Sverige har deltagit i det europeiska rymdsamarbetet sedan
starten 1964 och har i dag en stark rymdforskning, företag
med avancerad rymdteknik inom vissa områden och en
betydande rymdverksamhet i Kiruna.
Redan 1957 fanns en verksamhet inom området i form av
Kgl Vetenskapsakademiens geofysiska laboratorium där
möjligheten att studera norrsken var en lokaliseringsfaktor.
Kiruna har genom sitt geografiska läge dessutom speciellt
gynnsamma förhållanden för mottagning av signaler från
satelliter i bana runt jordens poler.
Under de årtionden som verksamheten pågått i Kiruna har
målmedvetna satsningar gjorts för att byggga upp
infrastrukturen på det här området. Det ger i dag Kiruna
unika förutsättningar för etablering av nya
forskningsrelaterade verksamheter.
Nedan följer en mycket kortfattad beskrivning av den bas
som bildar grund för framtida utvecklingsprojekt.IRF,
Institutet för rymdfysik, bedriver grundforskning och
utbildning i rymdfysik, stödjer exploatering av
tillämpningsmöjligheter inom området.EISCAT, Scientific
association, världsledande inom sin forskning rörande
laddade partiklar, elektriska fält, temperaturer och vindar i
den övre atmosfären.Esrange, norra Europas mest
avancerade rymdcentrum med satellitkontrollstationer,
sondraketverksamhet, ballonguppsändningar för
vetenskapliga ändamål som mottagning av satellitdata. Ägs
av det statligt ägda Rymdbolaget.Satellitbild i Kiruna AB,
bearbetar och förädlar satellitdata till produkter för kartering,
naturresursinventering och miljöstudier. Dotterbolag till
Svenska Rymdaktiebolaget.SIGIT, Svenska Institutet för
Geografisk Informationsteknologi, stiftelse vars syfte är att
sprida kunskap om utvecklingen inom GIT och
fjärranalyser.Lantmäteriet och LM kartor arbetar förutom
med traditionell landskapsinformation och kartproduktion
även med utvecklingsprojekt inom GIS-området i nära
samarbete med bl.a. Satellitbild.EASOE, European Arctic
Stratospheric Ozone Experiment, genomför omfattande
kampanjer inom ozonforskningsområdet med Esrange i
Kiruna som bas.Inom det s.k. GIT-området (Geografisk
Informations Teknologi) har tagits fram ett regionalt
handlingsprogram som markerar Kirunas framträdande roll
och framtida utvecklingspotential.
Verksamheten inom rymdområdet sysselsätter i dag mer
än 300 personer (förutom samverkande organisationer,
enskilda entreprenörer och underleverantörer), där
medelåldern är betydligt lägre än bland sysselsatta i Kiruna
som helhet vilket kan gynna en långsiktig utveckling av
Kirunas näringsliv. Inom de verksamheter som nämnts krävs
för många av uppgifterna högt utbildad personal med stor
kompetens. Det har medfört att Kiruna i dag har en stor
resurskoncentration av kompetens inom många områden,
vilket kommer regionen till nytta även utanför själva
verksamhetsområdet.
I Kiruna finns goda förutsättningar för utbildning och
forskning. Inom det rymdtekniska området har den
eftergymnasiala utbildningen utvecklats. Det finns i dag en
3-årig rymdingenjörsutbildning samt en 3-årig GIS-
ingenjörsutbildning.
Ett initiativ till ett ''miljödatacenter'' i Kiruna har tagits av
Lantmäteriverket, Kungl Vetenskapsakademien,
Rymdbolaget, Naturvårdsverket, Kiruna kommun och
länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet är att underlätta för
användare av miljödata att få tillgång till information, bl.a.
analys av satellitdata och användning av GIT-verktyg.
Tillgång till aktuella miljö- och naturresursdata som
kontinuerligt uppdateras och täcker stora geografiska
områden blir allt viktigare inom planering, miljöövervakning
och forskning. Redan i dag finns goda tekniska möjligheter
att använda sig av satellitdata för miljöövervakning och
hushållning med naturresurser. Användningen har dock varit
begränsad p.g.a. att många länder satsat otillräckligt på
utveckling av praktisk tillämpning.
Ambitionen att kunna satsa på forskning finns också. En
utredning om ett rymd- och miljöforskningsinstitut har
gjorts, på uppdrag av utbildningsdepartementet, i vilken det
föreslås att forskning om miljödata, geografiska
informationssystem och miljöforskning baserad på
fjärranalysverksamhet skall samlas.
Miljöövervakning och miljöforskning är en högaktuell
framtidsfråga världen över. Inom ramen för FN:s
miljöprogram ska ett världsomfattande nät av
miljödatabanker byggas upp.
Svenska Naturvårdsverket som för svensk räkning följer
det internationella miljövårdsarbetet menar att Sverige nu
bör formera sig i det europeiska samarbetet bl.a. på det sättet
att en av de europeiska miljödatabankerna byggs upp i
Sverige. En hemställan om att miljödepartementet ställer sig
bakom en förstudie av en sådan miljödatabank har gjorts av
Kiruna kommun.
Sveriges kompetens inom miljöövervakningsområdet är
väl känd världen över. Vi har ett globalt ansvar för att
fortsätta med den forskning och kompetensutveckling vi i
dag bedriver, och att överföra kompetens och erfarenheter till
de delar av världen där dessa kunskaper saknas. Därutöver
har Sverige en viktig roll i utvecklingen av goda
miljöövervakningssystem i Barents- och Östersjöområdet.
För en fortsatt utveckling av forskning och
kompetensutveckling för tillämpning inom ovanstående
områden förutsätts att regeringen uttalar sitt stöd och stärker
sitt engagemang i den fortsatta utvecklingen inom rymd- och
miljöforskning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rymd- och miljöforskningen.
Stockholm den 25 januari 1995
Kristina Zakrisson (s)
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s)
Lennart Klockare (s)
Birgitta Gidblom (s)
Ulf Kero (s)
Eva Persson Sellin (s)