Regeringen föreslår i propositionen att en lag om mästarbrev för hantverkare införs och att regeringen skall få överlämna till en eller flera hantverksorganisationer att pröva frågor om att utfärda och återkalla mästarbrev.
Det finns berättigade invändningar mot en lag om mästarbrev för hantverkare. Enligt vår uppfattning är det tveksamt om mästarbrevsystemet över huvud taget är en statlig angelägenhet. Huvudinriktningen bör vara att staten endast engagerar sig i sådana verksamheter som inte kan skötas bättre av andra. Vi anser att det borde ha prövats närmare huruvida näringslivets organisationer själva kunde ha svarat för verksamheten.
Ett annat argument mot ett system som har offentligrättslig karaktär är risken att det kan få konkurrenshämmande effekter. Om en lag om mästarbrev införs måste Konkurrensverket därför noga följa verksamheten och ingripa om så behövs. De båda organisationer som främst är berörda av systemet, Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Hantverks- och Småföretag, är numera överens om ett förfaringssätt där alla rikstäckande organisationer med hantverksanknytning kan delta på lika villkor. Detta undanröjer en av de invändningar som kan anföras från konkurrenssynpunkt. En annan viktig utgångspunkt är att det för mästarbrev inte krävs medlemskap i organisationen: alla sökande som uppfyller kraven för ett visst yrke skall kunna erhålla kompetensbevis. Däremot är det angeläget att Konkurrensverket noga prövar om systemet i övrigt ger några konkurrenshämmande effekter genom att försvåra enskilda företags näringsutövning. Mästarbrevet skall alltså vara just ett frivilligt kompetensbevis och får inte utvecklas till ett auktorisationssystem som innebär eller uppfattas som ett etableringshinder.
Att vi trots allt är beredda att acceptera regeringsförslaget beror också på risken att svenska företagare annars skulle komma att diskrimineras i samband med arbete eller entreprenader i vissa EU-länder. Varken utredningen eller propositionen ger emellertid full klarhet på den punkten. Skulle framtida erfarenheter visa att detta skäl för myndighetskontroll inte finns bör man på nytt pröva ett system utan offentligrättslig reglering.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Konkurrensverkets ansvar för att noga följa utvecklingen så att inga nya etableringshinder utvecklas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om praktiska erfarenheter av andra EU-länders behandling av svenska företagare med mästarbrev.
Stockholm den 14 juni 1995 Christer Eirefelt (fp) Eva Flyborg (fp) Torsten Gavelin (fp)