De förslag till insatser inom arbets- och näringspolitiken
som föreslås i budgeten syftar i hög grad till att öka intresset
för nyföretagande. Här krävs en bred mobilisering och olika
former för nyföretagande. Den kooperativa organisationen
tar till vara människors resurser, vilja till samverkan och
kreativitet. Den spelar därför en viktig roll för att mobilisera
enskilda människors kreativitet.
Mycket talar för att den kooperativa företagsformen kan
komma att spela en viktig roll i nybildningen av företag. En
viktig förutsättning är dock att företagsformen ges likvärdiga
villkor med aktiebolagen bland annat vad gäller
möjligheterna att få tillgång till riskvilligt kapital.
Kooperativa företag och föreningar har normalt ekonomisk
förening som företagsform. Den ekonomiska föreningen är
en brett användbar företagsform, som dock inte är lika känd
som aktiebolagsformen.
Föreningen kännetecknas av en demokratisk struktur
utifrån principen en medlem -- en röst. Företagsformen
ställer inte krav på minimikapital. Däremot måste en
ekonomisk förening ha minst tre fysiska eller juridiska
personer som medlemmar. Den ekonomiska föreningen som
är en juridisk person beskrivs som en personassociation till
skillnad från aktiebolaget som är en kapitalassociation.
Oavsett om lagen om ekonomisk förening inte ställer
formella krav på ett bestämt minimikapital finns det ofta
behov av en kapitalinsats av varierande storlek för att
föreningen skall kunna bedriva en aktiv affärsverksamhet.
De ekonomiska föreningarna diskriminerades när
riksdagen i december 1992 beslutade om de s.k.
nyföretagarlånen från Industri- och Nyföretagarfonden.
Näringsutskottet avstyrkte då utan motivering förslag om att
lånen skulle omfatta ekonomiska föreningar. Av Nuteks
broschyr Ekonomiska stöd till nya företag, nov 1994 framgår
också att nyföretagarlån endast ges till verksamhet som
startas i form av aktiebolag.
I april 1994 gjorde riksdagen ett enhälligt uttalande, som
bör utgöra tillräcklig grund för en likvärdig behandling av
den kooperativa företagsformen:
Det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom
utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa
företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna
företagsform. Riksdagen bör genom ett uttalande till
regeringen klarlägga att de kooperativa företagen skall
behandlas likvärdigt med andra företag.
Vi anser det angeläget att uttalandet följs upp av att
riksdagen slår fast att rätten till nyföretagarlån skall ges de
kooperativa företagen på samma villkor som aktiebolagen.
Detta ligger också i linje med EU:s regler om
konkurrensneutralitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kooperativa företag skall kunna
erhålla nyföretagarlån från Industri- och nyföretagarfonden.
Stockholm den 20 januari 1995
Inger Lundberg (s)
Nils Göran Holmqvist (s)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Håkan Strömberg (s)
Helena Frisk (s)