Den totala, statliga och privata, satsningen på prospektering i Sverige låg i början på 1980-talet årligen på drygt 200 miljoner kronor. I dag är summan nere i 60--70 miljoner kronor. Nedgången i prospekteringen beror till största delen på den borgerliga regeringens neddragningar.
För att ersätta den malm som årligen bryts i de två nordligaste länen krävs en prospektering för omkring 300 miljoner kronor per år. I SOU 1989:92 uppger Mineralvårdskommittén att den totala prospekteringen i landet behöver ligga på en nivå mellan 250 och 300 miljoner kronor för att den nedåtgående trenden i malmreserven skall kunna brytas.
En uppenbar följd av den låga prospekteringsnivån i landet blir att allt färre brytvärda malmer kommer att hittas. Mineralreserven i de svenska ädelmetall- och basmetallmalmerna (med undantag för Aitik) kommer, med nuvarande produktionstakt, att vara tömda inom åtta år om inte nya malmkvantiteter tillförs.
En ökad totalprospektering ger på sikt fler brytvärda förekomster och därmed också fler arbetstillfällen inom gruvnäringen. Merparten av områdena med hög geologisk potential för nyfynd av malmer ligger i Norrlands inland där arbetslösheten i dag är hög.
Småskalig gruvverksamhet är mycket vanligt förekommande utomlands. Den tidigare mineralpolitiken i Sverige har resulterat i att verksamheten helt dominerats av två stora företag.
Investeringar i kända förekomster och kompetensöverföring till företag som avser att exploatera dessa resulterar i att ett flertal (ofta små) fyndigheter kommer i drift varigenom nya arbetstillfällen skapas.
Under de nio första månaderna 1994 har andelen mutsedlar (undersökningstillstånd) ökat kraftigt, framförallt är det utländska företag som i ökad omfattning börjat intressera sig för Sverige.
Internationellt är den allmänna uppfattningen bland geologer att den svenska berggrunden erbjuder goda möjligheter till nya fynd av malmer och mineraler.
Samhället bör återta initiativet när det gäller prospektering av våra naturtillgångar.
Ett nytt prospekterings-investmentbolag (verk) med annorlunda affärslogik än de båda stora företagen skulle bidra till att småskalig gruvverksamhet i ökad omfattning kunde etableras.
Bolaget skulle vara helt eller delvis statligt vilket innebär att staten får en betydande insyn i prospekteringen och därmed i den framtida gruvnäringen. Dessutom kommer det svenska (statliga) ägandet av nya malm- och mineralfyndigheter att bli större.
En lämplig placering av ett nytt bolag (verk) skulle vara Norrbotten med hänsyn till närheten till de platser där verksamheten skall utövas.
Finansieringen kunde ske på flera sätt:Företaget introduceras på den svenska börsen.Företaget introduceras på någon utländsk börs.Företaget kapitaliseras initialt av staten. Privata intressen tar över delar av (eller hela) verksamheten efter ett antal år.
Utbildning och forskning
Utbildning och forskning inom geo-området i Sverige ligger i dag på en mycket låg nivå. Betydande risk finns för att ytterligare forskning försvinner då den finansiering av forskningsprojekt som skett inom ramen för NUTEK:s ''PIM''-program upphört i och med utgången av 1994.
Med anledning av rådande arbetsmarknad för prospekteringsinriktade geovetare söker sig också allt färre elever till denna utbildning. Om inga förändringar görs kommer det, för såväl ett eventuellt nytt bolag som för utländska gruv- och prospekteringsintressenter, i framtiden att bli svårt att inom landet hitta kvalificerade prospektörer.
En viktig effekt av ett statligt initierande av ett nytt bolag är att det visar på statsmakternas intresse och tilltro till branschens framtid. Vidare kommer företaget, i sin strävan att hålla en hög kunskapsnivå, att kunna initiera olika intressanta forskningsuppgifter.
För att bli framgångsrikt krävs att det nya bolaget har en mycket hög kompetens samt är maximalt flexibelt. Företaget kommer därför att i betydande omfattning utnyttja konsulter och entreprenörer för det direkta fältarbetet samt inleda ett nära samarbete med högskolor och universitet. Det bör vara möjligt att dela vissa geotjänster med Högskolan i Luleå.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prospekteringsbolag i Norrbotten.
Stockholm den 19 januari 1995 Lennart Klockare (s) Monica Öhman (s) Leif Marklund (s) Birgitta Gidblom (s) Ulf Kero (s) Kristina Zakrisson (s) Eva Persson Sellin (s)