Sedan mitten av 1980-talet har den så kallade marknaden kopplat ett allt starkare grepp på samhälle och människor. Borttagande av valutaregler och kreditrestriktioner har naturligtvis bidragit till marknadens framfart. Men också den internationalisering av tillvaron som skett sedan dess har gett extra skjuts åt marknaden.
Det är naturligtvis illa nog att marknadens aktörer i många avseende överflyglar det demokratiska systemet. Men än värre blir det när man konstaterar att ledande företrädare för marknaden inte sällan saknar elementära kunskaper och analysförmåga såväl när det handlar om ekonomi som samhälle och politik. Marknaden är ofta både girig och okunnig, en kombination som kan få ödesdigra konsekvenser för en nation.
Sverige drabbades hösten 1992 av en av historiens värsta kriser. Räntan trissades upp till 500 procent, när det var som värst, utan att marknaden blev nöjd. Nä, det var enbart nedskärningar i välfärden som kunde lugna marknaden. En nation, som befinner sig i marknadens grepp med krav på ständiga försämringar i välfärden, är illa ute. För marknaden blir aldrig nöjd. Det är därför som marknaden reagerat som den gjort på regeringens budgetproposition. Men det hade inte varit annorlunda om regeringens sparat 20 miljarder till. Marknaden hade ändå inte varit nöjd.
Det är nu dags att det demokratiska samhället reagerar på marknadens härjningar. Det går inte att återinföra valutaregler och kreditrestriktioner, i varje fall inte den typen som avskaffades på 1980-talet. Men något måste göras. Ett första steg skulle kunna vara att ställa särskilda kunskapskrav på dem som styr marknaden. Vi kräver att läkare, advokater, taxiförare osv har kunskap om det arbete de ska utföra. Men för att sitta och styra ränteutvecklingen, växelkurser och aktiekurser, krävs inga särskilda kunskaper. Ändå betyder det många gånger minst lika mycket för enskilda människor vad marknadens aktörer tar sig till som hur professionellt andra yrkesgrupper uppträder.
Jag föreslår därför att en utredning tillsätts för att bedöma vilka kunskapskrav som det är motiverat att ställa på marknadens ledande företrädare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om kunskapskrav.
Stockholm den 25 januari 1995 Hans Karlsson (s)