I vissa EU-länder har kooperativa företag fördelaktigare
villkor än andra företagsformer. Detta på grund av att de har
samhälleliga och sociala mål jämte de ekonomiska och för
att de utvidgar demokratin i samhället. I Sverige har
kooperationen dock inte framställt behov av sådan positiv
särbehandling. Men här som inom resten av EU finns ett
behov av att stimulera etableringen av medarbetarägda och
andra kooperativa företag. Kommissionen föreslog 1992 att
medlemsländerna skulle fundera på hur man kunde stimulera
medarbetarägande. I år, 1995, skall medlemsstaterna
rapportera tillbaka vad de har gjort.
Målsättningen att fler företag skall etableras är riktig. Ny-
och småföreta-gande måste därför stimuleras. Idag knyts
stora förhoppningar till entrepre-nörers förmåga att skapa
och trygga befintliga arbeten. Frågan är om det finns
tillräckligt många individuella entreprenörer för att
åstadkomma den utveckling vi eftersträvar. Att utvidga
kretsen av företagare är nödvändigt.
Kooperativt entreprenörskap
Vid sidan av det individuella entreprenörskapet finns ett
kooperativt. Detta entreprenörskap finns främst i de nya
kooperativ som bildats och i de företag som tagits över av de
anställda. Det rör sig om människor som knappast skulle ha
startat ett företag själva, men som tillsammans i en grupp
utvecklat en affärsidé och som med framgång utvecklat
företagsamhet. Dessa kooperativ visar att en affärsidé kan
vara resultatet av samarbete mellan flera människor även om
initiativet kommer från en person. Huvudmålet i kooperativt
entreprenörskap är ofta att skapa arbetstillfällen eller att
trygga befintlig sysselsättning.
Erfarenheterna från de kooperativa utvecklingscentrumen
är att dessa entreprenörer inte hade skapat de aktuella
arbetstillfällena om inte det kooperativa alternativet hade
funnits.
Att starta ett medarbetarägt företag reser ofta speciella
problem p.g.a. få erfarenheter av formen hos omgivningen
och att passande stöd- och regelsystem saknas.
Det kooperativa entreprenörskapets särdrag är just att man
är flera och att man försöker skapa ett demokratiskt förvaltat
företag. Forskning visar också vikten av att alla involveras i
startprocessen för att man skall bli ett väl fungerande företag.
När en grupp formas för att starta ett gemensamt ägt
företag kan någon i gruppen ha rätt till starta-eget-stöd,
medan andra i gruppen har arbete och därmed inte rätt till
sådant stöd. Konsekvensen kan bli att en del inte involveras
i arbetet eller att gruppen får en sämre kompetensmässig
sammansättning. Detta skulle undvikas om samtliga
medlemmar fick rätt till stöd. Det skulle framför allt leda till
ett ökat antal etableringar.
Eget kapital
Förverkligande av affärsidéer kräver kapital. Kooperativa
och medarbetar-ägda former har svårare att erhålla
riskkapital. Medlemmarna är ofta vanliga löntagare utan
kapital. De satsar dock sig själva. Idag finns det inga
speciella stödformer för dessa kooperativa entreprenörer.
Vill vi se en större del av befolkningen ta del i nyföretagande
måste vi etablera anpassade stöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kooperativt entreprenörskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett särskilt
starta-vårat-stöd som ger ej arbetslösa medlemmar i
nystartade kooperativ motsvarande stöd som arbetslösa
medlemmar,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskilt
anpassad stödform för att stimulera till nystart av kooperativa
företag.
Stockholm 24 januari 1995
Ronny Korsberg (mp)
Kia Andreasson (mp)