De små företagen har som ett av sina största problem att få fram riskkapital till nya produkter/tjänster. Det gäller både företag som startas för att förverkliga en ny idé och befintliga företag som vill satsa på något nytt. Tiden innan en ny produkt/tjänst genererar inkomst är ofta flera år och svår att överbrygga. De riskkapitalbolag som bildats når inte ut till de minsta företagen.
Företagarens personliga risktagande är alltför stort med nuvarande system. Man kan inte begära att företagaren ska sätta sin och sin familjs hela ekonomiska situation på spel för att satsa på en ny och oprövad produkt/tjänst.
Samtidigt behövs många nysatsningar för att minska den stora arbetslöshet, som i dag kostar flera hundra miljoner kronor i veckan, och där en stor del utgörs av rena arbetslöshetsersättningar, dvs. endast utgifter för statskassan.
''Svartjobb'' ett problem
Risken för ''svartjobb'' minskar om fler arbetslösa erbjuds anställning. ''Svartjobben'' utgör i dag ett stort problem för många seriösa småföretag.
Många arbetsmarknadspolitiska satsningar, t.ex. ALU och Starta Eget-bidrag, riskerar dessutom att snedvrida konkurrensen och slå ut tidigare livskraftiga företag.
En del av dessa arbetslöshetsmiljarder skulle kunna tas i anspråk för en lånemodell för riskkapital, som kan användas för att förse både befintliga och nystartade företag med riskkapital. Eftersom dessa pengar ändå förloras när de ges ut som arbetslöshetsersättning, kan en större risk accepteras.
Om till exempel en arbetslös startar ett företag, som ett alternativ till sin arbetslöshet, eller får anställning till följd av en företagares nysatsning, sparas i praktiken utgifterna för hans/hennes återstående a-kassetid.
Genom att stödet ges som lån undviks snedvridning av konkurrensen.
Den stimulans som en lånemodell för riskkapital till småföretag innebär, kommer att resultera i många nysatsningar och betalar sig mångdubbelt. Efter tre svåra lågkonjunkturår behövs den stimulansen för att småföretagen skall kunna satsa framåt.
Modellen bygger på enkelhet
Lånemodellen bygger på enkelhet. Småföretag har inte som stora företag experter som kan bearbeta alla lånemöjligheter. Småföretagarlånet ska vara så förmånligt, att man inte behöver utreda andra möjligheter.
Lokalt Nyföretagarcentrum och/eller Utvecklingsbolag skall göra beredningen av låneansökningarna tillsammans med lokala företagargrupper, exempelvis från Företagarnas Riksorganisations lokalföreningar och berörd bank. Beslut skall sedan fattas lokalt/regionalt. Gruppen skall följa upp beviljade investeringar och projektens utveckling.
Begränsad risk för företagaren
Företagaren står exempelvis för 10 procent, staten för 60 procent och banken för 30 procent, vilket är motsvarande modell som används i dagens lån från Industri- och nyföretagarfonden, men med större andel för staten och mindre för banken. Risken skall följa motsvarande turordning. Ingen säkerhet får tas utanför företaget i form av inteckningar i företagarens egendom eller någon form av generell borgen. Det är företagarens kompetens och affärsidéns bärkraft som skall bedömas! Lån skall utbetalas genom företagets egen bank och lyftas mot verifierad utgift för investering etc.
Statens del skall ges i form av ett villkorslån med en i början mycket låg ränta, som trappas upp successivt och en amorteringstid som anpassas till investeringens varaktighet eller, vid nya produkter/tjänster, påbörjas först när produkten/tjänsten börjar ge avkastning.
Villkorslånet skall fungera så att lyckade nysatsningar totalt betalar en marknadsmässig ränta, medan satsningar som misslyckas, och detta ej beror på företagarens misskötsel, skall kunna skrivas av, såväl vad avser ränta som kapital.
Även mycket små belopp
Genom förenklad beredning kan även mycket små belopp lånas ut, i princip från en krona och till dagens maxbelopp för Industri- och nyföretagarfondens lån, dvs. 3,3 miljoner kronor. (Gränsen nedåt sätts av praktiska/administrativa förhållanden.)
I de fall ett företag har ett mycket litet eget kapital, skall lån kunna ges i form av ägarandel i företaget. En ägarandel som företagaren återtar allt eftersom nyinvesteringen ger avkastning. Vid ett misslyckande som inte beror på företagarens misskötsel, skall ägarandelen kunna avskrivas på samma sätt som vid villkorslån.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lånemodell för riskkapital till småföretag.
Stockholm den 20 januari 1995 Stig Bertilsson (m)