Motion till riksdagen
1994/95:N231
av Elving Andersson och Per-Ola Eriksson (c)

Sveriges maringeologiska kartering


Den pågående maringeologiska kartering som f.n. utförs
av Sveriges Geologiska undersökning (SGU) är viktig ur
främst miljlöövervakningssynpunkt och för att Sverige skall
leva upp till ett antal internationella konventioner som vi
anslutit oss till.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bil. 13) att den
maringeologiska undersökningsverksamheten skall upphöra
och att SGU:s undersökningsfartyg skall säljas. Det är
mycket olyckligt om dessa förslag förverkligas.
Regeringen motiverar nedläggningen av den
maringeologiska verksamheten med att den i huvudsak är en
inventering av landets marina sand- och grusresurser.
Regeringen framhåller dessutom att man av miljöskäl har en
mycket restriktiv hållning till marin sand- och grusutvinning.
Denna motivering tyder på att regeringen är felinformerad
om huvudmotivet till att Sverige bedriver en systematisk
maringeologisk undersökningsverksamhet av landets
kontinentalsockelområde.
Miljökontroll
Ett viktigt underlag för dagens miljödebatt är botten-
sedimentens betydelse som mottagare av föroreningar och
den roll sedimenten har som potentiella föroreningskällor
långt efter det att utsläppen upphört. Förekomsten och
spridningen i sedimenten av över hundra miljögifter och
grundämnen undersöks numera inom ramen för det
miljökemiska program som ingår i den maringeologiska
kartläggningen vid SGU.
Undersökning av sedimenten i den marina miljön har
utvecklats till ett av de viktigaste verktygen för
miljökontroll. Detta till följd av att de miljögifter människan
sprider omkring sig förr eller senare hamnar i havet och
lagras i bottensedimenten. Dessa utgör därmed ett
miljöhistoriskt arkiv ur vilket man kan avläsa hur miljön har
varit och är, och åt vilket håll utvecklingen går.
Internationella konventioner
Under hösten 1994 har FN:s havsrättskonvention trätt i
kraft. Konventionen är det mest omfattande internationella
avtalet någonsin med sin 320 artiklar inom samtliga områden
som berör havet. Sverige är en av alla de stater som ratificerat
avtalet. Andra konventioner som berör havsmiljön är
Pariskonventionen, Oslokonventionen,
Londonkonventionen, Helsingforskonventionen och Agenda
21.
En förutsättning för ett effektivt skydd och nyttjande av det
egna havsområdet, bl.a. i enlighet med berörda konventioner,
är att varje land har kunskap om sin ekonomiska zon och kan
bedriva en effektiv miljökontroll inom denna. Detta i sin tur
förutsätter att havsbottnarna blir undersökta och kartlagda.
Avvecklas den maringeologiska karteringen i enlighet med
regeringens förslag kommer kunskap att saknas för 85 % av
Sveriges havsbottenområden. Detta kommer i sin tur att
starkt påverka Sveriges möjligheter att genomföra en bred
och effektiv miljökontroll i enlighet med alla de
konventioner om havsmiljön som vi ställt oss bakom. Det
kommer också att innebära att Sverige blir den enda
kuststaten i Europa (Baltikum delvis undantaget) som inte
bedriver kartläggning av de geologiska/sedimentologiska
förhållandena inom sitt havsområde, liksom ett av de få
länderna i i-världen.
På både kort och lång sikt kommer en nedläggning av
denna verksamhet att få negativa ekonomiska konsekvenser,
eftersom kommande beslut i sådant fall måste tas med
bristfälligt beslutsunderlag och därmed riskerar att bli
mindre effektiva. Kostnaden för karteringen av
havsbottnarna är mycket små i jämförelse med vad som t ex
satsas på Östersjöns hotade miljö.
Väldokumenterat behov
Olika myndigheter som t.ex. Naturvårdsverket, Fiskeri-
styrelsen/Fiskeriverket, Boverket och ÖB har i olika
sammanhang uttalat ett mycket starkt stöd för och betonat
vikten av den maringeologiska karteringsverksamheten.
Även riksdagen har vid ett flertal tillfällen agerat i frågan och
anslagit medel för att öka takten i verksamheten och för att
inköpa ett särskilt forskningsfartyg för ändamålet.
Riksdagen har fastställt en målsättning om att den svenska
kontinentalsockeln skall vara färdigkarterad senast år 2050.
Ny teknik
Under perioden 1989--92 har den maringeologiska
verksamheten byggts ut för att svara mot de av riksdagen
uppsatta målen.
Den maringeologiska verksamheten har medverkat i
utvecklingen och investerat i ett ultramodernt datorbaserat
karteringssystem för insamling, bearbetning, lagring och
presentation av maringeologisk information, vilket innebär
att man idag genomför arbetet med helt digitala och
interaktiva arbetsmetoder. Det datorbaserade systemet utgör
tillsammans med det högteknologiska
undersökningsfartyget, S/V Ocean Surveyor (inköpt 1989),
ett av världens modernaste system för denna typ av
undersökningsverksamhet.
Avslutning
Regeringens förslag innebär stort resursslöseri och raserar
riksdagens intentioner och det mångåriga arbete som
nedlagts för att åstadkomma en rimlig maringeologisk
karteringstakt av Sveriges havsområden och målsättningen
med det av riksdagen införda miljökemiska
sedimentprogrammet.
Det är därför av största vikt att det maringeologiska
karteringsprogrammet kan fortsätta enligt tidigare fastlagd
målsättning och att SGU:s forskningsfartyg inte säljs.

Hemställan

Med hänvisning till anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fullföljande av det maringeologiska
karteringsprogrammet.

Stockholm den 24 januari 1995

Elving Andersson (c)

Per-Ola Eriksson (c)