Via bl.a. Kooperativa utvecklingscentra lämnas, vid sidan
av Almi, idag gratis rådgivning till människor som vill starta
egna företag. Kooperativa utvecklingscentra arbetar enbart
med små företag som etableras, drivs och ägs av flera
personer gemensamt enligt kooperativa principer.
Rådgivningsverksamheten har visat sig vara effektiv i
förhållande till ett blygsamt stöd från statens sida. Under
budgetåret 1994/95 fördelas enbart 6,5 miljoner kronor till
20 kooperativa utvecklingscentra i landet.
Riksrevisionsverket gjorde 1993 en utvärdering av stödet
till Kooperativa utvecklingscentra (F1993:23). I denna
utredning konstaterades att LKU:na bidrar till att skapa
arbetstillfällen, ofta i glesbygden. ''En försiktig beräkning
för 1992 visar att LKU varit med om att starta 300 nya
kooperativa företag. Dessa i sin tur ger åtminstone 1.300 nya
arbetstillfällen, varav en del nyskapade''. Utredningen
konstaterar vidare att kostnaden per arbetstillfälle beräknas
uppgå till omkring 11.000 kronor, ''vilket tyder på en
tillfredsställande kostnadseffektivitet generellt sett''.
Kooperativa utvecklingscentra har existerat i Sverige
under en tioårsperiod och har under denna period utvecklat
sin rådgivning och också kunnat dra slutsatser av
utvecklingen inom de kooperativa småföretag som startats
och drivits under en längre tid. LKU-rådgivningen går i stor
utsträckning till icke-traditionella företagare. Kvinnor
känner sig tilltalade av att driva företag med platt
organisation och likvärdig insyn för anställda. Inom omsorg
och sjukvård har människor också tagit till sig formen och i
många fall utvecklat densamma.
Stödet till rådgivningen har emellertid inte utvecklats till
att motsvara efterfrågan. Formen ''kooperativ'' förekommer
inte heller på lika villkor hos andra rådgivarparter.
Människor som startar ekonomiska föreningar (den
vanligaste företagsformen för kooperativ) har inte tillgång
till nyföretagarlån och arbetsförmedlingar har avslagit
ansökningar om starta-eget-bidrag p.g.a. att ansökarna ämnat
starta företag som ekonomisk förening.
Kooperativa utvecklingscentra jobbar med förhållandevis
mycket små medel. Finansieringen kommer från flera håll
och har ingen given kontinuitet. Mycket tid får läggas ner
på att ansöka om projektmedel och det är inte ovanligt att
likviditetsbrist uppstår. Någon möjlighet till konsolidering
av verksamheten finns inte heller eftersom
bidragstilldelningen i huvudsak styrs av förbrukningen.
Om verksamheten skall kunna utvecklas måste en
förändring komma till stånd. Situationen är nu den att ca
hälften av LKU:na har ett behov av att utöka verksamheten,
från en till två rådgivare, för att kunna svara upp mot det
ökade behovet. Vidare behöver basverksamheten garanteras
mer än ett år i taget och finansieringen i mindre utsträckning
göras beroende av konsultuppdrag. På detta sätt skulle LKU-
verksamheten kunna både utökas och effektiviseras. För att
möjliggöra detta måste det nuvarande anslaget till
verksamheten minst fördubblas. Med tanke på
verksamhetens lokala karaktär sker detta lämpligen genom
att överföra 9,75 miljoner kronor av medel för regional
utveckling till anslag för LKU-verksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Kooperativa utvecklingscentras
kostnadseffektivitet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Kooperativa utvecklingscentras
ekonomiska situation,
3. att riksdagen till E 2 Stöd till kooperativ utveckling för
budgetåret 1995/96 anvisar 9 750 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit och att anvisade medel för regional
utveckling, A 1 Länsstyrelserna m.m., minskas med
motsvarande belopp.
Stockholm den 24 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Kia Andreasson (mp)
Eva Goe s (mp)