Kooperativa utvecklingscentrum lämnar rådgivning och
information om kooperativ idé och kooperativt företagande.
För denna verksamhet på 19 platser i landet har under det
statliga budgetåret 1994/95 fördelats 6,5 miljoner, ''en
måttlig summa''. På många håll kan de ses som ett
komplement till ALMI företagspartner. Dock är
huvudinriktningen begränsad till kooperativa och
medarbetarägda företag.
Riksrevisionsverket presenterade sommaren 1993 en
rapport och utvärdering kring effekterna av stödet till
kooperativa utvecklingscentrum. RRV konstaterade att
många nya arbetstillfällen skapats som annars knappast hade
kommit till. ''En försiktig beräkning för 1992 visar att LKUn
varit med om att starta upp 300 nya kooperativa företag''. I
utredningen konstaterades vidare att ''kostnaden per
arbetstillfälle beräknas uppgå till 11 000
kronor, vilket tyder på en tillfredsställande
kostnadseffektivitet generellt sett''.
''Social kooperation'', alltså arbete i gränslandet,
rehabilitering, sysselsättning, nya jobb för svagare grupper
är ett område där nykooperationen gjort många intressanta
inbrytningar. Både antalet verksamma arbetshandikappade
och arbetstagare som börjat arbeta efter långa vårdtider på
institutioner är stort. På många nivåer kan vittnas om den
betydelse denna typ av arbetskooperativ haft för människors
såväl psykiska som fysiska välbefinnande. I dag ger de
dessutom på många platser en mångfald
sysselsättningsalternativ, ofta någonstans mellan
kommunala dagcenter och SAMHALL:s verksamhet.
Till skillnad från ovannämnda mer etablerade verksamhet
är utvecklingen av de kooperativa alternativen pionjärarbete
hela tiden. De ''markberedande'' insatserna inför varje
företagsstart av denna typ är mycket omfattande och
arbetskrävande för de kooperativa utvecklingscentra.
Akilleshälar är bl.a. kontinuitet i
arbetsledarresurspersonsfunktionen, liksom svårigheten att
samla kraft och resurser från de många aktörer som ofta finns
runt de arbetshandikappade.
I dag bör området arbetskooperativ inom de s.k. sociala
kooperativen vara så stort att en samlad bild skulle kunna
skapas som lyfter fram denna arbetsform, och i avseenden
där det är möjligt likartade förutsättningar diskuteras vid
nyetablering som för andra alternativ för
arbetshandikappade.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att underlätta etablering av nya
kooperativa enheter och stöd till deras fortsatta utveckling.
Stockholm den 25 januari 1995
Lisbeth Staaf-Igelström (s)