I vissa EU-länder har kooperativa företag fördelaktigare villkor än andra företagsformer. Detta på grund av att de har samhälleliga och sociala mål jämte de ekonomiska och för att de utvidgar demokratin i samhället. I Sverige har kooperationen dock inte framställt behov av sådan positiv särbehandling. Men här som inom resten av EU finns ett behov av att stimulera etableringen av medarbetarägda och andra kooperativa företag. Kommissionen föreslog 1992 att medlemsländerna skulle fundera på hur man kunde stimulera medarbetarägande. I år, 1995, skall medlemsstaterna rapportera tillbaka vad de har gjort.
Målsättningen att fler företag skall etableras är riktig. Ny- och småföreta-gande måste därför stimuleras. Idag knyts stora förhoppningar till entrepre-nörers förmåga att skapa och trygga befintliga arbeten. Frågan är om det finns tillräckligt många individuella entreprenörer för att åstadkomma den utveckling vi eftersträvar. Att utvidga kretsen av företagare är nödvändigt.
Kooperativt entreprenörskap
Vid sidan av det individuella entreprenörskapet finns ett kooperativt. Detta entreprenörskap finns främst i de nya kooperativ som bildats och i de företag som tagits över av de anställda. Det rör sig om människor som knappast skulle ha startat ett företag själva, men som tillsammans i en grupp utvecklat en affärsidé och som med framgång utvecklat företagsamhet. Dessa kooperativ visar att en affärsidé kan vara resultatet av samarbete mellan flera människor även om initiativet kommer från en person. Huvudmålet i kooperativt entreprenörskap är ofta att skapa arbetstillfällen eller att trygga befintlig sysselsättning.
Erfarenheterna från de kooperativa utvecklingscentrumen är att dessa entreprenörer inte hade skapat de aktuella arbetstillfällena om inte det kooperativa alternativet hade funnits.
Att starta ett medarbetarägt företag reser ofta speciella problem p.g.a. få erfarenheter av formen hos omgivningen och att passande stöd- och regelsystem saknas.
Det kooperativa entreprenörskapets särdrag är just att man är flera och att man försöker skapa ett demokratiskt förvaltat företag. Forskning visar också vikten av att alla involveras i startprocessen för att man skall bli ett väl fungerande företag.
När en grupp formas för att starta ett gemensamt ägt företag kan någon i gruppen ha rätt till starta-eget-stöd, medan andra i gruppen har arbete och därmed inte rätt till sådant stöd. Konsekvensen kan bli att en del inte involveras i arbetet eller att gruppen får en sämre kompetensmässig sammansättning. Detta skulle undvikas om samtliga medlemmar fick rätt till stöd. Det skulle framför allt leda till ett ökat antal etableringar.
Eget kapital
Förverkligande av affärsidéer kräver kapital. Kooperativa och medarbetar-ägda former har svårare att erhålla riskkapital. Medlemmarna är ofta vanliga löntagare utan kapital. De satsar dock sig själva. Idag finns det inga speciella stödformer för dessa kooperativa entreprenörer. Vill vi se en större del av befolkningen ta del i nyföretagande måste vi etablera anpassade stöd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativt entreprenörskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett särskilt starta-vårat-stöd som ger ej arbetslösa medlemmar i nystartade kooperativ motsvarande stöd som arbetslösa medlemmar,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskilt anpassad stödform för att stimulera till nystart av kooperativa företag.
Stockholm 24 januari 1995 Ronny Korsberg (mp) Kia Andreasson (mp)