Inget område får utgöra något undantag när det gäller
prövningen av de statliga utgifterna. Det allvarliga
statsfinansiella läget motiverar att utgifterna på
näringsdepartementets område synas mycket noga, även om
den totala anslagsramen bara utgör en mindre del av statens
samlade utgifter.
Den viktigaste förutsättningen för ett bra näringsklimat är
sunda statsfinanser med låga räntor och ett skattesystem som
stimulerar tillväxt. För att kunna nå dit måste vi spara
ordentligt i statens utgifter.
Den socialdemokratiska regeringens politik på
näringsområdet är splittrad. Samtidigt som man försämrar de
fundamentala förutsättningarna för att driva företag, föreslår
man en rad utgiftsökningar under nästa budgetår i tron om
att man skall kunna kommendera fram ett bättre
näringsklimat. Vi anser inte att dessa utgiftsökningar
kommer att leda till de resultat man förväntar sig. I stället
riskerar de att ytterligare spä på skuldkrisen och försämra de
grundläggande villkoren för företagande.
Främjande av kvinnors företagande
Den borgerliga regeringen avsatte under innevarande
budgetår 50 miljoner kronor för ett lån till kvinnliga
företagare. Enligt den socialdemokratiska regeringens
förslag skall medel anslås under anslaget A3 Främjande av
kvinnors företagande även under budgetåret 1995/96.
Vi anser inte att det föreslagna tillskottet på 200 miljoner
kronor är befogat. I stället bör vi sträva mot en normaliserad
situation där den ordinarie marknaden för riskkapital, lån och
krediter försörjer företagen med kapital. De särskilda
insatserna med kvinnors företagslån får anses vara en
tillfällig åtgärd i rådande ekonomiska läge.
Det är rimligt att avsätta 50 miljoner kronor för lån till
främjande av kvinnors företagande. Det motsvarar
lånetakten under innevarande budgetår. Det finns skäl att tro
att låneefterfrågan stegvis kommer att mattas. Lånen har en
kort löptid vilket gör att inbetalda amorteringar snabbt kan
omsättas i nya lån. Därför vill vi jämfört med regeringen
minska utgiften för detta anslag med 150 miljoner kronor
under nästa budgetår (100 miljoner kronor för 12-
månadersperioden).
Bidrag till tekniköverföring
Under anslaget A4 Bidrag till tekniköverföring föreslår
regeringen ett engångsanslag på 100 miljoner kronor under
nästa budgetår. Vi anser att de nyligen inrättade
teknikbrostiftelserna medför en kraftfull satsning på ett
näraliggande område. Resultatet av dessa bör avvaktas innan
nya åtgärder vidtas. Mot bakgrund av det ansträngda
budgetläget saknas därför skäl för denna utgiftshöjning. Vi
anser att anslaget helt bör slopas, vilket jämfört med
regeringen innebär en besparing på 100 miljoner kronor
under nästa budgetår både för 18- och 12-
månadersperioderna.
Investeringsfrämjande
Regeringen föreslår och aviserar flera förändringar på
området turist- och investeringsfrämjande.
Investeringsfrämjandet skiljs ut från tidigare organisation
och föreslås läggas under en ny delegation för
investeringsfrämjande. Under våren avser regeringen
återkomma med ett förslag till den fortsatta verksamheten
vad gäller turistfrämjande.
Vi anser att den föreslagna exceptionella utgiftsökningen
för investeringsdelegationen är för hög. Delegationen bör i
startfasen ges ett betydligt mindre anslag. En betydande
kostnad för turistfrämjandeverksamheten återstår dessutom,
vilket gör att den totala kostnaden för de båda
verksamheterna blir hög i regeringens förslag. Därför
föreslår vi en relativt kraftig ökning med 20 miljoner kronor
nästa budgetår under anslaget A5 Investeringsfrämjande.
Jämfört med regeringens förslag innebär det en besparing på
75 miljoner kronor (50 miljoner kronor för 12-
månadersperioden).
Genom att välja en organisationsmodell liknande
Exportrådets, där näringslivet har
huvudfinansieringsansvaret och staten ett mindre ansvar,
anser vi att kostnaderna för turistfrämjande långsiktigt kan
effektiviseras. Regeringen bör återkomma med ett förslag i
den riktningen.
Sveriges geologiska undersökningar, SGU
När det gäller den geologiska undersökningsverksamheten
föreslår regeringen en indragning av hälften av de 15
miljoner kronor som riksdagen 1994 satsade på
prospekteringsintressanta områden, samt en besparing på 13
miljoner kronor genom en nedläggning av den
maringeologiska delen. Vi anser att det senare är olyckligt
mot bakgrund av att ett långsiktigt inriktat
undersökningsarbete då upphör.
Den maringeologiska undersökningsverksamheten har
många uppgifter, av vilka inventering av naturresurser bara
är en. Undersökningsresultatet skall också ligga till grund för
miljöövervakning, kabelförläggning, försvarsändamål,
vattenbruk och fiskenäring. Besparingen kommer att få
mycket liten effekt på de totala kostnaderna inom
departementsområdet. Det beror bl.a. på att
undersökningsfartyget har en begränsad alternativ
användning och därför sannolikt är svårt att avyttra till ett
skäligt pris.
Kostnaden för den marinbiologiska verksamheten på 13
miljoner kronor per år kan delvis finansieras genom att även
resten av utökningen för de prospekteringsintressanta
områdena tas bort. Det innebär en besparing på 7,5 miljoner
kronor för 12-månadersperioden. Merkostnaden uppgår då
till 5,5 miljoner kronor. Vårt förslag innebär således jämfört
med regeringen en ökad utgift med 8,25 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 (5,5 miljoner kronor för 12-
månadersperioden).
Teknisk forskning och utveckling
Regeringens förslag innebär en ökning av utgifterna under
anslaget F1 Teknisk forskning och utveckling.
Utgiftsökningen är i huvudsak avsedd att finansiera
uppbyggande av kompetenscentra vid högskolorna, ett
särskilt verkstadstekniskt forskningsprogram och
stimulansåtgärder för viss forskningssamverkan.
Enligt vår mening finns inte skäl för dessa utgiftsökningar
utöver de kraftfulla satsningar som gjorts -- i samband med
avvecklingen av löntagarfonderna -- på strategisk forskning
och teknikbroar m.m. i samarbete med näringslivet. Vi anser
inte att en ökad statlig utgift för detta är motiverad.
Vi anser vidare att det saknas motiv för en särskild satsning
på verkstadsteknisk forskning. Regeringen saknar en
motivering som talar för att denna sektor på grund av bättre
tillväxtmöjligheter eller andra skäl skall tilldelas extra medel
under kommande år, samtidigt som övrig forskning och
högre utbildning får minskade resurser.
Vårt förslag innebär jämfört med regeringen en besparing
på 125 miljoner nästa budgetår (83 miljoner kronor för 12-
månadersperioden).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A
3, Främjande av kvinnors företagande, inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 150
000
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A
4, Bidrag till tekniköverföring, inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 100
000
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A
5, Investeringsfrämjande, inom Näringsdepartementet
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 75
000
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget C
10, Geologisk undersökningsverksamhet m.m., inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
ökat anslag med 8
250
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget F
1, Teknisk forskning och utveckling, inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 125
000
000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1995
Per Westerberg (m)
Mikael Odenberg (m)
Chris Heister (m)
Ola Karlsson (m)
Sten Tolgfors (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Jan Backman (m)
Lennart Hedquist (m)
Inga Berggren (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Lennart Fridén (m)
Olle Lindström (m)
Stig Rindborg (m)
Karl-Gösta Svenson (m)