Kooperativa företag och föreningar har normalt ekonomisk förening som företagsform. Ekonomiska föreningar är ofta en lämplig företagsform vid t ex lokala initiativ för landsbygdsutveckling, personalgruppers avknoppning från offentlig sektor, gemensamma miljöinitiativ inom vården eller i andra sammanhang där man vill bedriva ekonomisk verksamhet tillsammans under demokratiska former.
Ekonomisk förening är en mycket användbar företagsform. Den kännetecknas av att den är demokratiskt uppbyggd då varje medlem har en röst. Det finns inte någon gräns för minimikapital. Däremot krävs tre fysiska eller juridiska personer som medlemmar. Därför beskrivs ekonomisk förening som en personalassociation. Den ekonomiska föreningen är en juridisk person.
I samband med RRVs utvärdering av det statliga stödet till kooperativa utvecklingscentrum redovisades en översiktlig beräkning att 1992 startades 300 nya kooperativa företag med cirka 1300 arbetstillfällen. Omsättningen i dessa kooperativa företag kan beräknas till en halv miljard kronor om året.
De som startar kooperativa företag är i huvudsak kvinnor, i vissa fall upp till 80 %. Huvuddelen finns på landsbygden och i glesbygd, många kooperativa nystartare är arbetshandikappade.
Föreningar är inte berättigade att söka de av riksdagen beslutade s k nyföretagarlånen från Industri- och nyföretagarfonden. Nyföretagarlån kan endast beviljas till att starta verksamhet i form av aktiebolag. Denna regel strider sannolikt mot EUs regler om konkurrensneutralitet.
Den kooperativa företagsformen tar tillvara människors resurser och kreativitet och mobiliserar därigenom inte minst människor i glesbygd. Den kooperativa företagsformen bör därför i stödhänseende behandlas lika som andra företagsformer.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för ekonomiska föreningar att kunna beviljas nyföretagarlån.
Stockholm den 25 januari 1995 Sigge Godin (fp)