I New Delhi demonstrerade 1 miljon människor. I Mexiko
City protesterade 600.000 människor. Franska bönder
spärrade av motorvägar över hela landet. Vid kongressvalet
var frågan en av de allra viktigaste. I EU-parlamentet fördes
en intensiv och hård debatt. I Sverige har det varit totalt tyst.
Det handlar om det nya GATT-avtalet.
Handel i olika former har förekommit så länge människor
har kunnat kommunicera. Att handla varor har varit ett
naturligt sätt att skaffa varor som man lokalt inte kan eller
vill producera. Handel har inneburit att nya kontakter knutits,
att människor och kulturer mötts. Handeln har ofta varit till
fördel för båda parter -- men minst lika ofta till mest fördel
för den rikare parten. Kolonialtiden kännetecknades av att
kolonierna utnyttjades som råvaruleverantörer mot låg
ersättning. Förhållandet är likartat idag.
GATT växer fram
FN-konferensen i Bretton Woods 1944 inledde en ny
period som blivit känd som ''utvecklingens era''. Tre
institutioner bildades för att kontrollera världsekonomin.
IMF (Internationella Valutafonden), Världsbanken (IBDR)
och några år senare GATT (General Agreement on Tariffs
and Trade).
GATT var en del av den strategi som gick ut på att
liberalisera världshandeln och montera ned den
''fragmentering'' som enskilda länders skyddande av egna
näringar utgjorde. Som ett led i denna internationalisering
har tanken på fri rörlighet för varor, tjänster och kapital växt
fram. På gott och ont.
Världshandeln växer
Världshandeln för med sig en del goda effekter. Bybor i
Dominikanska republiken använder exempelvis solceller
från USA för att sprida ljus i hemmen. Greenpeace Magazine
trycktes i ett amerikanskt tryckeri med hjälp av papper från
ett svenskt pappersbruk eftersom ingen amerikansk
tillverkare kunde tillhandahålla klorfritt papper.
Bränslesnåla japanska bilar minskade luftföroreningarna i
USA och tvingade under sjuttiotalet amerikanska
biltillverkare att utveckla bränslesnålare modeller.
Den internationella varuhandeln, som nu beräknas uppgå
till mer än 25 biljoner kronor, har ökat med över 5 procent
sedan 1950, vilket överstiger ökningstakten för den globala
produktionen. Denna gigantiska världshandel utgör ett
miljöproblem av stora mått. Genom världshandeln kan
länder som förbrukar sina egna naturresurser importera
önskade produkter och därmed flytta miljöeffekterna till
någon annans bakgård.
Behovet av miljöskatter
Genom den gränslösa marknaden förstoras produktionens
miljöeffekter -- energiomsättningen ökar genom de ökande
transporterna. Småkakor från Danmark skickas över
Atlanten till USA, medan småkakor från USA skickas över
Atlanten till Danmark. Vi måste se till att transporterna får
betala sina externa effekter så att det blir lönsamt att byta
recept. Den svenska regeringen bör nu aktivt verka för
internationella koldioxidskatter som ett medel att låta
marknaden ta ett större ansvar för de externa effekterna.
Behovet av miljöklausuler
Ett stort problem med den fria handeln är också att
nationella miljölagar kan stoppas för att vara ''icke-tariffära
handelshinder''. Att ställa samma miljökrav på importerade
som på inhemska produkter uppfattas som allvarliga
handelshinder.
För att komma tillrätta med de mest miljönegativa
effekterna av världshandeln krävs förändringar. Den gröna
rörelsen anser att det måste vara tillåtet att ställa höga miljö-
och hälsokrav utan att detta uppfattas som handelshinder.
Det måste också vara tillåtet att ställa likartade
produktionskrav när det gäller miljörelaterade faktorer på
importerade produkter som det görs på inhemska.
Behovet av sociala klausuler
Krav på bra arbetsmiljö i rika länder kan följas av import
av billigare produkter från fattiga länder som inte har
liknande krav på arbetsmiljön -- följden blir att människor
mår bättre i det rika landet och samtidigt kan köpa billiga
produkter medan de negativa hälsoeffekterna hamnar någon
annanstans. Avståndet mellan producent och konsument
ökar, och därmed ansvaret. Att WTO är mer ekologiskt,
demokratiskt och tar mer social hänsyn än det forna GATT
är en myt som börjar spridas. Detta har emellertid ingen
bäring i texterna. Alla sociala aspekter som överskrider
restriktioner av slavarbete uppfattas som en form av förklädd
protektionism. Det finns inte en antydan till social klausul i
WTO- texterna och inga initiativ underifrån för att lägga till
någon.
Miljöpartiet och den övriga gröna rörelsen i Europa menar
att sociala klausuler måste anses vara förenliga med fri
handel. Miljöpartiet menar att Sverige aktivt skall verka för
att detta blir fallet.
Planekonomi inom företagen
Expansionen av internationell handel resulterar ofta i att
lokalt tillverkade varor ersätts med importerade. Detta är
naturligtvis inte särskilt bra för de människor som tillverkade
de varor som blev utan marknad. Idag sker en stor del av den
''internationella handeln'' mellan olika delar inom samma
transnationella företag; ca 40 % av USA:s ''handel'' sker på
detta vis. Miljöpartiet menar att denna världsordning måste
synliggöras och att det finns all anledning för Sverige att
aktivt verka för detta i olika internationella sammanhang.
Målet måste vara att minska dessa företags makt, inflytande
och världsstyrande roll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktiva initiativ för införande av
internationella koldioxidskatter,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av aktivt svenskt
agerande för miljöklausuler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av aktivt svenskt
agerande för sociala klausuler,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt initiativ för att synliggöra
de transnationella företagens planekonomiska internhandel.
Stockholm den 25 januari 1995
Birger Schlaug (mp)
Peter Eriksson (mp)