av Eva Eriksson och tredje vice talman Christer Eirefelt (fp)
Geologisk undersökningsverksamhet
I årets budgetproposition (Prop 1994/95:100, Bil 13)
föreslår regeringen följande besparingar och nedskärningar
vid Sveriges geologiska undersökning (SGU):Nedräkning
av anslaget med 5 %,
dvs 10 708 000 kr.Avveckling av den
maringeologiska undersökningsverksamheten (13 milj kr/år
sparas därmed), samt försäljning av SGUs
undersökningsfartyg (besparingens storlek beror på om det
finns en köpare och vad denne är beredd att betala).
I det följande kommenteras inte det generella
besparingskravet utan endast förslaget om att den
maringeologiska verksamheten skall avvecklas till den l juli
1995. Regeringens förslag har inte föregåtts av några
kontakter eller överläggningar mellan SGUs huvudman
näringsdepartementet och SGU.
Regeringens motivering till den maringeologiska
verksamhetens avveckling
Regeringen motiverar nedläggningen av den
maringeologiska verksamheten med att verksamheten i
huvudsak är en inventering av landets marina sand- och
grusresurser. Någon exploatering av sådana resurser i
svenska havsområden sker inte idag. Regeringen framhåller
dessutom att man av miljöskäl har en mycket restriktiv
hållning till denna typ av sand- och grusutvinning.
Regeringen anser därför att den maringeologiska
verksamheten enbart är kunskapsuppbyggande och utan
direkt koppling till exploatering.
Propositionstexten antyder att regeringen sannolikt är
felinformerad om huvudmotivet till att Sverige bedriver en
systematisk maringeologisk undersökningsverksamhet av
landets kontinentalsockelområde, omfattande hela
havsområdet från stranden ut till den yttre gränsen för den
ekonomiska zonen (EEZ).
Den maringeologiska kartan är ett viktigt
planeringsunderlag. Intresset för våra havsområdens
nyttjande och skydd har ökat starkt sedan mitten av 1980-
talet. Kravet på en mer planmässig samordning har alltmer
accentuerats. Sedan 1 juli 1987 regleras den fysiska
planeringen av svenskt havsområde enligt en ny plan- och
bygglag (PBL) och en ny naturresurslag (NRL). Denna typ
av kustplanering framhålls också i Agenda 21 (kapitel 17).
En av förutsättningarna för en god framtida planering är
tillgången på underlagsmaterial som belyser
bakgrundsförhållandena i våra havsområden. Ett av de
viktigaste underlagen i detta sammanhang är enligt den s.k.
LINFO-kustutredningen, den av SGU producerade
maringeologiska kartan, som inte enbart belyser geologin
utan också ger svar på frågor om de bottendynamiska
förhållandena, vissa industrimineraltillgångar, möjligheter
till recipientutnyttjande och miljöövervakning. Kartan utgör
också ett väsentligt underlag för biologiska inventeringar,
vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m.
Sverige har ratificerat flera konventioner som berör miljön
i havet
Under hösten 1994 har FNs havsrättskonvention trätt i
kraft efter tolv års förhandlingar kring det dokument som
egentligen låg färdigt redan 1982. Konventionen antogs utan
reservationer. Sverige är en av alla de stater som ratificerat
avtalet. Konventionen är det mest omfattande internationella
avtalet någonsin med sina 320 artiklar inom samtliga
områden som berör havet, bl.a. reglerar konventionen
skyddet av miljön och naturresurserna. Exempel på andra
konventioner som berör havsmiljön är Pariskonventionen,
Oslokonventionen, Londonkonventionen,
Helsingforskonventionen och Agenda 21. Den senare
behandlar även kustområdena.
Avvecklas den maringeologiska karteringen i enlighet med
regeringens förslag kommer kunskap att saknas för 85 %
av Sveriges havsbottenområde. Detta kommer starkt att
påverka Sveriges förutsättningar att genomföra en bred och
effektiv miljökontroll i enlighet med alla de konventioner om
havsmiljön som landet ställt sig bakom. På både kort och
lång sikt kommer en nedläggning att få negativa ekonomiska
konsekvenser för landet eftersom kommande beslut i ett
sådant fall måste tas med bristfälligt underlagsmaterial.
Kostnaden för karteringen av havsbottnarna är oerhört liten
i jämförelse med de pengar Sverige bl.a. satsar på Östersjöns
hotade miljö.
Vi föreslår därför att anslaget utökas med 10 miljoner
kronor. Återstående del av kostnaden, menar vi, bör kunna
klaras genom omprioritering inom anslaget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen under anslaget C
10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr utöver
vad regeringen har föreslagit eller således 201 400 000 kr.
Stockholm den 25 januari l995
Eva Eriksson (fp)
Christer Eirefelt (fp