med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning
Ellagstiftning anpassad för en grön framtid
Miljöpartiet de Gröna vill att varje lagstiftningsåtgärd skall
vara ett steg på vägen mot ett grönare samhälle.
Energianvändningen är en av de viktigaste frågorna när det
gäller att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Partiet ser
gärna att konkurrens kommer till stånd mellan elleverantörer.
Samtidigt måste emellertid det politiska systemet ingripa så
att leverantörernas naturliga önskan att öka användningen av
energi motverkas med politiska medel. För att konkurrensen
skall vara effektiv måste staten se till att inga
marknadsaktörer får bli för dominerande. Det betyder att
Vattenfall måste delas upp i flera bolag och att elbörsen
utvidgas med Norge, Finland och Danmark.
Vattenkraften är ryggraden i vårt energisystem och av ett
betydande nationellt intresse. Därför skall vattenkraften inte
privatiseras utan föras över till länsparlament. Den
demokratiska kontrollen kan på så sätt upprätthållas. Det är
uppenbart att den föreslagna lagstiftningen i praktiken
knappast kommer att leda till ökad konkurrens på
lågspänningsmarknaden utan enbart på
högspänningsmarknaden.
Den föreslagna reformen av elmarknaden ger inte
tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande elmarknad.
Vinstmöjligheterna privatiseras medan de betydande
kostnaderna för miljöskador, hälsoeffekter, samhällsrisker
och långsiktigt verkande radioaktiva och klimatförändrande
utsläpp från elproduktionen förblir socialiserade.
Avregleringen är sålunda en halvmesyr. Med den
utgångspunkten avslår vi propositionen i dess helhet.
Vi anser att de små producenterna och konsumenterna inte
fått garantier för att de skall kunna klara sig på den s k
marknaden och att kärnkraftsavvecklingen försvåras genom
en avreglering av elmarknaden. Om koncessioner på handel
och bruk av anläggningar skall ställas, bör kraven på
förutsägbarhet och rättssäkerhet ställas högre. Om
koncession skall krävas för utlandshandel med el, skall lagen
utformas så att reglerna är så väl preciserade att de kan tolkas
av myndighet eller domstol med möjlighet till överklagan.
Det är inte rimligt att regeringen skall få laglig rätt att, med
den typ av vaga kriterier som föreslås, ensam avgöra om
affärer skall vara tillåtna.
Innan vi behandlar propositionens detaljförslag vill vi
precisera våra energipolitiska utgångspunkter.
En grön energipolitik
En långsiktig grön energipolitik har hittills betraktats som
totalt oacceptabel av andra partier. Man avvisar den som
''orealistisk''. I varje fall har inget parti hittills -- förutom
miljöpartiet -- vågat ta upp Brundtlandkommissionens
målsättning: en halvering av energiomsättningen i
industriländerna. Inte heller har något parti vågat kräva en
snabb kärnkraftsavveckling och en drastisk minskning av
användningen av fossila bränslen. Detta skall ske genom en
kontinuerlig satsning på effektivare energianvändning, men
också på en energisnål samhällsstruktur.
Det operativa målet är en tvåprocentig minskning av
energianvändningen årligen tills slutmålet -- en halvering --
har uppnåtts efter 35 år. Samtidigt skall kärnkraften vara
avvecklad allra senast år 2010. Miljöpartiet de Gröna vänder
sig mot påståendet att kärnkraft och fossila bränslen är de
Scylla och Karybdis som man har att välja mellan. Vi menar
att mänskligheten måste välja bort båda dessa energikällor
och förlita sig på den energi som ständigt tillförs från solen.
I själva verket är den gröna politiken den enda realistiska om
med realism menas att ta hänsyn till verkligheten på sikt. En
kraftig reduktion av energianvändningen i industriländerna
är nödvändig dels av rättviseskäl gentemot u-världen, dels
för att dagens energislöseri i industrivärlden leder till slöseri
med råvaror och miljö.
Globalt
Den globala verkligheten med miljöförstöring, ökad
resursknapphet, överbefolkning och en 30-procentig
arbetslöshet måste vara utgångspunkten i all politik och då
måste den tes ifrågasättas som de flesta av dagens politiker
upprepar med berusad papegojas envishet: ekonomisk
tillväxt och bibehållen elförbrukning är villkoret för
sysselsättning och välfärd. I själva verket är en utbredning av
den västerländska livsstilen det allvarligaste hotet mot global
överlevnad. Vi ser med stor oro hur denna livsstil breder ut
sig i de folkrika delarna av världen -- Kina, Indien och
Latinamerika. Den sortens tillväxt och välfärd, som de gamla
politiska partierna, LO och industrietablissemanget
propagerar för, gör det omöjligt för samhället att närma sig
en hållbar utveckling och därigenom skapar -- inte välfärd
utan ofärd. Dessa krafter vill fortsätta med en sysselsättning
som förslösar knappa resurser -- råvaror, energi och miljö --
och därigenom gör mänskligheten allt fattigare. Deras mål
strider därför mot såväl självbevarelse som solidaritet.
Det gäller därför inte att, som regeringen föreslår, utveckla
nya energiprognoser. Erfarenheten visar att sådana
prognoser snarast blir energileverantörernas expansiva
försäljningsplaner. I stället bör regering och riksdag
fastställa en ramplan för energianvändningen med
målsättning enligt ovan och sedan fastställa de lagar och
skatter som garanterar att planen uppfylls. Men det är dags
att inse att marknaden är kortsiktig i sina reaktioner och
därför oförmögen att ta ansvar för en långsiktigt hållbar
utveckling som leder till jämlikhet och överlevnad.
Lagstiftaren skall ta ansvaret för att fastställa de spelregler
för marknaden och långsiktiga mål som måste uppfyllas.
Skatteväxling
Miljöpartiet de Gröna förespråkar skatteväxling, som
innebär att skatt sänks på arbete och att skatten höjs på
energi, miljöutsläpp och ändliga råvaror. Det innebär att
gröna jobb och grön energi gynnas. Det innebär också att alla
energislag skall betala sina reella miljö-, säkerhets- och
hälsokostnader, vilket betyder att kärnkraften skall betala
uranbrytningens konsekvenser via uranskatt, riskerna via
atomansvarighetslagen och kärnavfallet via höjd avgift till
avfallsfonden. Det senare har RRV påpekat och kritiserat i
sin senaste rapport om myndigheternas nära samarbete med
aktiebolaget SKB. På kort sikt bör följande ske: Stoppa det
första kärnkraftverket 1995, beskatta allt som strider mot
systemvillkoret att endast förnybar energi skall utnyttjas,
exempelvis alla koldioxidutsläpp (även flygets), ge riktade
anslag till investeringar i förnybara energiformer (sol, vind
och biobränslen) samt energieffektiva metoder så att dessa
kommer igång att tillämpas i stor skala. Bromsa det
pågående energislöseriet i form av storskaliga och långväga
transporter, särskilt på lastbil, satsa på småskalighet och
närförsörjning. Industrin döljer tekniska och ekonomiska
fakta under rubriken ''affärshemligheter''. Därigenom har
man ofta omöjliggjort en på fakta grundad kritik. Dessutom
gynnas de ''stora och viktiga industrierna'' genom
undantagsregler, vilket bidrar till att nyetablerade
konkurrenter inte kan konkurrera på lika villkor. Miljöpartiet
anser att det är viktigt att ändra bolagsformen, så att alla
elpriser blir offentliga och att alla affärstransaktioner
offentliggörs.
Elöverskott och alibiforskning
Det var först när Miljöpartiet de Gröna kom in i riksdagen
1988 som krav ställdes på lagstiftning om och systematisk
planering av avvecklingen och att folkomröstningens krav på
att ''kärnkraften skall vara i samhällets ägo'' skulle
uppfyllas. Vi vet hur utvecklingen gått. Under 80-talet sålde
man elöverskottet till underpris för att bygga in villaägarna
i ett beroende av direktverkande el. Istället för att spara
satsade man på elenergi. Man drog in anslagen till de
kommunala energirådgivarna och Ångpanneföreningens
rådgivare gentemot industrin.
Ingen motivation fanns för att effektivisera eller hushålla
med elen. Det gällde att få avsättning för elen på marknaden
till underpris -- ett falskt elpris sattes.
Nu är det halvtid mellan folkomröstningen 1980 och det
beslutade slutåret för kärnkraften. Det är i och för sig en
lämplig tidpunkt för en summering och framtidsplanering.
Summeringen kan bli kort: de första femton åren användes
till att bygga ut och konsolidera kärnkraften och att trösta
kärnkraftsmotståndarna med alibiforskning kring alternativ.
Ansträngningarna från kraftindustrin har lett till att olja för
uppvärmning och processindustri till stor del ersatts med el.
Samtidigt har den totala energi som används i samhället i
stort sett varit oförändrad men den till Sverige importerade
bruttoenergin har ökat kraftigt beroende på kärnkraftverkens
låga verkningsgrad.
Grön el
Vi i miljöpartiet tycker att det viktigaste är att skydda
konsumentintressena, därför instämmer vi i Sveriges
Konsumentråds remissyttrande att en analys av regelverket
borde ha gjorts före avregleringen. En utvärdering av
effekterna av den ev. avregleringen bör göras efter ett par år.
Ett annat konsumentintresse som vi värnar är inköp av s k
Grön el. Naturskyddsföreningen och Folkkampanjen mot
kärnkraft-kärnvapen håller på att se över vilka
kraftproducenter som kan tillhandahålla Grön el.
Miljöpartiet anser att det skall vara lika lätt att köpa Grön el
som att köpa elsnåla kylskåp och miljöbättre tvättmedel. Den
här reformen går att genomföra utan att avreglera
elmarknaden.
Norge, som redan avreglerat elmarknaden, har insett att det
är problem med effektivisering av energin. Det finns inga
incitament att spara. Enligt uppgift från NUTEK har det
norska systemet förändrats. Ursprungligen var avsikten att
de olika energiverken skulle erhålla medel tillbaka från de
inbetalda nätavgifterna mot uppvisande av vilka åtgärder
som avsågs vidtas. Det skulle röra sig om konkreta
investeringar, dvs inte endast information och rådgivning.
Dessa s k plankrav har dock slopats, eftersom det inte gick
att utforma några hållbara metoder för uppföljning.
Uppbyggnad av ett antal regionala centrum pågår. Det
finns för närvarande tre centrum. Avsikten är att det skall
vara sju till åtta centrum. Det är inte bara energiverken som
kommer att ha möjlighet att söka medel från centrumen utan
även andra organ, som bedöms lämpliga. Åtgärderna
kommer i större utsträckning än som ursprungligen avsågs
att bestå av information och rådgivning. Miljöpartiet har
förespråkat en nätavgift som i England -- ett pund per kund --
för att främja energieffektivisering. Erfarenheterna från
Norge och England bör tillvaratas för att skapa en svensk
modell som gynnar effektivare elanvändning.
Konkreta yrkanden:
Baserat på ovanstående utgångspunkter föreslår
Miljöpartiet de Gröna följande:
Att propositionen om avreglering av elmarknaden avslås.
Det är fel att enbart privatisera vinstmöjligheterna och
socialisera kostnaderna.
Eftersom det finns en politisk majoritet för avreglering av
elmarknaden i Riksdagen, gör vi följande tillägg och förslag
till förändring av propositionen 94/95:222. Några förslag är
generella och dessa kan införas utan att avreglering av
elmarknaden sker.
Generella förslag 1.
Att när nya energi- eller elförbrukningsprognoser
utarbetas skall de byggas på en energiplan som förutsätter en
successiv minskning av energianvändningen.
2. Att regeringen återkommer till riksdagen med en
energiplan och en elsystemplan.
3. Att staten köper in samtliga kärnkraftverk och
samordnar dem i ett produktionsbolag. Att detta företag
åläggs att teckna försäkring för skador på grund av
reaktorhaverier utan begränsningar i enlighet med vår
motion om atomansvarighetslag.
4. Att detta bolag påbörjar kärnkraftsavvecklingen enligt
direktiv från regering och riksdag med minst en reaktor
1995.
5. Att Vattenfalls innehav av vattenkraftverk försäljs till de
landsting/länsparlament inom vars områden verken är
belägna.
6. Att svensk elprisnivå anpassas till prisläget inom EU
genom ökad beskattning på de energiråvaror som används.
Detta sker bl a genom att elen bär sitt fulla miljöansvar, vilket
sker genom skatteväxling.
7. Att miljöpartiets förslag om uranskatt och höjd avgift
för kärnavfall införs.
8. Att kontrollen av elsystemet bibehålles på nationell nivå
och ej överförs till en internationell marknad. Även
utländska uppköp av svensk kärnkraft måste bromsas.
9. Att kärnkraft ej skall ersättas med fossilbaserad
elproduktion utan av värmeproduktion baserad på
biobränslen samt av vindkraft och solvärme och framför allt
av effektivare elanvändning och ökad hushållning baserad på
ett till EU-nivå ökat elpris.
10. Att kärnkraft ej skall användas för att ersätta fossil
energi.
11. Att privilegierna genom undantagsregler för etablerade
''stora och viktiga industrier'' elimineras.
Nedanstående är under förutsättning av att Riksdagen
fattar beslut om avreglering av elmarknaden.
12. Att elproducenterna och nätoperatörerna baserar sin
prissättning enbart på förbrukad elenergi. Precis som när det
gäller andra varor på marknaden får säljaren inkludera sina
kapitalkostnader i priset, dvs inga fasta avgifter skall
förekomma utöver anslutningsavgift.
13. Att systemet med leveranskoncessioner vidare utreds
eftersom det förhindrar en effektiv konkurrens inom hela
allmänsektorn så länge elleverantören svarar för
elmätningen. Man bör undersöka om inte mätningen
inklusive mätutrustningen kan ingå i nätoperatörens
skyldighet oberoende av vem som levererar elenergin. Vid
nyproduktion av lägenheter skall mätutrustning installeras.
14. Att kostnadsutjämning skall vara regel för varje
sammanhängande geografiskt område som betjänas av
samma nätoperatör och inte undantag.
15. Att regeringen redovisar hur problemet skall lösas om
ingen nätoperatör vill åta sig koncession för visst område.
16. Att regeringen vid den fortsatta utredningen om en
elbörs särskilt beaktar de små producenternas -- exempelvis
ägare av vindkraftverk -- intressen. Likaledes bör utredas hur
enskilda konsumenter skall kunna transitera kraft från
vindkraftverk som de är delägare i.
17. Att frågan om små leverantörers -- exempelvis
innehavare av vindkraftverk -- balansansvar utreds i syfte att
underlätta deras möjlighet att leverera till sina delägare och
andra eventuella kunder.
18. Att ersättningsnivån till småskalig produktion ej blir
sämre än idag utan tvärtom att Grön el skall stimuleras.
Småskaliga elproducenter skall få rimliga villkor och
möjligheter att konkurrera med de stora elbolagen.
19. Att den föreslagna nätmyndigheten skall vara
fristående under Näringsdepartementet och ej tillhöra
NUTEK. (NUTEK bör ej ha övervakande funktioner.) I
andra hand kan övervägas om denna myndighet kan inordnas
i Konkurrensverket.
20. Att nätverksamhet skall bedrivas i juridiskt helt
fristående företag som ej får vara dotterföretag till
elproducenter.
21. Att reglerna för koncession för utrikeshandel skall
utformas så att myndighet eller domstol kan tolka dem.
Regeringen skall ej ensam avgöra om affärer skall vara
tillåtna. Ev. skulle en börs för import- och exportaffärer
finnas där både konsumenter och producenter har tillgång på
samma villkor som den utländske parten.
22. Att en konsekvensutredning för konsumenterna görs,
samt en utvärdering efter två år.
23. Att styrmedel införs för att främja en effektivare
energianvändning, särskilt finansiering av densamma, vilket
kan ske genom en nätavgift.
24. Att alla affärstransaktioner och elpriser blir offentliga.
Om nödvändigt skall bolagsordningen ändras så att denna
insyn medges.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:222 i enlighet
med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om generella regler för elmarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ny ellagstiftning i enlighet med
motionens konkreta förslag.
Stockholm den 14 juni 1995
Eva Goe s (mp)
Birger Schlaug (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Per Lager (mp)