Svenskt kontinentalsockelområde eller den svenska
ekonomiska zonen (EEZ) i Östersjön och Västerhavet
omfattar ca 160 000 kvadratkilometer. Detta innebär att ca
30 % av Sveriges totala areal är täckt av hav. Drygt 1/10 av
detta havsområde har undersökts med avseende på
bottenbeskaffenheten. Återstoden, dvs. 85 %, utgör vad man
skulle kunna kalla för de sista vita fläckarna på den svenska
kartan. Förutom den svenska delen av Kattegatt, Öresund,
sydkusten och norra Gotlandsområdet, som fram till och med
1994 undersökts och kartlagts av Sveriges geologiska
undersökningar (SGU), är kunskapen om bottnarnas
beskaffenhet mycket begränsad.
Den maringeologiska kartan är ett viktigt
planeringsunderlag
Intresset för våra havsområdens nyttjande och skydd har
ökat starkt sedan mitten av 1980-talet. Kravet på en mer
planmässig samordning har alltmer accentuerats. Sedan 1
juli 1987 regleras den fysiska planeringen av svenskt
havsområde enligt en ny plan- och bygglag (PBL) och en ny
naturresurslag (NRL). Denna typ av kustplanering framhålls
också i Agenda 21 (kapitel 17).
En av förutsättningarna för en god framtida planering är
tillgången på underlagsmaterial som belyser
bakgrundsförhållandena i våra havsområden. Ett av de
viktigaste underlagen i detta sammanhang är, enligt den s.k.
LINFO-kustutredningen, den av SGU producerade
maringeologiska kartan som inte enbart belyser geologin
utan också ger svar på frågor om de bottendynamiska
förhållandena, vissa industrimineraltillgångar, möjligheter
till recipientutnyttjande och miljöövervakning. Kartan utgör
också ett väsentligt underlag för biologiska inventeringar,
vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelläggning m.m.
Över hundra miljögifter och grundämnen
Väsentligt i dagens miljödebatt är också
bottensedimentens betydelse som mottagare av föroreningar
och den roll sedimenten har som potentiella
föroreningskällor långt efter det att utsläppen upphört.
Förekomsten och fördelningen i sedimenten av över hundra
miljögifter och grundämnen undersöks numera inom ramen
för det miljökemiska program som ingår i den
maringeologiska kartläggningen vid SGU.
Sammanfattning och förslag
Regeringen föreslår i prop. 100 att den maringeologiska
undersökningsverksamheten skall läggas ner. På detta sätt
vill regeringen spara 13 000 000 kronor per år. Regeringen
motiverar nedläggningen enligt följande:
Det huvudsakliga motivet med den maringeologiska
verksamheten som i dag bedrivs är inventering av landets
marina sand- och grusresurser. Miljö och fysisk planering är
andra motiv för verksamheten. För att få utnyttja sådana
förekomster krävs tillstånd, bl.a. enligt
kontinentalsockellagstiftningen. Regeringen har av
miljöskäl en mycket restriktiv hållning till denna typ av
verksamhet. Inventeringsmotivet får därför betraktas som en
ren kunskapsuppbyggnad utan direkt koppling till
exploatering. Det kan vidare anses vara en uppgift för
eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma marina
sandgrusförekomster för kommersiell utvinning.
Vänsterpartiet anser att detta är en mycket ofullständig
beskrivning av den maringeologiska verksamheten och dess
samhällsnytta.85 %
av den svenska kontinentalsockeln är ännu ej
kartlagda.Kunskap om havsbottnen är viktig för fysisk
planering enligt PBL och NRL men även i Agendaarbetet
(kapitel 17), fiskenäringen, kabeldragning, försvar m.m.
Det miljökemiska programmet som är en del av den
maringeologiska verksamheten vid SGU kartlägger
förekomst och fördelning av mer än 100 miljögifter och
grundämnen. Kunskap som är av avgörande betydelse för
förståelsen av hur havsmiljön utvecklas och för att bedöma
riskerna för att gifter lagrade i bottensedimenten åter
kommer i omlopp.
Det måste anses som kvalificerad kapitalförstöring att
lägga ned verksamheten, som under en relativt kort tid
byggts upp i sin nuvarande form, däribland genom ett
förmånligt inköp av undersökningsfartyget Ocean Surveyor.
Det är Vänsterpartiets åsikt att Sverige, med sin extremt
långa kust och mot bakgrund av inte minst Östersjöns
miljömässigt utsatta läge, inte har råd att avhända sig den
kunskap om landets kontinentalsockels geologiska och
miljömässiga förhållanden, som den maringeologiska
verksamheten vid SGU medför.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av fortsatt maringeologisk
verksamhet,
2. att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning för
budgetåret 1995/96 anvisar 13
000
000 kr över anslaget C 10 för fortsatt maringeologisk
verksamhet enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om försäljning
av det maringeologiska undersökningsfartyget.
Stockholm den 21 januari 1995
Lennart Beijer (v)
Owe Hellberg (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
Hanna Zetterberg (v)