med anledning av prop. 1994/95:222 Ny ellagstiftning
Bakom den något oskyldiga rubriken ''Ny ellagstiftning''
ryms den utan tvekan största energipolitiska reformen under
hela efterkrigstiden.
Bakgrund
I slutet på 80-talet gjordes en del stora förändringar vad
gäller elmarknaden bl.a. bolagisering av Vattenfall. Det
grundläggande skälet, som den dåvarande industriministern
framhöll, var, att det var viktigt att vårt land var i takt med
förändringarna i dåvarande EG. I linje med detta uttalade ett
enhälligt näringsutskott våren 1992 vikten av att Sverige
beaktade utvecklingen inom EG innan beslut fattades om
förändring av svensk elmarknad. Sverige skulle eftersträva
samtidighet var då näringsutskottets uppfattning.
Den allmänna meningen då var att en omfattande
avreglering av elmarknaden på den europeiska kontinenten
skulle ske.
Alla bedömare är nu överens om att denna förändring har
avstannat. Endast ett av länderna i nuvarande EU,
Storbritannien, har genomfört avreglering. Det finns i
grunden avgörande meningsskiljaktigheter mellan de stora
länderna inom EU. Flera av dem anser det vara ett nationellt
intresse att med politiska medel kunna styra elmarknaden
och inte överlåta dessa svåra problem till marknaden. Detta
betyder att den kanske viktigaste utgångspunkten --
samtidighet -- i näringsutskottets uttalande våren 1992 för en
förändring av reglerna för den svenska elmarknaden inte
talar för avreglering.
Ellagstiftningsutredningen som lade fram ett
delbetänkande i juli 1993 slog fast att det svenska
elförsörjningssystemet fungerar betydligt bättre än hos de
två länder, Norge och Storbritannien, där avreglering
prövats.
En effektiv elförsörjning
I början av propositionen skriver regeringen: ''En
långsiktig stabil och säker tillgång på el till internationellt
konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för en
positiv utveckling av näringslivet och samhällsekonomin.''
Enligt vår mening är det just detta som karakteriserar det
nuvarande elförsörjningssystemet. Detta system har gett oss
en hög teknisk nivå, stor leveranssäkerhet, internationellt sett
låga priser samt ett rimligt system för taxesättning.
För den som vill förändra detta system är, enligt vår
mening, bevisbördan stor. Det gäller att med säkerhet kunna
visa att de föreslagna förändringarna ger
samhällsekonomiska vinster.
De mer allmänna påståendena om marknadskrafternas,
marknadsaktörernas och konkurrensens
välsignelsebringande effekter på detta område är inte
tillräckliga och dessutom är de lika obevisade nu som
tidigare. Inte i något stycke har propositionen visat
folkhushållets fördelar av avregleringsförslagen.
Tvärtom är propositionen fylld av osäkerhet som framgår
av ordval som ''bedömer'', ''riskerar'', ''överenskommelser
på marknaden'', ''inte är möjligt att med säkerhet avgöra'',
''osäkerheten om utvecklingen är större på lång sikt'', samt
slutligen och i långa stycken avgörande för vårt
ställningstagande ''Elreformen innebär genomgripande
förändringar i elmarknadens funktion. Det ligger i sakens
natur att konsekvenserna är svåra att förutse''.
Eftersom vi delar regeringens bedömning att ''En
långsiktig stabil och säker tillgång på el till internationellt
konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för en
positiv utveckling av näringslivet och samhällsekonomin''
anser vi att propositionen skall avslås. Vårt land har inte råd
med detta gigantiska experiment där ingen kan överblicka
konsekvenserna.
Sverige har bland de lägsta elpriserna i världen. Detta har
gett svensk industri en komparativ fördel. Stor osäkerhet
råder om vilken effekt avregleringen ger på elpriset.
Möjligen kommer den nuvarande överskottssituationen att
leda till initialt fallande priser särskilt för
storkonsumenterna, men internationella erfarenheter visar
att priserna därefter, bl.a. när den vertikala integrationen
fortsatt, åter ökar och då särskilt för hushållen och
småföretagen. Dessutom tyder mycket på att
prisutvecklingen kommer att fluktuera starkt över tiden
vilket kommer att skapa osäkerhet för industrins
investeringsplaner.
I propositionen sägs ''Genom att de legala monopolen för
försäljning av el avvecklas skapas förutsättningar för ökad
konkurrens mellan producenterna. Därigenom stärks
konsumenternas ställning på marknaden.''
Mot detta kan med rätta två väsentliga invändningar
resas.Konkurrens förutsätter ett stort antal aktörer, där
ingen -- kund eller producent -- har en dominerande
ställning.
Elproduktionsmarknaden är en utpräglad oligopolmarknad
där de tre största producenterna står för 4/5 av den totala
produktionen.
Koncentrationstendenserna fortsätter eftersom de stora
kraftproducenterna köper upp bl.a. kommunala energiverk
för att tillförsäkra sig marknad inför den annonserade
avregleringen.Propositionen påstår att konsumenternas
ställning kommer att stärkas. Detta är naturligtvis en
definitionsfråga. Möjligen kommer de verkligt stora
konsumenternas, i första hand de mycket stora företagens,
ställning att stärkas. För små konsumenter, hushåll och
småföretag, är vår övertygelse att situationen blir den
motsatta. Dessutom kommer, som vi tidigare slagit fast,
prisfluktuationerna enligt många bedömare att bli stora och
därmed försvåra eller kanske t.o.m. omöjliggöra säkra
långtidsbedömningar inför stora investeringsbeslut.
Investeringar
De nuvarande förhållandena på elmarknaden har
uppmuntrat långsiktighet i investeringsplaneringen. Detta
har lett till att en stor grad av förutsebarhet har rått. I det
system som nu föreslås kommer verkliga skäl för långsiktiga
investeringar att saknas. Hur detta skall lösas läggs i
marknadens händer. Det energipolitiska beslut som
riksdagen fattade för 15 år sedan gav klart besked.
Kärnkraften skall avvecklas. En förutsättning för att kunna
göra detta är att vi har alternativa energikällor.
Kärnkraften står i dag för omkring hälften av
elproduktionen. För att klara avvecklingen behövs nya
anläggningar. Dessa kräver stora investeringar som skall
göras av aktörer som borde ha långsiktiga -- mycket
långsiktiga -- perspektiv. Med propositionens förslag
kommer marknadsmekanismerna att gynna det kortsiktiga
perspektivet. Elpriset kommer att bestämmas efter en
marginalkostnadsprincip. Enheter med låg rörlig kostnad,
dvs. där den stora investeringen redan är gjord, kommer att
gynnas. Kärnkraften har exakt dessa karaktäristika -- stor
investering redan gjord och låg marginalkostnad. Det
kommer alltså att bli dessa anläggningar som vinner på en
avreglering.
Glesbygden
I propositionen sägs att frågan om glesbygdsproblemen har
lösts. Vi delar inte denna uppfattning. Om regeringens
grundläggande påstående att konkurrensen skall leda till
lägre kostnader stämmer tyder allt, även regeringens
reservationer, på att marknadsinflytandet kommer att leda till
stora skillnader i det totala priset för nyttigheten el beroende
på var i landet man bor. Detta gäller i första hand
småförbrukare, hushåll och små företag. Det avreglerade
systemet kommer med all sannolikhet att leda till än större
skillnader mellan storkunder och vanliga konsumenter.
Resultatet av detta kommer troligen att bli störst i glesbygd.
Kommunerna
För vissa kommuner innebär propositionens förslag bland
annat: Kommuner som både producerar och distribuerar el
tvingas, även om man av ideologiska eller andra skäl inte
önskar det, att bolagisera endera distributionen eller
produktionen. Detta krav ställs samtidigt som allt fler
ifrågasätter den kommunala bolagiseringsiver som gått över
landet.
Förslaget i propositionen beträffande skydd för vissa
fjärrvärme- och naturgasenheter innebär att en övergång från
exempelvis fjärrvärme till elvärme skall kunna förbjudas
under tre år.
Att övergångstiden är satt till tre år beror, enligt
propositionen, på att fjärrvärmens konkurrenskraft stärks ''i
takt med att bl.a. kapitalkostnaderna minskar''.
Den enda rimliga slutsatsen av detta resonemang är att
man inte räknar med att en kommande utbyggnad av
fjärrvärmenäten kommer att bli aktuell. En ytterligare
svaghet i förslaget i denna del är ''att tillkommande
abonnenter inte omfattas av förbudet''.
Utrikeshandel med el
Även i detta avsnitt av propositionen pekar regeringen på
en mängd osäkerhetsfaktorer. Bland annat sägs det att
utvecklingen på den europeiska elmarknaden för närvarande
är svåröverskådlig. Det råder stor osäkerhet om vilka
förutsättningar som kommer att gälla för utrikeshandeln med
el inom EU under de kommande åren.
För att närmare belysa dessa och andra
oklarheter/osäkerheter när det gäller utrikeshandeln med el
anmäls i propositionen att en särskild utredare kommer att
tillkallas.
Regeringen anser att särskild koncession för export/import
av el bör övervägas. Redan nu är dock regeringen beredd att
slå fast, att det bör finnas presumtion för att koncession skall
beviljas.
Trots alla de osäkerheter regeringen själv pekar på, trots
alla motsägelsefulla ställningstaganden, föreslår regeringen
alltså en avreglering.
Nordisk elmarknad
Ett bärande argument för att en elavreglering i Sverige är
nödvändig är, enligt propositionen, upprättande av en
nordisk elmarknad. Svagheten i resonemanget och
ihåligheten i argumentet är uppenbart eftersom ''nordisk
elmarknad'' i sig innebär att Danmark skall vara med.
Danmark har inte några aktuella planer alls på att i denna
fråga följa Sverige utan anser i stället, i likhet med vad
näringsutskottet ansåg 1993, att en samordning och
samtidighet med övriga länder inom EU är viktig och det
enda naturliga.
Slutsatser
Sverige står inför en omställning av energisystemet som
inget annat land genomfört. Vi har ambitionen att detta skall
ske med bibehållen god leveranssäkerhet och till
konkurrenskraftiga priser. Det skall ske i ordnade former och
inte i panik. Dessutom anser vi att det är rimligt att
skillnaderna i pris för nyttigheten el inte blir för stora mellan
olika delar av vårt land. Alla dessa problem sammantaget
kommer genom förslagen i propositionen att överlämnas till
marknaden. En marknad vars största och enda drivkraft är att
tjäna pengar. Vår övertygelse är att marknadsaktörerna
kommer att hitta modeller för att höja elpriserna för de små
konsumenterna -- småföretagen, hushållen och
konsumenterna i glesbygd.
Sammantaget leder detta oss till att propositionen bör
avslås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avslå proposition 1994/95:222 Ny
ellagstiftning.
Stockholm den 14 juni 1995
Arne Kjörnsberg (s)
Christina Zedell (s)
Bengt Kronblad (s)
Rune Berglund (s)
Sigrid Bolkéus (s)