost i Vattenfall bör därför säljas under
mandatperioden i samband med en nyemission.
TELIA kommer i samband med internationaliseringen att
dels behöva en marknadsmässig värdering på bolaget samt
nytt kapital för att offensivt kunna delta i den fortsatta
internationella omstruktureringen av branschen.
En minoritetspost i Telia bör därför säljas under
mandatperioden i samband med en nyemission, som ett
första steg.
TV 2 utgör den andra publicservicekanalen i Sverige. Vi
ser inget behov av två sådana kanaler. Istället finns det behov
av en skärpt konkurrens på lika villkor mellan kommersiella
TV-kanaler.
Det innebär att TV 2 i sin helhet kan avyttras till en bred
allmänhet under mandatperioden.
SILA utgör det svenska moderbolaget i SAS. Vi ser inga
bärande skäl för att staten skall äga hälften av aktierna i
bolaget. Tvärtom uppfyller bolaget kriterierna för att fungera
bättre i privat regi. Vid en försäljning av aktierna i SILA bör
eftersträvas att SAS i första hand blir ett börsnoterat
allnordiskt företag. Det finns inte längre några som helst
förutsättningar att tro att bolaget av diffusa skäl ekonomiskt
kan orka bära extra kostnader i samband med trelandsägande
och uppdelningen av olika funktioner mellan länderna. Strikt
kommersiella beslut ger bolaget störst förutsättningar att
kunna konkurrera framgångsrikt. Det länderdominerade och
de till hälften statsägda moderbolagen har därmed spelat ut
sin roll.
Efter diskussioner med systerbolagen i Danmark och
Norge bör därför statens samtliga aktier säljas på ett sätt som
gagnar såväl företag som skattebetalare.
Under mandatperioden kan ytterligare minskningar av
ägandet i AssiDomän, Pharmacia och Celsius göras.
4.2 Smalare aktiespridningar
Vi finner att det finns skäl att fullfölja försäljningarna av
Industrikredit AB, AB Kurortsverksamheter, AB Svensk
Bilprovning, Statens Hundskola, AB Svensk
Anläggningsprovning och Sveriges Forsknings- och
Provningsinstitut.
Apoteksbolagets grossistverksamhet har vid ett antal
tillfällen kritiserats för att ligga inom samma företagsgrupp
som den monopoliserade detaljhandeln/apoteken -- utifrån
främst konkurrensskäl. Det är naturligt att den
konkurrensutsatta grossistverksamheten avskiljs från övrig
verksamhet och privatiseras. Därmed undanröjs samtidigt
risken för snedvridningar av konkurrensen.
Ytterligare bolag bör kunna bli aktuella under
mandatperioden. Samtliga namngivna bolag är
konkurrensutsatta. Särskilda bärande skäl för att driva dem i
statlig regi saknas.
4.3 Efter strukturåtgärder
SECURUM och Retriva bör säljas med hänsyn till målet
att återvinna så stor andel som möjligt av statens insatser. En
så stor statlig aktör stör marknadsförutsättningarna för
konkurrens på lika villkor. Det är därför angeläget att
försäljningarna sköts med stor kraft och marknadskänsla.
VASAKRONAN AB med sitt stora kommersiella
fastighetsbestånd har en stor potential. Bolaget har ett starkt
behov av ett strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta
följer att en försäljning bör påbörjas.
ARLANDA FLYGPLATS kommer att behöva betydande
medel för nya investeringar. Det finns inga skäl att dessa
skall tas från andra angelägna statliga utgifter. Det är därför
naturligt att kapitalet får sökas på riskkapitalmarknaden.
Konkurrensförutsättningarna och regelverken härför bör
samtidigt klargöras. Det finns goda internationella förebilder
att falla tillbaka på. Vinstutvecklingen kan t.ex. i en
internationell jämförelse regleras i förhållande till
kundpriserna.
LKAB har efter övertagandet av trafikeringsrätten på
malmbanan fått förutsättningar för de nya investeringarna i
pelletsverk och ny huvudnivå. För att ytterligare riskavlasta
denna verksamhet och trygga företagets fortbestånd bör
delägare sökas bland de stora kunderna till företaget eller
andra som påtagligt kan stärka företaget.
SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet bör nu kunna
avyttras. Tidpunkten måste bero på marknadsutvecklingen.
Med denna åtgärd tryggas en sund konkurrens på lika villkor
inom bostadsfinansieringen. Samtidigt minskar
skattebetalarnas risktagande.
Både SJ och POSTEN bedriver partiellt konkurrensutsatt
verksamhet, som t.ex. Swedbus och Postbanken, vilka kan
komma ifråga för ägarbreddningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att fullfölja försäljningen av
statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effektivisering,
konkurrensutsättning och försäljning av kommunala
verksamheter,1
3. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Vasakronan AB,1
4. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Arlanda,2
5. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
SBAB,3
6. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
SJ,2
7. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Posten,2
8. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Telia,2
9. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
TV2.4
Stockholm den 13 januari 1995
Carl Bildt (m)
Lars Tobisson (m)
Sonja Rembo (m)
Anders Björck (m)
Knut Billing (m)
Birger Hagård (m)
Gun Hellsvik (m)
Gullan Lindblad (m)
Bo Lundgren (m)
Inger René (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Per Unckel (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till FiU.
2 Yrkandena 4, 6--8 hänvisade till TU.
3 Yrkande 5 hänvisat till BoU.
4 Yrkande 9 hänvisat till KrU.
Riskkapitaltillförsel på aktiemarknaden:
Källa: Carnegie och Stockholms Fondbörs