Den djupa lågkonjunkturen som började 1990 drabbade
Dalarna mycket hårt. Enligt Statistiska centralbyråns
arbetskraftsundersökningar (AKU) har länets sysselsättning
sjunkit med drygt 15 procent från sista kvartalet 1990 till
motsvarande kvartal 1993. Detta innebär att länet under
dessa år förlorat en större andel av sina arbetstillfällen än
något annat län.
Tillverkningsindustrin visar på en ännu kraftigare
nedgång. En branschjämförelse visar att
tillverkningsindustrin under treårsperioden haft en
minskning med 30 procent. Verkstads- och stålindustrin som
har stor betydelse för länets arbetsmarknad uppvisar en
motsvarande utveckling om än inte fullt så stor som för den
totala tillverkningsindustrin.
De stora företagen inom dessa brancher, stålverken och de
flesta verkstadsföretagen, kommer enligt prognoser inte att
generera ny sysselsättning i anslutning till
kärnverksamheterna. Däremot kan nya applikationer ge nya
företag.
Inom stålverken finns fortfarande en rationaliserings-
potential i den direkta produktionen, och produkterna anses
i många fall som mogna. Nya och förenklade
processlösningar med direktgjutning i ett varmt flöde kan ge
ytterligare stora effektivitetsförbättringar. Internationellt
finns exempel på denna utveckling.
De traditionella verkstadsföretagen kommer inte heller i
nämnvärd utsträckning att öka antalet anställda i direkt
produktion även om tillverkningsvolymen ökar betydligt.
Inom några företag pågår investeringsprogram som syftar till
att automatisera stora delar av monteringsarbetet och som
följd av detta ökar produktiviteten. De företag som avviker
från den beskrivna utvecklingen är de som satsar stora
resurser på forskning och utveckling, och i länet finns idag
endast ett fåtal företag som gör det. Företagen ser i sin
utveckling att framtidens produkter kommer att innehålla en
allt större andel av ingenjörstimmar och kvalificerat
utvecklingsarbete.
Länets mindre och medelstora företag som långsiktigt kan
utvecklas gynnsamt är sådana som har egna produkter eller
annan unik kompetens. Egenutvecklade produkter med högt
kunskapsinnehåll har som regel ett högre försäljningspris
och oftast högre vinstmarginaler. Detta gör det möjligt att
bära kostnader för marknadsföring och utveckling.
Många mindre företag har tyvärr alldeles för få
högutbildade ingenjörer anställda och med det följer en låg
nivå på utvecklingsarbetet. I Dalarna har tillgången på
arbetskraft med akademisk utbildning inte varit särskilt stor.
Kopparbergs län är ett av de län som har den lägsta
utbildningsnivån på arbetskraften i landet. För industrins och
de mindre företagens framtida utvecklingsmöjligheter är
tillgången på välutbildade ingenjörer och ekonomer av
mycket stor vikt.
För att få till stånd en dynamik i länets framtida näringsliv
krävs det att nya verksamheter etableras i en allt snabbare
takt om en hög sysselsättningsgrad skall kunna upprätthållas.
Stora företag har ofta möjligheter till avknoppningar av
perifera projekt och produktidéer som ligger utanför den egna
kärnverksamheten. Idag, när det blivit en trend att de flesta
storföretag skall fokusera på sin kärnverksamhet, är det
viktigt att uppmärksamma möjligheter till avknoppningar.
Det finns många exempel som har visat att avknoppade
projekt från storföretag kan ge upphov till nya och
framgångsrika verksamheter som bättre lämpar sig att driva
inom ramen för mindre och medelstora företag.
I vissa fall kan avknoppningar hindras på grund av rädsla
för ny konkurrens. Särskilt vanligt var detta tidigare inom de
gamla bruksföretagen som inte gärna ville ha en lokal
konkurrens om arbetskraften. Inom storföretagen har det
dock förekommit vissa ambitioner att stötta s.k.
intraprenörsverksamhet genom att anställda tillåtits att på ett
friare sätt arbeta med udda utvecklingsprojekt. Sådan
verksamhet har blivit allt mer ovanlig i takt med att företagen
fokuserar sig på sin kärnverksamhet.
För Dalarnas del är det avgörande med en ökning av
antalet små och medelstora företag för att den framtida
sysselsättningen skall klaras. De små och medelstora
företagen måste därför ges rimliga möjligheter att kunna
utvecklas på ett bra sätt. Företagsutveckling och nyetablering
måste ges bra förutsättningar. Särskilt viktigt är att företag
med egenutvecklade produkter och tjänster som är
konkurrenskraftiga på den internationella marknaden
utvecklas och etableras. Kring företag med unika produkter
och tjänster läggs grunden för ett differentierat och expansivt
näringsliv.
Dessa företag kommer att konkurrera med högre
kunskapsinnehåll i produkterna. Högre kunskapsinnehåll
kräver en högre generell utbildningsnivå hos personalen.
Idag är det uppenbarligen allt för få ungdomar som väljer de
naturvetenskapliga och tekniska programmen inom
gymnasieskolan. Fortfarande dominerar de
samhällsvetenskapliga och administrativa inriktningarna.
Detta gör att högskolorna har svårt att rekrytera tillräckligt
med studenter till de tekniska och naturvetenskapliga
utbildningarna.
Utbildningsministern aviserar sin avsikt att låta en
arbetsgrupp inom departementet se över problemen med
rekrytering till gymnasieskolans industriprogram. Vi menar
att uppdraget bör vidgas till att omfatta även de mer
teoretiska programmen som har betydelse för rekrytering till
längre tekniska utbildningar. Uppdraget bör innefatta
djupgående analyser av orsakerna. Bl.a. bör gruppen studera
om svårigheterna att rekrytera elever ur unga generationer
med stort miljöengagemang kan bero på eftersläpningen i de
tekniska utbildningarnas anpassning till kraven på ekologisk
uthållighet i det moderna industrisamhället.
Situationen kräver även åtgärder med snabbare effekter.
En sådan åtgärd är att stimulera nyrekrytering av högskole-
och civilingenjörer till små och medelstora företag med
behov av kompetenslyft. Möjligheter till sådan stimulans bör
tillskapas inom ramen för de stödformer som existerar eller
föreslås i budgetpropositionen. Tillämpningen kan av
ekonomiska skäl behöva begränsas till de målområden som
ingår i EUs strukturstöd som exempelvis mål 2.
Det behövs också stöd till nybildande av företag.
Regeringen överväger att föreslå ett riskkapitalavdrag för
privatpersoner. Det förefaller kunna bli ett steg i rätt riktning.
En annan åtgärd som också kan få snabb effekt är att
förstärka kontaktnäten mellan forskningen och de små och
medelstora företagen. Regeringen föreslår att 100 miljoner
kronor avsätts för att skapa nätverk i detta syfte.
Företagarnas Riksorganisation och ett antal mindre och
medelstora högskolor har under de senaste åren bearbetat
tekniköverföringens problematik för små och medelstora
företag. Man konstaterar att ett av problemen är den starka
koncentrationen av svensk FoU till ett fåtal storföretag och
till ett fåtal orter/stora universitet och högskolor. Den lösning
som föreslås är en särskild teknikbrostiftelse för mindre och
medelstora högskolor och företag. Som förebild har tjänat
den tyska Steinbeis-stiftelsen som i Baden Württenberg
arbetat framgångsrikt med tekniköverföring till små och
medelstora företag via ett antal transfercentra.
Förslaget som diskuterats med NUTEK och redovisats i
regeringskansliet innebär att etablera TIPPS-centra i Luleå,
Halmstad och Borlänge. (TIPPS står för Technology Input
in Products, Processes and Systems). Vi tror den föreslagna
lösningen med dess högskolenära men fristående
organisation kan bli en intressant partner i de nätverk
regeringen föreslår och samtidigt bli en god garant för närhet
till även de mindre företagen. Vi föreslår att resurser
tillskapas för att möjligöra bildande av s.k. TIPPS-centra.
För Dalarnas och Bergslagens del skulle det innebära att
det Centrum för industriell teknik och utveckling (CITU)
som Högskolan i Falun/Borlänge byggt upp, tillsammans
med ett TIPPS-centrum och med stöd av de nätverk som
regeringen föreslår, skulle kunna ge de små och medelstora
företagen en starkt förbättrad tillgång till modernt tekniskt
kunnande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rekrytering till gymnasieskolans
industriprogram och teoretiska program,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulans till nyrekrytering av
högskole- och civilingenjörer till små och medelstora
företag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulans till nybildande av
företag genom avknoppning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillskapande av nätverk för
tekniköverföring för små och medelstora företag.
Stockholm den 25 januari 1995
Per Erik Granström (s)
Iréne Vestlund (s)
Leo Persson (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Arne Mellqvist (s)