Gruvbrytning i Adak utanför Malå i Västerbottens län pågick under perioden 1940--1977. Under denna tid bröts 6,3 miljoner ton malm. Avfallet, d.v.s. anrikningssanden, deponerades på ett sandmagasin som innehåller ca 5,9 miljoner ton sand. Detta gruvavfall utgör genom metallurlakning och försurning ett stort miljöproblem. Lakvattnet från gruvavfallsupplag innehåller bl.a. koppar, zink, aluminium, bly, kadmium och arsenik som kan medföra allvarliga biologiska konsekvenser för djur- och växtlivet i vattendragen. Vid starkt sura och metallhaltiga lakvatten kan akuttoxiska effekter erhållas. Framförallt är det vissa metallers förmåga att ackumuleras i organismerna som på sikt är ett allvarligt problem. Härigenom kan även lakvatten med relativt låga koncentrationer av metaller ge framtida skador, särskilt om utsläppen pågår under lång tid.
Staten ägde och disponerade fyndigheterna i Adak. Boliden AB drev verksamheten genom ett legodriftsavtal samt senare genom ett entreprenadavtal. Numera är NUTEK ansvarigt för Adak, sedan Nämnden för Statens Gruvegendom lades ner.
Hela området i Adak behöver efterbehandlas för att förhindra oacceptabelt metalläckage. Under hösten 1994 har efterbehandlingen av det före detta industriområdet påbörjats och kommer att i huvudsak avslutas under 1995. På sandmagasinet har dock inga efterbehandlingsåtgärder genomförts. Förslag till metoder för detta har presenterats, men visat sig vara ogenomförbara eftersom de föreslagna åtgärderna visade sig medföra kraftigt utökat läckage av arsenik.
Sandmagasinet i Adak kan sägas vara unikt därför att det innehåller mycket arsenik i jämförelse med andra sandmagasin i landet. I dag finns inte någon efterbehandlingsmetod framtagen som skulle kunna tillämpas i Adak.
Forskning pågår inom gruvavfallsområdet och bl.a. Avfallsforskningsrådet driver ett sådant program. Bedömningen är dock att resultaten från denna forskning inte kommer att leda fram till sådan kunskap att det löser problemen som finns i Adak. Lösningen måste istället vara så att en metod utarbetas speciellt för att klara de särskilda förhållanden, med höga arsenikhalter i sanden, som råder i Adak.
Med anledning av ovanstående är det av största vikt att NUTEK snarast erhåller medel för att fortsätta pågående utredningar och initiera forskning som kan resultera i en metod som går att tillämpa i Adak med de speciella förhållanden som där råder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare forskning kring de speciella problem som råder vid efterbehandling av gruvavfallsupplaget i Adak i Västerbottens län.
Stockholm den 25 januari 1995 Ulf Björklund (kds)