Många välkända uppfinningar har under årens lopp
tillkommit i Sverige. Vi kan med rätta och stolthet se hur
dessa uppfinningar kommit människor runt om i världen till
nytta och glädje.
För att skapa något nytt, krävs att man har kunskap och en
bärande idé. Det behövs utrustning, lokaler och en provfastid.
Detta medför en rad initialkostnader. Om uppfinningen
fungerar som det är tänkt är det dags för nyhetsgranskning.
Under denna tid kan innovatören få ekonomiskt stöd från
NUTEK, Sveriges centrala myndighet för näringslivets
utveckling.
Det största hindret uppstår när innovatörens skall garantera
sig om utländskt patent. Det krävs minst 300.000 kronor för
att klara att lösa ett sådant patent. Det kan också vara svårt
för innovatören att formulera sig för att övertyga andra om
uppfinningen. Det handlar om att finna en finansiär med
''uthålligt'' kapital, att få någon tillverkningsindustri att
satsa på produktion samt för den tillverkningsindustri som
tror på uppfinningen och vill satsa på den att låna pengar för
att starta ny produktion.
I boken Rädda välfärdsstaten! skriver Kjell-Olof Feldt:
Även de som oroas av den låga takten i exploatering av nya
idéer och uppfinningar, s.k. innovatörer, i svenskt näringsliv
kan sätta sitt hopp till framväxten av fler små företag.
Åtskilliga uppfinnare redovisar således sina erfarenheter av
ointresset i de svenska storkoncernerna för nya idéer eller
uppslag, som inte riktigt passar in i deras tradition och kultur.
I många fall har den enda utvägen varit att söka exploatera
utomlands, starta eget eller ge upp hela projektet. Enligt
Svenska Uppfinnareföreningen är orsaken till den låga
innovationstakten inte att det saknas idéer utan bristen på
resursstarka företag med vilja att omsätta dem i praktisk
handling för kommersiellt bruk. (s 159)
Felet idag är att staten genom NUTEK endast satsar pengar
i början, men att det sedan är stopp. I stället har många
svenska uppfinningar sålts ut till andra länder på grund av att
våra innovatörer inte haft tillräckligt stöd att klara den svåra
ekonomiska situation de ofta hamnar i. För det svenska
samhället har detta inneburit att Sverige gått miste om en
mängd arbetstillfällen som en ny uppfinning med utländskt
patent skulle innebära. Samhället har förlorat
skatteinkomster. Sverige har inte blivit känt och har inte
heller fått del av de kombinationseffekter som ofta blir en
följd av en känd uppfinning.
Innovationscentrum har inte haft egen administration.
Stiftelsen skall tillsammans med NUTEK och ALMI:s
produktråd hantera ansökningar. Nya riktlinjer från
Näringsdepartementet måste till för att kunna hjälpa till med
kapital, rådgivning och patentstrategi och uppfinningar med
utländska patent, så att en tillverkning verkligen kommer
igång i Sverige. Innovatören skall bedömas av hög
kompetens för att få stöd och hjälp på rätt sätt.
Regeringen tillsatte 1993 en utredning som redovisat en
rad åtgärder för ett förbättrat innovationsklimat. Vid sidan av
att den generella politiken utformas på ett sätt som stimulerar
innovatörer finns en rad åtgärder värda att pröva. Regeringen
bör se till att en årlig innovationsvecka arrangeras. Exempel
kan tas från USA. Uppfinnare kan adjungeras vid universitet
och högskolor för inspiration och statushöjande effekt.
Redan i skolan behövs mer och bättre material om
innovationernas betydelse för samhällsutvecklingen.
Ett förslag är att låta royalty på patenterade uppfinningar
vara skattefri i två år. Satsningen på innovativ
teknikupphandling kan riktas i större omfattning till mindre
företag och uppfinnare. Erfarenheter från USA,
Storbritannien och Nederländerna pekar på framgång med
riktad upphandling. I USA kanaliseras minst en procent av
all statlig teknikupphandling till små och medelstora företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktade satsningar och andra
stimulansåtgärder för innovatörer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter för
innovatörer att kunna skaffa utländska patent.
Stockholm den 23 januari 1995
Ulla-Britt Hagström (kds)