Fyrklöverregeringen vidtog en rad åtgärder för att förbättra
förutsättningarna för svenskt näringsliv. Inte minst de
åtgärder som vidtagits för att främja de små företagens
verksamhet är av stor betydelse. Skall Sverige växla in på ett
nytt spår mot tillväxt och framtidstro är det av största
betydelse att småföretagen får en framskjuten prioritering.
Det är dock en grupp av entreprenörer som oftast hamnar
mitt emellan olika system, nämligen innovatörerna. Denna
grupp har en mycket stor betydelse för produktutveckling
och industriell förnyelse.
Den tekniska forskningen och utvecklingen har haft och
har en relativt god renässans i vårt land, vilket är mycket
positivt. När det sedan gäller den tekniska utvecklingen, som
enskilda personer och uppfinnare bedriver, är denna del klart
understimulerad med ett begränsat idé- och projektflöde som
följd.
Beträffande uppfinningar så är det väl bekant att det tar
lång tid att utveckla en idé till en marknadsfärdig produkt.
Först när man vet vad som kan säljas, till vilket pris m m, är
det det dags att starta företag. Ett nystartat eller litet företag
kan inte låna pengar för långsiktig produktutveckling. Därför
måste det finnas andra offentliga insatser för att överbrygga
den utvecklingstid som det tar ifrån idé till produktion.
Bildande av innovationscentrum
Under våren 1993 beslutade riksdagen efter en
centermotion att regeringen skulle utreda och lägga fram
förslag till åtgärder för att stödja uppfinnare och innovatörer.
Efter utförd utredning -- den s k Innovationsutredningen --
lade regeringen våren 1994 fram ett förslag om inrättande av
en stiftelsebenämnd Innovationscentrum. Riksdagen
beslutade också i enlighet med utredningens förslag. Denna
stiftelse skulle ha till uppgift att stödja innovationer och
innovationsfrämjande åtgärder och tillfördes 500 miljoner
kronor i en fond. Dessa medel skulle fördelas under en 10-
årsperiod.
Verksamheten i Stiftelsen Innovationscentrum kommer
enligt budgetpropositionen att samverka med NUTEK. Det
är då väsentligt att uppfinnarna och innovatörerna får det
stöd och den hjälp som var avsikten med inrättandet av
Stiftelsen.
En viktig part i innovationsarbetet är Svenska
Uppfinnarföreningen SUF. De bedriver en viktig verksamhet
med rådgivning, utbildning och information till uppfinnare
och innovatörer. De har också en decentraliserad
organisation med 24 regionala rådgivare ute i landet. De
finansierar sin verksamhet med bl a statliga anslag, som för
budgetåret 1994/95 är 6 miljoner kronor. Vi förutsätter att
minst motsvarande anslag kommer att utgå under nästa
budgetår.
För övrigt bör de fortsatta innovationsbefrämjande
åtgärderna i övrigt inriktas på att:bidra till förnyelse och
tillväxt genom att vårda och utveckla kreativiteten hos
uppfinnarna genom rådgivning och utbildning samt
personlig service i olika nätverk.stimulera en mångfald av
idéer och uppfinningar som är en förutsättning för att så
många bärkraftiga nya projekt som möjligt skall formuleras.
Detta sker bl.a. genom professionell rådgivning,bidra till
att fler idéer kommer fram till marknaden genom aktiv
rådgivning och utveckling av entreprenörsskap samt
företagskontakt och samverkan,samverka med andra
nationella och internationella organisationer för att öka
kunskapen om uppfinnandets betingelser och effektivisera
innovationsarbetet.
Utöver ovan redovisade åtgärder är det väsentligt att också
stimulera till ytterligare innovationskapital. Regeringen har
i budgetpropositionen aviserat att man kommer att lägga
fram ett förslag om riskkapitalavdrag. Vi förutsätter att
denna reform även skall innefatta uppfinningar och
innovationer,
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av befrämjande åtgärder
för uppfinnares och innovatörers verksamhet.
Stockholm den 23 januari 1995
Kjell Ericsson (c)
Lennart Brunander (c)
Lennart Daléus (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Sivert Carlsson (c)
Roland Larsson (c)