Svenskt kunnande är betydande då det gäller att producera
livsmedel med god kvalitet. Ett bra exempel på detta är de
salmonellafria svenska kycklingarna. Ett målmedvetet arbete
under många år inom hygienområdet har gett resultat. Både
svenska och andra europeiska konsumenter kan i dag köpa
salmonellafri kyckling.
Ytterligare exempel på en kvalitetsprodukt är de gröna
ärter som kontraktodlas, skördas och behandlas med stort
mått av systemtänkande. Dessa djupfrysta ärter har rönt stor
efterfrågan och framgång inte bara i Sverige.
Livsmedel är viktiga för oss alla som konsumenter.
Näringsriktiga, säkra och prisvärda av hög kvalitet för hälsa
och välbefinnande, är krav som dagens konsumenter ställer
på sina produkter.
Förutsättningar för livsmedelsproduktion
Den svenska livsmedelssektorn sysselsätter nästan 400 000
personer vilket är 8,8 procent av samtliga förvärvsarbetande.
I livsmedelsindustrin arbetar omkring 70 000 personer.
Livsmedelsindustrin är därmed den tredje största
industrisektorn i landet.
Av industrisysselsatta i Malmöhus och Kristianstads län
återfinns 20 respektive 15 procent inom livsmedelssektorn.
Detta visar med eftertryck såväl Skånes dominans inom
landets livsmedelssektor som sektorns betydelse för det
skånska näringslivet.
I Skåne sysselsättes 17 000 personer inom
jordbruksnäringen på knappt 12 000 företag.
Animalieproduktionen är av stor omfattning, främst på
svinsidan. I Skåne finns nära hälften av odlingen av
trädgårdsprodukter.
Åkerarealen i landskapet på nära 500.000 hektar motsvarar
visserligen inte mer än 17 procent av landets åkerareal. Men
åkermarken i Skånes slättbygder är bland den bästa i Europa.
Klimatet är gynnsamt och avstånden korta. Med kunniga
företagare och anställda inom jordbruk och
livsmedelsindustri har det därmed skapats goda
förutsättningar för en konkurrenskraftig och rationell
produktion av högvärdiga livsmedel.
Tillsammans utgör livsmedelsbranschen med olika
leverantörer av insatsvaror, förpackningar, transporter m.m.
en mycket stor del av det skånska näringslivet. Välkända
livsmedelsföretag i Skåne är Sockerbolaget, Nestlé, Felix,
och de producentkooperativa företagen Skånemejerier,
Skanek och Skånska Lantmännen för att nämna några.
Hur hela denna bransch kan utvecklas i framtiden har
därför mycket stor betydelse för sysselsättningen i vårt
landskap. Det skånska landskapets utseende, med böljande
sädesfält och blommande rapsfält, påverkas givetvis också
av de förutsättningar som skapas för denna näring genom
olika politiska beslut.
En ökad avsättning för svenska livsmedel inom EU-
området bör ge förutsättningar för fler arbetstillfällen inom
hela livsmedelsbranschen. Internationellt
konkurrenskraftiga livsmedelsföretag är en nationell tillgång
var i landet de än befinner sig. Men för att klara en ökad
export krävs en förstärkning av
marknadsföringskompetensen och fortsatt utveckling av
livsmedel av hög kvalitet. En ökning av de svenska FoU-
satsningarna på livsmedelsområdet är nödvändig.
Svensk kvalitetsmat -- en ny exportartikel
Branschen ser själv mycket positivt på
utvecklingsmöjligheterna inom EU. Helt nya möjligheter
öppnar sig för exportsatsningar som bygger på svenskodlad
och svenskförädlad mat av hög kvalitet. Den möjligheten
fanns inte före EU-medlemskapet.
Genom EU-anslutningen ökade konkurrensen inom
livsmedelsområdet. Med sin närhet till EU-marknaden
märks konkurrensen först i det närområde som
livsmedelsmarknaden i Skåne utgör. Genom att stärka
konkurrenskraften inom hela livsmedelskedjan -- från jord
till bord -- kan arbetstillfällena inom landet säkras och nya
jobb växa fram. En ökad livsmedelsexport skulle ge ett
positivt bidrag till Sveriges handelsbalans.
I den borgerliga regeringsdeklarationen hösten 1991 kunde
läsas: ''Syftet är att Sverige vid inträdet i EG skall ha en stark
och konkurrenskraftig jordbruksnäring.'' I förhandlingarna
med EU var detta en målsättning som i mångt och mycket
uppfylldes. En stark inhemsk råvaruproduktion är en
förutsättning för att livsmedelsindustrin skall kunna
utvecklas. Det krävs råvaruproducenter med framtidstro och
investeringsvilja.
En sådan framtidstro och investeringsvilja fanns hos det
sydsvenska jordbruket inför EU-inträdet. De
jordbrukspolitiska besluten under senhösten 1994 och de
aviserade skattehöjningarna på jordbruks- och
industrifastigheter har förbytt denna positiva syn till en
avsevärd pessimism. Planerade investeringar riskerar att
uppskjutas eller helt utebli.
En stor del av den svenska spannmålsproduktionen
används inom animalieproduktionen. Det är till mjölk- och
nötköttsproduktion och inte minst grisköttsproduktion.
Griskött är en viktig råvara i industrins planerade
exportsatsning. I dag råder balans mellan produktion och
konsumtion av svinkött i Sverige -- en konsumtion som
ligger 20 procent under EU:s. Med en exportsatsning med en
samtidig inhemsk konsumtionsökning kommer de svenska
köttråvarorna inte att räcka till.
Att importera råvaror för att täcka bristen för
livsmedelsindustrin är en tvivelaktig lösning. De länder som
vi skall konkurrera med inom EU, i första hand Danmark,
släpper inte gärna de arbetstillfällen och de förädlingsvärden
som är möjliga att vinna till Sverige. Förutom
arbetstillfällena och förädlingsvärdena går vi miste om
möjligheten att konkurrera med kvalitet. Exportsatsningen
uteblir och svensk livsmedelsindustri tappar samtidigt en
utvecklingspotential.
Trots detta dystra scenario har det skånska jordbruket och
livsmedelsindustrin goda förutsättningar att producera
högklassiga livsmedel inte bara för den svenska marknaden.
Dock bör framhållas att konkurrenskraften allvarligt
försvagats genom de särskilda pålagor som nuvarande
regering har genomdrivit och föreslagit.
Forskning och utbildning på livsmedelsområdet måste
prioriteras
I Skåne finns goda möjligheter till utbildning på jordbruks-
och livsmedelsområdet. Lantbruksskolorna och
lantmästareutbildningen på Alnarp kan ge en god
jordbruksutbildning. Vid Lunds universitet finns en mängd
utbildningar som har beröring med livsmedelsområdet.
Forskningskompetens av betydelse finns i dag vid en lång
rad institutioner vid Lunds universitet, Lunds tekniska
högskola (LTH) och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp,
Lund, Svalöv och Balsgård samt Ekonomihögskolan i Lund.
Vid de större företagen och vid olika institut, exempelvis
Köttforskningsinstitutet, finns forsknings- och
utvecklingsavdelningar.
Kompetens inom förpacknings- och distributionsområdet
finns hos Packforsk i Stockholm/Kista, SIK-Svenska
Livsmedelsinstitutet i Göteborg och även Tekniska
högskolan i Lund.
En ytterligare samverkan mellan dessa institut och
Lund/LTH skulle innebära närmare kontakter med
livsmedels- och förpackningsindustrin, Ideon Agro Food och
forskarna vid det kompetenscentrum för förnyelsebara
råvaror som finns just på LU/LTH. Ett första steg har tagits
i denna riktning då en filial till SIK har lokaliserats till Lund.
Fortsatt verksamhets- och lokaliseringssamverkan skulle
ytterligare förstärka livsmedelsnäringen och vara en god
början till ett mera sammanhållet centrum för
livsmedelsforskning.
Svensk livsmedelsforskning har mycket god kvalitet. Det
har dock visat sig att forskningsresultaten inte alltid har
utnyttjats i den utsträckning att de givit en förändring i
produktionen. Det kunnande som finns vid universiteten
används dåligt av framför allt de små och medelstora
företagen.
För att ta fram nya konkurrenskraftiga produkter krävs
mycket av industrisamarbete, kvalificerad teknologi och
tvärvetenskap. Här vill vi nämna Ideon Agro Foods centrala
roll i arbetet med att koppla samman forskare och industri.
Flera av de produkter som just nått fram eller är på väg till
marknaden har sitt ursprung i forskningsinsatser vid Lunds
universitet. Exempelvis är hälsodrycken Pro Viva frukten av
ett sådant arbete.
Jämfört med vårt närmaste konkurrentland Danmark satsar
Sverige mycket blygsamma resurser på FoU inom
livsmedelsområdet. Det danska programmet FÖTEK har
1991--94 kunnat använda 200 miljoner danska kronor per år
till forskning och utveckling. Danmark och Frankrike har
klart definierade mål och strategier för samarbete mellan
olika statliga institutioner och näringsliv.
Det statliga stödet till livsmedelsforskningen i Sverige
kommer bland annat från forskningsråd. Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) har fått det övergripande
ansvaret för livsmedelsforskningen. Volymen är dock
förhållandevis liten, och det finns gränsdragningsproblem
gentemot Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) när
det gäller livsmedelsforskningen och Medicinska
forskningsrådet (MFR) beträffande näringsforskningen.
I det nya läge som uppstått med Sveriges EU-inträde är det
av vikt att noga överväga statens satsningar till
livsmedelsforskningen. Det finns starka skäl att NUTEK för
framtiden återigen prioriterar denna forskning. Näringen bör
även göra överväganden om att ta ett större ekonomiskt
ansvar för forskningen inom sitt område.
Ett bra exempel på att Stiftelsen för strategisk forskning
prioriterar livsmedelsforskningen är, att
livsmedelsinstitutioner vid LTH/Lund,
Lantbruksuniversitetet i Uppsala och SIK i Göteborg har
erhållit ett planeringsanslag. Detta för att kunna ta fram en
definitiv ansökan till det gemensamma arbetet ''Future
technologies for food production''. Syftet med projektet är
att ta fram ett nationellt forskningsprogram för livsmedel och
att starta en forskarskola.
Slutsatser och förslag
För att framgångsrikt kunna konkurrera på marknaden i
framtiden behöver livsmedelsindustrin mer av kvalificerade
produkter, högre kompetens och en bättre kunskapsbas. Det
krävs också en ökad kännedom om konsumenterna och
marknadens behov.
Vi anser att det behövs ett livsmedelstekniskt forsknings-
och utvecklingsprogram för att stärka livsmedelssektorns
konkurrenskraft. Våren 1993 beslutade riksdagen om ett
program för träteknisk forskning. Ett program för
livsmedelsområdet skulle kunna utformas på samma sätt.
Praktisk samverkan bör ske inom ramen för ett
livsmedelstekniskt forskningscentrum i Skåne. Grunden för
ett sådant arbete är enligt vår mening redan lagd.
Livsmedelsnäringens samarbete med universitet, högskola
och institut är en god början. Både branschen och
institutionerna bör kunna bidra med ekonomiska och
personella resurser.
Beslut har fattats om en översyn av
forskningsrådsorganisationen. Utredaren har fått i uppdrag
att föreslå sådana förändringar att rådens organisation och
versamhetsformer skall kunna upprätthålla och förstärka
rådens strategiska roll för svensk forskning. I uppdraget
ingår att beakta bl.a att ett EU-medlemskap ger nya
förutsättningar för vissa forskningsområden.
För att stärka livsmedelsforskningens strategiska roll anser
vi det mycket angeläget att pröva frågan om att inrätta ett
Livsmedelforskningsråd. Utredaren bör ges uppdraget att
göra denna prövning.
Vi anser att målet med de föreslagna åtgärderna skall vara
att få fram högvärdiga och mera konkurrenskraftiga
livsmedel för konsumenter världen runt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för
högvärdiga och mer konkurrenskraftiga livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skapandet av ett
livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda behovet av ett
livsmedelsforskningsråd.
Stockholm den 19 januari 1995
Inga Berggren (m)
Peter Weibull Bernström (m)