Värmland kännetecknas av en mångfacetterad
skogsindustriell verksamhet. Varje företag är på sitt område
internationellt ledande. Här finns massa- och
pappersproducerande enheter (Skoghallsverken, Gruvöns
Bruk, Peterson Seffle, Rottneros och Bäckhammar),
utrustningsproducerande enheter ( BTG Källe Inventing AB,
Kvaerner Pulping AB och Valmet AB) samt en lång rad
konsultföretag. Tetra Pak har i två anläggningar en
omfattande produktion av förpackningar. Därtill kommer att
Högskolan i Karlstad bl.a. har en skogsindustriell profil.
Inom den träarbetande industrin finns också en ansenlig
bredd med företag som har sågverk, skiv- och
boardproduktion samt komponenttillverkning inom olika
typer av snickerier. I sammanhanget kan också
Rikssågverksskolan i Skoghall nämnas.
Många av företagen i Värmland är också stora skogsägare
och arbetar alltså även med problematiken i modernt
skogsbruk.
Produktion
Den skogsindustriella verksamheten kan kvantifieras på
olika sätt. Produktionskapaciteten vid de olika enheterna är
följande:n
Massa för avsalu
(tusen ton/år)
Bäckhammars Bruk
50 000
Rottneros Bruk
122 000
Gruvöns Bruk
80 000
Papper
Bäckhammars Bruk
100 000
Gruvöns Bruk
505 000
Skoghall
445 000
Åmotsfors Bruk
50 000
Peterson Seffle
30 000
Sågade trävaror
(tusen m3/år)
Sågverk i Värmland
10 000
Sysselsättning
Totalt är närmare 6 000 personer direkt sysselsatta inom
skogsindustriell verksamhet i Värmland. Inom de olika
verksamhetsgrenarna är fördelningen följande:n
Massa- och pappersindustrin
3 200
Såg- och trävaruindustrin
600
Processutrustningsindustrin
1 200
Förpackningsindustrin
600
Därtill kommer ett stort antal sysselsatta inom
skogsbruket, skogsmaskintillverkning, grafisk industri och
konsultföretag.
Den skogindustriella verksamheten är av världsklass
samtidigt som den är av utomordentligt stor betydelse för
Värmland.
Dessutom intar regionen en för hela Sverige unik ställning.
Detta visas tydligt genom den kompetensbredd och -djup
som finns. Värmland kan bli ett ännu starkare
kompetenscentrum än idag genom samverkan mellan de
olika företagen och högskolan.
Man talar ibland om olika led i en förädlingskedja --
råvara, produktion, produkt och marknad. Denna modell kan
tillämpas enligt följande: Se bilaga
Aktörer
Högskolan i Karlstad är med sina drygt 7 000 studenter och
ca 500 anställda en av de större högskolorna efter
universiteten och fackhögskolorna. En medveten satsning
har gjort att den teknisk/naturvetenskapliga sektorn är under
kraftig tillväxt. Detta gäller såväl grundutbildning som
forskning. F n finns ca 1 000 studenter inskrivna inom olika
utbildningar inom dessa fakultetsområden.
Högskolan har satsat på långa tekniska och
naturvetenskapliga program. Som exempel kan nämnas
skogsindustriprogrammet, som är landets enda utbildning,
vilken direkt utbildar för skogsindustribranschen. Ett
samarbete har utvecklats med Åbo Akademi, vilket innebär
att studenter efter tre år i Karlstad kan flytta till Åbo och där
avlägga en diplomingenjörsexamen. Under de fem första år
som detta samarbete har pågått har ca 45 studenter utnyttjat
denna möjlighet.
I höstas inleddes ett liknande samarbete med Chalmers
Tekniska Högskola. De första åren av en
civilingenjörsutbildning i kemi/kemiteknik kan läsas i
Karlstad.
Ett nytt inslag i samarbetet med Åbo Akademi är den
professur i pappersteknik, som är under tillsättande.
Högskolan i Karlstad finansierar professuren med 25-
procentig tjänstgöring vid Åbo Akademi och 75-procentig
tjänstgöring vid Högskolan i Karlstad.
Samarbetet med Åbo Akademi och Chalmers Tekniska
Högskola tar vi som ett tecken på att Högskolan i Karlstad
har hög nivå på de tekniska och naturvetenskapliga
utbildningarna såväl när det gäller lärarkompetens som
lokal- och utrustningsstandard.
Även när det gäller forskningen är verksamhetem växande.
I en rapport från Skogs- och jordbrukets forskningsråd,
SJFR, ''Forskning inom träfiberområdet'' redovisas antalet
årsverken vid olika svenska forskningsenheter. Högskolan i
Karlstad är den enda högskola utan fasta forskningsresurser,
som bedriver forskning inom detta område. Omfattningen
motsvara 9,9 årsverken och ska jämföras med CTH:s 41,0
och KTH:s 56,1.
I frågan kring bildandet av ett skogsindustriellt centrum i
Värmland har högskolan fört dialog med följande företag,
vilka samtliga är verksamma inom kompetensområdet:
Stora Teknik
Stora Billerud
BTG Källe Inventing
Valmet
Kvaerner Pulping
Ericsson Infocom Consultants
Miljöforkargruppen /MFG/
Värmlands Sågverksförening
Utöver dessa finns en lång rad intressenter i ett
skogsindustriellt nätverk, vilka senare kan komma in i
arbetet.
Projektområden
En rad områden har diskuterats som lämpliga
projektområden. I det urval, som skett har följande kriterier
satts upp:En naturlig avgränsning mot redan etablerade
forskningsinstitutioner.Områden där en satsning i
Värmland kan bli en nationell resurs och ett komplement.
Ett problemområde som intresserar mer än ett företag.
Koppling till den akademiska världen i Högskolan i
Karlstads grund- och forskarutbildning.Utnyttjande av
Värmlands stora kompetensmässiga bredd.
Bestrykning och tryckning av papper
Det färdigtillverkade papperet vidarebehandlas i många
steg beroende på användningsområde. Vanligtvis inleds med
bestrykning följt av t ex tryckning o s v.
Dessa olika led blir mer och mer viktiga eftersom den
slutliga konsumentprodukten tillverkas i dessa sista led av
tillverkningskedjan.
I Värmland finns en unik kompetens inom de olika
områdena. Bestrykningskompetens finns i Säffle (BTG
Källe Inventing, Stora Teknik, Peterson Seffle), grafisk
teknik i Sunne (Millers Graphics Scandinavia) och
förpackningstillverkning i Sunne (Tetra Pak), Forshaga
(Tetra Pak) och Skoghall (Pacsac, Tetra Pak).
Ett forskningsprogram med en samverkan kring dessa
frågor är av central betydelse för branschen. Bestrykning av
papper och kartong får ökande betydelse för
pappersindustrin i Sverige. För allt fler användningsområden
används bestrukna papper på grund av ökade krav på
tryckbarhet, såväl på tryckpapper som på
förpackningspapper. Även av andra skäl ökar användningen
av bestrukna papper t ex för kopiering, som ersättning för
plast/papperslaminat i förpackningar eller för specialpapper,
t ex releasepapper.
Vid utveckling av bestrukna papper, liksom vid
projektering av bestrykningsanläggningar göres ofta
omfattande provkörningar på pilotmaskiner, dvs på maskiner
som i mindre skala efterliknar en fullstor maskin. Dagens
pilotmaskiner liknar fullstora maskiner i hastighet och
utformning av bestryknings- och torkningsaggregat, men har
smalare banbredd.
Idag tillgängliga pilotmaskiner
Dagens pilotmaskiner finns i huvudsak hos
maskintillverkare och hos råvaruleverantörer. De används
både för provkörningar för kunder och för egen utveckling
och forskning. Vid några utländska forskningsinstitut finns
också pilotbestrykare för forskning och utbildning. En del
papperstillverkare har också egna pilotbestrykare för
forskning och utveckling.
I Sverige finns idag endast en pilotmaskin som uppfyller
kraven på en modern pilotbestrykare. Den finns hos BTG
Källe Inventing i Säffle och används för utveckling av egna
konstruktioner och provkörningar för kunder. Vid Stora
Teknik i Säffle finns dessutom en pilotbestrykare som
används för forskning och utveckling. Denna maskin är dock
begränsad till lägre hastigheter.
Mindre pilotbestrykare finns möjligen hos några övriga
svenska pappersindustrier, detaljerna är dock ej kända. I
Norge och Danmark finns inga pilotbestrykare.
I Finland, däremot, finns idag minst fyra moderna
pilotbestrykare tillgängliga för provkörning, forskning och
utbildning. I övriga europeiska länder med nämnvärd
pappersindustri eller leverantörer av råvaror till
pappersindustrin finns en eller flera pilotbestrykare.
Behov i Sverige
Med tanke på storleken av den svenska pappersindustrin
och dess betydelse för svensk ekonomi är det därför
förvånande att det i stort sett inte finns någon allmänt
tillgänglig pilotbestrykare. Speciellt anmärkningsvärt är att
den undervisning om bestrykningsteknik som kan ges, både
yrkesutbildning och akademisk utbildning, är baserad på
teori och laboratorieförsök utan praktisk erfarenhet av
tekniken. Likaså är den forskning som bedrivs, t ex vid STFI
och högskolor, hänvisad till bänkförsök eller provkörning
utomlands.
Det bör därför finnas ett behov och ett underlag för en
svensk pilotbestrykare tillgänglig för både forskning,
undervisning och provkörning. Efterfrågan bör finnas hos
pappersindustrin för provkörning och utveckling som man
av något skäl inte vill göra vid någon av de utländska,
leverantörsägda maskinerna. Svenska råvaruleverantörer till
pappersindustrin, som ej är knutna till utländska ägare, bör
likaså ha ett intresse. Leverantörer av maskinutrustning till
bestrykare, t ex regler-, mät- och styrutrustning, tork-,
bestryknings-, glättnings- och drivutrustning bör också ha
intresse av en modern pilotmaskin.
För utbildning finns ett klart behov, både för
yrkesutbildning av operatörer och för ingenjörs- och
högskoleutbildning. Bestrykningforskningen i Sverige
skulle med all säkerhet göra ett stort steg framåt med en
modern pilotmaskin.
Ett intresse från norsk industri för forskning, utbildning
och provkörningar bör finnas. Det finns många skäl till att
placera en ny pilotbestrykare och Sveriges enda tillverkare
av bestrykare i Värmland. Detta ger möjligheter till
samarbete.
Säffle har en lång tradition inom pappersindustrin, med ett
av Sveriges största forskningslaboratorier för skogsindustri
(Stora Teknik), ett specialpappersbruk med bestrykning som
specialitet (Peterson Seffle) samt en mångsidig industri med
leveranser till pappersindustrin som en av specialiteterna
(BTG Källe Inventing, Somas, flera elektronikindustrier).
En modern bestrykningsanläggning innebär en
bestrykningsmaskin utrustad med flera olika, utbytbara
aggregat för bestrykning, flera olika torkningsenheter, glätt
för både in-line och off-line kalandrering, regler- och
styrutrustning, allt enligt modernaste teknologi. Hastigheten
bör vara minst 2 500 m/min och banbredden 80 cm.
Rätt utrustat kommer detta bestrykningscentrum att vara
världens modernaste i sitt slag och definitivt befästa
Värmland som Sveriges och kanske Europas
bestrykningscentrum.
Området ''Bestrykning och tryckning'' vid ett
skogindustriellt centrum i Värmland bör ses som en del i den
bestryknings- och tryckningsforskning som pågår vid andra
forskningscentra inom och utom Sverige. Genom
uppbyggandet av en kvalificerad
pilotbestrykningsanläggning som idag saknas i Sverige
kompletteras på ett naturligt sätt denna övriga forskning
samtidigt som den möjliggör uppbyggandet av ny, egen
forskningskompetens.
Efterbehandling
Som framgår av ovanstående utgör bestrykning ett viktigt
moment i förädlingen av papperet. Stora volymer bestruket
papper används direkt i olika applikationer. Vi vill i detta
sammanhang koppla samman regionens starka förankring i
bestrukna kvaliteter med den unika kompetens, som även
finns inom flexotrycktekniken.
I Sunne finns Sveriges enda skola för utbildning i
flexotryckteknik. Där finns även Miller Graphics, som
tillverkar tryckeriutrustning.
I regionen finns också stora förpackningtillverkare såsom
Pacsac, Tetra Pak, Dalwell, Johnson m fl.
Torkning och pressning av papper
Användandet av pappersprodukter för olika ändamål är
genomgripande i det dagliga livet i det moderna
industrisamhället. Mjukpapper som pappershanddukar,
hushållspapper, toalettpapper, facial tissue, servietter,
torkpapper och liknande används nära nog konstant. Den
stora efterfrågan på sådana produkter har skapat krav på
förbättrade versioner av produkterna och metoderna för
framställning av dessa. Förutom stora framsteg vid
papperstillverkningen, fortsätter forsknings- och
utvecklingsarbetet att förbättra både produkter och
tillverkningsprocesser.
Mjukpappersprodukter som toalettpapper, hushållspapper,
servetter och liknande tillverkas av en eller flera lager
mjukpapper. Om produkterna skall uppfylla de ställda
kraven och bli väl mottagna måste de, och det mjukpapper de
tillverkas av, uppvisa fysiska egenskaper. Bland de viktigaste
egenskaperna kan nämnas styrka, mjukhet och
absorptionsförmåga.
Styrka är den egenskap hos papperet som gör att det
behåller sin fysiska integritet under användandet.
Mjukhet är den positiva känslan man får när man knycklar
ihop papperet i handen och när man använder det för avsett
ändamål. Absorptionsförmåga är den egenskap hos papperet
som gör att det tar upp och behåller vätska, speciellt vatten,
tunna lösningar och suspensioner.
Dagens mjukpappersteknologi
Ca 90 % av allt mjukpapper är av konventionell typ, vilket
betyder att det produceras på maskiner med ett viraparti följt
av ett pressparti som har en eller två pressvalsar mot en stor
torkcylinder, som kallas yankeecylinder, för avvattning av
pappersbanan. Banan torkas sedan på den ånguppvärmda
torkcylindern och med hjälp av varmluft från en kåpa som
omsluter cylindern. Därefter kräppas banan av från
cylindrarna med hjälp av en kräppschaber (stålklinga). Efter
kräppningsoperationen kan banan behandlas i en kalender
för att förbättra mjukheten innan den rullas upp i en rullstol.
Denna typ av pressning och torkning resulterar i produkter
med god styrka men hög densitet och relativt låg mjukhet
och absorptionsförmåga.
Resterande 10 % mjukpapper produceras på maskiner med
en genomblåsningstork följd av en yankeecylinder där
sluttorkning och kräppning sker. I detta maskinkoncept
används inte pressning för avvattning av banan. Istället
avvattnas den med vakuumsuglådor, och sedan torkas den till
en del i en genomblåsningstork innan den förs över till
yankeecylindern för den slutliga torkningen. Dessa
produkter har i allmänhet sämre styrka men hög bulk,
mjukhet och absorptionsförmåga och i allmänhet bedöms de
som överlägsna av kosumenterna. Denna teknologi har i
huvudsak utvecklats av tre större internationella
mjukpappersföretag och Valmet är här den ledande
leverantören.
Tissuemaskiner med genomblåsningstork använder nästan
dubbelt så mycket energi som de konventionella
maskintyperna baserad på producenttonnage. Men å andra
sidan kan en produkt som är producerad på en maskin som
utnyttjar genomblåsningstorkning ha lägre ytvikt men med
bibehållna eller t.o.m. förbättrade produktegenskaper. Ur
kostnadssynpunkt så är fiberbesparingen av ungefär samma
storlek eller t.o.m. större än den ökade energikostnaden.
Investeringskostnaden för en maskin med
genomblåsningstork är åtminstone 50 % högre än för en
konventionell maskin. Dessutom krävs tillgång till en
pilotmaskin för utveckling av processen och produkter. De
tre stora mjukpappersföretagen som har maskiner med
genomblåsningstorkning har också egna pilotmaskiner där
de utvecklat sina produkter. Ett företag som planerar att
installera en tissuemaskin med genomblåsningstork behöver
därför tillgång till en pilotmaskin med en sådan tork, och det
finns för närvarande ingen tillgänglig pilotmaskin som har
denna utrustning.
Målsättning
Hos Valmet i Karlstad pågår ett projekt sedan några år
tillbaka, kallat SST (Super Soft Tissue), med syfte att
producera mjukpapper med låg densitet, liknande det som
produceras på genomblåsningsmaskiner. Orginalkonceptet
för SST var att konvertera en konventionell
mjukpappersmaskin till SST-konceptet genom att använda
en speciell vira istället för en filt i presspartiet. Konceptet
kräver dessutom avvattning med suglådor vid höga
vakuumnivåer i kombination med ånga för att få tillräckligt
hög torrhalt innan banan förs över till yankeecylindern.
Banan överförs till yankeecylindern i ett pressnyp, men
ingen avvattning sker här och ej heller någon komprimering.
Den färdiga produkten har egenskaper som är fullt
jämförbara med ett mjukpapper som tillverkas på en maskin
med genomblåsningstork, vilket betyder bra mjukhet och
absorptionsförmåga och ungefär dubbelt så hög tjocklek som
konventionellt mjukpapper. Tyvärr är
produktionskapaciteten alltför låg för denna process för att
den skall vara av kommersiellt intresse.
Det finns en stor potential och ett stort intresse för
mjukpapper med låg densitet om det kan produceras med en
teknologi som reducerar investerings- och
produktionskostnaderna.
Skogsindustrin och miljön
Cellulosa- och trävaruindustrin eller ''biomassaindustrin''
är en industrisektor som har potential att snabbt kunna närma
sig målet ''effektivt resursutnyttjande med ett minimum av
miljöstörningar'', eller som det uttrycks av
Bruntlandkommissionen ''sustainable development''.
Bland de instrument som står till förfogande för att få fram
beslutsunderlag för en adekvat miljö- och
resurshushållningsstrategi för skogsindustrin kan nämnas:
Miljökonsekvensbeskrivningar avseende
skogsbruksmetoder, industrianläggningar och avfall
Miljöeffektstudier med avseende på nya produktionsmetoder
och processkonceptUtforming av miljönormer och
miljömålLivscykelanalyser och miljömärkning av
tillverkade produkter
Synen på hushållning (environmental management) och
dess samband med industriell och annan utveckling
genomgår för närvarande en snabb förändring. Den snabbt
ökade medvetenheten om att miljöfrågorna griper in i snart
sagt alla mänskliga aktiviteter, liksom insikten om
naturresursernas knapphet, påverkar oss alla och är på väg
att frambringa nya förhållningssätt.
Den renodlade framstegs- och exploateringsfilosofin från
60-talet ersattes under 70- och 80-talen av den gröna
rörelsens ''tillbaka till naturen'' -apeller. Ur dessa i viss mån
extrema modellers förhållningssätt har under senare år en
omprioritering skett med en ökad integrering av sociala och
ekonomiska frågor med den ekologiska verkligheten, den
s.k. ''ekoutvecklingsmodellen''.
En annan utvecklingslinje som påverkar inte minst
skogsindustrin, är den allt kraftigare miljöstyrning som
utövas av marknaden, vilken utgår från en allt större
miljömedvetenhet hos konsumenterna. För att
marknadskrafterna ska kunna leda utvecklingen rätt, och
kanske på sikt mot en integrerad ''ekoutveckling'', krävs
dock att konsumenterna förfogar över kunskap och är
upplysta.
Risken för kostsamma felsatsningar och/eller bakslag i
strävan mot en effektiv miljö- och naturresurshållning skall
inte underskattas om och när marknadens s.k. miljöstyrning
blir det dominerande rättesnöret för utvecklingen.
Mot bakgrund av ovanstående är det av utomordentligt stor
betydelse att miljö- och resurshushållningsfrågor för
skogsindustrin angrips ur ett holistiskt perspektiv och inte
fastnar i ett strikt tillämpat miljöskyddsperspektiv.
Genom att stora resurser inom skogsindustriområdet är
lokaliserade till Värmland erbjuds goda möjligheter att
angripa denna typ av frågeställningar.
Projektet bör ha som övergripande målsätting att verka för
utveckling av en långsiktigt hållbar skogsnäring.
Forskningen kan indelas i följande tre områden som utgår
från olika perspektiv:ett geografiskt perspektiv, där
man har som målsättning att utvärdera och beskriva den
ekologiska ''stressnivån'' inom en avgränsad region,
förslagsvis Vänerns avrinningsområde. Forskningen baseras
på analyser av massflöden och balanser av råvaror,
näringsämnen, kemikalier m.m. Förutom skogsnäringen
(skogsbruk, massa-, pappers- och trävaruindustri), som
dominerar i regionen, bör även jämförelser göras med annan
industri och andra verksamheter.ett produktperspektiv,
där man har som mål att miljöanpassa produkterna genom
hela deras livscykel. Livscykelanalys är härvid det centrala
verktyget för att ta fram underlag för produktutveckling,
prioritering av miljöskyddsåtgärder, val av processer,
transportsystem m.m. Även sådana aspekter som rör
användning, avfallshantering etc, som ligger utanför
industrins normala ansvarsområde, beaktas.ett
processperspektiv, där man har som mål att studera och
karakterisera olika industriprocesser, hjälpkemikalier m.m.
med avseende på deras miljöfarlighet. Sådana studier görs
inom områden som är särskilt viktiga för intressenterna i
centret.
Inom livscykelanalysområdet är det en central fråga att
bygga upp modeller och data för materialflöden,
resursutnyttjande och emissioner inom olika delar av
produktionssystemet. Med utgångspunkt från detta kan man
utvärdera den totala miljöpåverkan, från råvaruutvinning till
dess att produkten återgår till naturen. Analysen kan ske i
olika steg vilka möjliggör jämförelser av olika alternativ och
därigenom en ''miljöoptimering''. Samverkan och utbyte av
data och metoder förutsättes ske med ett nationellt
kompetenscentrum för produktrelaterad mijöananlys, som är
under bildning vid Chalmers Tekniska Högskola.
Som ett första projekt inom området föreslås en
livscykeljämförelse mellan massaproduktion baserad på
returfiber respektive på färsk fiberråvara. I detta fall
behandlas dock inte produktens hela livscykel utan bara de
första stegen ''från vagga till grind'', men resultaten kan
även utgöra en byggsten i fullständiga livscykelanalyser för
olika pappersprodukter. Tillgång till data om
resursanvändning och emissioner är avgörande för projektets
kvalitet och förutsätter en nära samverkan med industrin.
Vissa specifika frågor för skogsindustrin kan komma att
belysas närmare i denna fas. Exempel på sådana frågor är
avsättningen av överskottsvärme, återanvändning av vatten i
processen samt behandling av slam från avsvärtning av
returpapper.
Systemutveckling och systemintegration
Svensk skogsindustri står inför stora förändringar som en
följd av skärpt konkurrenslagstiftning, ökad global
konkurrens, ökande krav från kunderna på kortare ledtider
och högre kvalitet samt övergång till returfiber och den
därigenom minskade efterfrågan på produkter baserade på
färsk fiber.
Som en följd härav måstekostnaderna sänkas genom
rationaliseringar och förbättrade stödsystemproduktionen
styras mot mer förädlade produkterpersonalens
engagemang och motivation ökasandelen tjänster och
service i produkterna ökaföretagens nätverk (kunder,
leverantörer och andra aktörer) utnyttjas bättre
Informationsteknologin har sin givna plats i alla dessa
strävanden men graden av förståelse för dess möjlighet
varierar. Nedan ges en kort bild av hur det
informationstekniska kunnandet skulle kunna bidra till ett
förbättrat konkurrensläge för skogsindustrin.
Inom följande tre områden bedöms forsknings- och
utvecklingsprojekt som särskilt viktiga:
Personalens engagemang och motivation
Tillgång till korrekt information är en av nyckelpunkterna
när det gäller motivation och engagemang. Idag är ofta
kunskapsgapet mellan de möjligheter som
informationsteknologin erbjuder och de verksamheter där de
skulle kunna sättas in alltför stort. Detta leder till osäkerhet,
missförstånd och utvecklandet av datorsystem som inte i alla
avseenden uppfyller de krav som användarna har rätt att
ställa.
Problemet kan angripas på olika sätt. Ett är att utveckla de
formella metoderna för att specificera system, och ett annat
är att se till att det finns en utbildning som genom sin
inriktning fyller gapet. Inom andra discipliner t ex kemi är
inriktningar mot olika industrigrenar en realitet sedan länge.
Det är viktigt också inom informationsteknologin att
fokusera på hantverkskunskapen och det bästa sättet att göra
detta är att ge kunskap om de krav som gäller inom den
bransch inom vilken informationssystemen skall utvecklas.
Ambitionen att utnyttja informationsteknologin för att
skapa motivation och engagemang finns i skogsindustrin
idag men konkreta genomföranden är få. Man fastnar ofta i
ett gammalt tänkande, vilket kan bero på att
förändringsbehovet inom skogsindustrin under lång tid varit
förhållandevis lågt. Det krävs ett multidisciplinärt
angreppssätt för att få till stånd större förändringar.
Inom området systemdesign vet man att tvärvetenskapliga
ansatser är fundamentala för kvaliteten på de resultat, till
vilka ett forskningsprojekt leder. Högskolan i Karlstad har
inom ämnet informatik en sådan tvärvetenskaplig
forskningsgrupp, FCI (Forskningscentrum för Informatik).
Discipliner som är representerade inom FCI är datalogi,
systemutveckling, pedagogik, psykologi, statistik och
informationsteknik.
Industriellt nätverk
En förutsättning för strategiskt samarbete eller partnerskap
och för en effektiv koordinering av olika enheter inom ett
företag är ett enkelt utbyte av information. Infocom är en
förkortning av informationskommunikation och är ett helt
nytt område inom systemutveckling och systemintegration,
som tillkommit genom den extremt snabba utvecklingen
inom data- och telekommunikationsområdet. Framtidens
företag kommer att vara beroende av en väl fungerande
informationsteknisk infrastruktur för att kunna optimera sin
produktion och kvalitet.
Inom detta område behövs förutom ett djupt tekniskt
kunnande, utveckling inom t ex kognition, teknikinformation
och multimedia.
Rationalisering och stödsystem
Inom detta område har informationsteknologin använts
sedan länge. Nu ger nya tekniska innovationer möjligheter
till effektivare system och nya användningsområden.
Speciellt intressant vore en utveckling bort från det
traditionella användargränssnittet till något mer
användarvänligt.
Ytterligare exempel för utvecklingsinsatser är beslutstöds-
och simuleringssystem.
Scenario
Struktur
Värmlands Skogsindustricentrum är en
''nätverksinstitution'' där de olika problemområdena
bearbetas inom de olika aktörernas forskningslaboratorier
eller i för ändamålet utrustade laboratorier. Därtill kommer
de laborativa resurser, som högskolan förfogar över.
Genom att projekten ingår i högskolans
forskningsprogram erhålls en koppling till den akademiska
världen. Högskolan i Karlstad säkerställer den vetenskapliga
kvaliteten och förankringen genom det redan etablerade
samarbetet med Åbo Akademi, Göteborgs Universitet och
Chalmers Tekniska Högskola.
Målet är att inom varje forskningsområde ska finnas minst
två industridoktorander handledda av vetenskapliga ledare
vid Högskolan i Karlstad. Högskolan ansvarar också för ett
varierat utbud av forskarutbildningskurser. Examination sker
vid resp. värdinstitution.
Koppling till den akademiska världen
Massa- och pappersteknik
Samarbetet med Åbo Akademi har sin koppling till den
professur, som tidigare omnämnts. Åbo Akademi har till
denna tjänst kallat docent Markku Karlsson. Professur har
knutits till inst. för papperskemi, där Dan Eklund är
professor.
Det forskningsprogram som finns framtaget för denna
tjänst är i allra högsta grad adekvat för denna planerade
centrumbildning. Programmet sammanfaller med de båda
projektområdena bestrykning och torkning. Inte minst ingår
det viktiga området torkning av bestruket papper.
Som tidigare nämnts har Högskolan i Karlstad samarbete
med olika institutioner vid Chalmers Tekniska Högskola.
Gemensam forskning bedrivs med inst. för skogsindustriell
kemiteknik, med professor Rune Simonson i spetsen. Tre av
denna institutions doktorander har sin dagliga gärning i
Karlstad.
Ett liknande samarbete finns också med inst. för
cellulosateknik vid KTH med docent Per Ahlgren som
innehavare av en adjungerad professur med stationering i
Karlstad.
Miljöteknik
Forskning och forskarstudier knyts till CTH, avd för
teknisk miljöplanering, som också svarar för seminarier,
doktorandkurser m m knutet till forskarstudierna. Som
projektledare och huvudhandledare fungerar docent
Torbjörn Svensson. Biträdande handledare med träteknisk
och processteknisk kompetens finns enligt ovan vid HiK.
Vid Högskolan i Karlstad sker idag en mycket stark
utbyggnad inom det biologiska området. Rekrytering av
disputerade lärare pågår och vetenskapligt sett täcks redan
idag en mycket stor bredd. Inom den närmaste treårsperioden
kommer antalet disputerade lärare i biologi att uppgå till ett
10-tal.
Systemutveckling och systemintegration
Högskolan i Karlstad har sedan mitten av 80-talet bedrivit
forsknings- och utvecklingsarbete inom det
datavetenskapliga området utifrån systemvetenskapliga,
datalogiska, pedagogiska och kognitionsvetenskapliga
perspektiv. Verksamheten har huvudsakligen varit
organiserad kring en av högskolans forskargrupper,
Forskarcentrum för informatik (tidigare Datapedagogiskt
centrum, DPC). Den har varit inriktad på
informationsteknologins användning inom områden som
ekonomi, administration, teknik och systemdynamik och har
varit riktad mot lokal industri, offentlig och privat
förvaltning, samt mot skola, omsorg och vård. De konkreta
tillämpningar forskargruppen arbetat med har ofta varit
pedagogiska, men de forskningsmässiga problemen är
datavetenskaliga. Genom detta har högskolan utvecklat en
gedigen erfarenhet och kompetens inom ett brett spektrum
av informationsteknologiska tillämpningar.
Frågan om inrättande av en professur har diskuterats med
institutionen för administrativ databehandling vid Göteborgs
universitet, som är den lämpliga värdinstitutionen.
Institutionen har ställt sig positiv.
Högskolestyrelsen har beslutat att hos Göteborgs
universitet anhålla om inrättande av en professur i informatik
med placering i Karlstad.
Plan för genomförande
Problemavgränsning
De ovan skisserade områdena har alla det gemensamt att
intresseområdena delas av mer än ett företag, som deltar i
nätverket. Områdena bör även ha en koppling till Högskolan
i Karlstads profilområden och de akademiska nätverk, som
HiK deltar i. Områdena bör också lämpa sig för
forskarutbildning för doktorander vid HiK eller inom
företagen genom s k industridoktorander.
Ovan skissas följande fyra olika områden:Bestrykning
och tryckning av papperTorkning och pressning av
papperSkogsindustrin och miljönSystemutveckling och
systemintegration
En genomgång måste ske och avgränsning göras mot andra
aktörer. I första hand måste en avgränsning ske mot
Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstituts verksamhet.
Organisation
Den skogsindustriella centrumbildningen kan
inledningsvis organiseras med Stiftelsen Inova som
huvudman. Fördelen är att stiftelsen redan finns och dess
syfte överensstämmer med centrets syften eftersom Inova
ska vara ''den länk som binder samman företag,
organisationer och högskolan i Karlstad till en kreativ
mötesplats för dagens och morgondagens näringsliv och
forskare i Värmland''.
Stiftelsen Inova (f d Hjärnbruket) grundades 1987 av ett
antal företag och institutioner i syfte att gynna och utveckla
värmländskt näringsliv i allmänhet och de områden som har
en värmländsk kunskapstradition i synnerhet. De som var
med vid stiftelsens bildande var AVD, Billerud, Högskolan
i Karlstad, Karlstads kommun, Landstinget i Värmland,
Länsstyrelsen, Televerket Värmland, Televerket Radio,
Uddeholm, Utvecklingsfonden och Wermlandsbanken.
Stiftelsen Inovas styrelse föreslås välja en ledningsgrupp
för Skogsindustricentrum. Till ledningsgruppen knyts en
referensgrupp där samtliga intressenter i
Skogsindustricentrum, som ej är representerat på annat sätt,
får möjligheter att diskutera strategiska frågor.
Ledningsgruppens roll är att ha ett övergripande ansvar för
de olika projektområdena, arbeta med strategiska
utvecklingsfrågor och ansvara för Skogsindustricentrums
basfinansiering.
De olika projektområdena leds av projektledare från
industrin tillsammans med projektledare från Högskolan i
Karlstad.
Inom varje projektområde bildas en styrgrupp med
deltagande företag, högskolan och den vetenskapliga
ledningen. För varje projektområde ska finnas 3--5
heltidsforskarstuderande.
I scenariot avseende ett bestrykningscentrum i Säffle ingår
investeringar i maskiner, byggnader och inventarier till en
beräknad kostnad av 60--80 milj. Denna kraftsamling fordrar
en särskild lösning, där ägandet lyfts ut och ett hyresavtal
tecknas med brukarna. I bestrykningscentrets idé ingår också
uppdragsverksamhet, varför en mer affärsmässig verksamhet
kommer att kombineras med forskning och utbildning.
Ledningen av denna verksamhet bör skötas av en
föreståndare, som lämpligtvis kan vara adjungerad professor
i bestrykningsteknik (t.ex. i samverkan med Chalmers).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om utbyggnad
av ett skogsindustriellt centrum i enlighet med vad som i
motionen anförts.