Inom EU och i EES-avtalet ställs krav på en harmonisering av regler och standards samt olika typer av formella tester, provningar och typgodkännande för produkter avsedda för EG:s inre marknad. Den internationella standardiseringskommissionen ISA har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem, ISO 9000, som kommer att gälla i upp mot 90 länder. Detta gör ISO 9000 till det största standardsystem som någonsin funnits. Anledningen till att ISO 9000 har blivit så vitt spridd är att det inte är en exakt kvalitetsnorm utan ett system för att hålla en jämn kvalitet som motsvarar det som kund och leverantör kommit överens om.
ISO 9000 används som referens/krav i avtal mellan två parter. I princip åligger det då köparen att övertyga sig om att leverantören verkligen har ett fungerande och effektivt kvalitetssystem. Denna uppföljning är kostsam både för köparen och för säljaren, varför man allt oftare kräver att säljaren av en oberoende tredje part (ackrediterat certifieringsorgan) får sitt system granskat, godkänt och regelbundet reviderat.
De företag som anpassat sig till ISO 9000 har en allt större konkurrensfördel genom att de stora företagen allt oftare förutsätter att ISO 9000 används. Utan ett systematiskt kvalitetsutvecklingsprogram riskerar vi att långsiktigt tvingas konkurrera med priset som främsta vapen, en konkurrens som vi inte kan vinna. Kvalitetsutveckling borde därför vara ett av de viktigaste inslagen i den svenska näringspolitiken som syftar till ökad konkurrenskraft och ökad lönsamhet.
Oberoende undersökningar har påvisat att kvalitetsbristkostnaderna i ett företag som inte arbetat med något kvalitetssäkringssystem kan uppgå till mellan 8 och 38% av omsättningen. Det är med andra ord mycket lönsamt att göra rätt från början.
I mitten av 80-talet startade man i England ett nationellt kvalitetsprogram vars syfte var att höja kvalitén och antalet 3-partscertifikat. Resultatet av denna insats är att man i dagsläget har ca 20.000 certifierade företag vars konkurrensfördel visavi svenska företag är uppenbar speciellt när det gäller affärer på EU-marknaden. I Sverige har vi strax över 200 företag trepartscertifierade vilket gör att vi hamnar efter både Danmark och Norge i Norden.
För att snabbt kunna höja certifierade företag i Sverige har Läns Teknik Centrum i Jönköping utarbetat ett förslag som bygger på mångårig erfarenhet från landets småföretagstätaste område. Förslaget involverar en rad organisationer och inte minst den stora outnyttjade resurs som arbetslösa personer med lång industrierfarenhet utgör. Förslaget bygger till stor del på hjälp till självhjälp vilket gör att den statliga insatsen ska ha karaktären av hävstång som sätter igång processen. Ett kvalitetsarbete är till stor del ett internt arbete och staten bör därför endast bistå med vägledning och förmedling av erfarenheter. För att certifieringskapaciteten inte som idag ska vara en begränsande faktor, bör staten stimulera till att fler ackrediterade certifieringsorgan uppstår. Det kan också bidra till att sänka kostnaderna för certifiering, inte minst viktigt för mindre företag.
Det är viktigt att ett nationellt kvalitetsprojekt utförs med kvalitet -- staten bör därför se till att det finns forskning kring hur kvalitetsarbetet bäst utförs på mindre och medelstora företag. Dagens forskning har alltför mycket koncentrerat sig kring de stora företagens behov. Detta beror på att deras behov varit tydligare och lättare att få grepp om.
Enligt vår uppfattning bör regeringen omgående ta initiativ till ett nationellt kvalitetsprojekt för att höja näringslivets konkurrenskraft på detta område gentemot omvärlden. Projektet bör ledas av en styrgrupp bestående av staten, branschorganisationer och målgruppen små och medelstora företag.
Förutsättningarna för inrättandet av en professur med inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag bör undersökas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt projekt för kvalitetsprogram i små och medelstora företag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningarna för att inrätta en professur med inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag.
Stockholm den 19 januari 1995 Rune Backlund (c) Ingbritt Irhammar (c)