Den totala, statliga och privata, satsningen på
prospektering i Sverige låg i början på 1980-talet årligen på
drygt 200 miljoner kronor. I dag är summan nere i 60--70
miljoner kronor. Nedgången i prospekteringen beror till
största delen på den borgerliga regeringens neddragningar.
För att ersätta den malm som årligen bryts i de två
nordligaste länen krävs en prospektering för omkring 300
miljoner kronor per år. I SOU 1989:92 uppger
Mineralvårdskommittén att den totala prospekteringen i
landet behöver ligga på en nivå mellan 250 och 300 miljoner
kronor för att den nedåtgående trenden i malmreserven skall
kunna brytas.
En uppenbar följd av den låga prospekteringsnivån i landet
blir att allt färre brytvärda malmer kommer att hittas.
Mineralreserven i de svenska ädelmetall- och
basmetallmalmerna (med undantag för Aitik) kommer, med
nuvarande produktionstakt, att vara tömda inom åtta år om
inte nya malmkvantiteter tillförs.
En ökad totalprospektering ger på sikt fler brytvärda
förekomster och därmed också fler arbetstillfällen inom
gruvnäringen. Merparten av områdena med hög geologisk
potential för nyfynd av malmer ligger i Norrlands inland där
arbetslösheten i dag är hög.
Småskalig gruvverksamhet är mycket vanligt
förekommande utomlands. Den tidigare mineralpolitiken i
Sverige har resulterat i att verksamheten helt dominerats av
två stora företag.
Investeringar i kända förekomster och
kompetensöverföring till företag som avser att exploatera
dessa resulterar i att ett flertal (ofta små) fyndigheter
kommer i drift varigenom nya arbetstillfällen skapas.
Under de nio första månaderna 1994 har andelen
mutsedlar (undersökningstillstånd) ökat kraftigt, framförallt
är det utländska företag som i ökad omfattning börjat
intressera sig för Sverige.
Internationellt är den allmänna uppfattningen bland
geologer att den svenska berggrunden erbjuder goda
möjligheter till nya fynd av malmer och mineraler.
Samhället bör återta initiativet när det gäller prospektering
av våra naturtillgångar.
Ett nytt prospekterings-investmentbolag (verk) med
annorlunda affärslogik än de båda stora företagen skulle
bidra till att småskalig gruvverksamhet i ökad omfattning
kunde etableras.
Bolaget skulle vara helt eller delvis statligt vilket innebär
att staten får en betydande insyn i prospekteringen och
därmed i den framtida gruvnäringen. Dessutom kommer det
svenska (statliga) ägandet av nya malm- och
mineralfyndigheter att bli större.
En lämplig placering av ett nytt bolag (verk) skulle vara
Norrbotten med hänsyn till närheten till de platser där
verksamheten skall utövas.
Finansieringen kunde ske på flera sätt:Företaget
introduceras på den svenska börsen.Företaget introduceras
på någon utländsk börs.Företaget kapitaliseras initialt av
staten. Privata intressen tar över delar av (eller hela)
verksamheten efter ett antal år.
Utbildning och forskning
Utbildning och forskning inom geo-området i Sverige
ligger i dag på en mycket låg nivå. Betydande risk finns för
att ytterligare forskning försvinner då den finansiering av
forskningsprojekt som skett inom ramen för NUTEK:s
''PIM''-program upphört i och med utgången av 1994.
Med anledning av rådande arbetsmarknad för
prospekteringsinriktade geovetare söker sig också allt färre
elever till denna utbildning. Om inga förändringar görs
kommer det, för såväl ett eventuellt nytt bolag som för
utländska gruv- och prospekteringsintressenter, i framtiden
att bli svårt att inom landet hitta kvalificerade prospektörer.
En viktig effekt av ett statligt initierande av ett nytt bolag
är att det visar på statsmakternas intresse och tilltro till
branschens framtid. Vidare kommer företaget, i sin strävan
att hålla en hög kunskapsnivå, att kunna initiera olika
intressanta forskningsuppgifter.
För att bli framgångsrikt krävs att det nya bolaget har en
mycket hög kompetens samt är maximalt flexibelt. Företaget
kommer därför att i betydande omfattning utnyttja konsulter
och entreprenörer för det direkta fältarbetet samt inleda ett
nära samarbete med högskolor och universitet. Det bör vara
möjligt att dela vissa geotjänster med Högskolan i Luleå.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prospekteringsbolag i Norrbotten.
Stockholm den 19 januari 1995
Lennart Klockare (s)
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s)
Birgitta Gidblom (s)
Ulf Kero (s)
Kristina Zakrisson (s)
Eva Persson Sellin (s)