Ett väl fungerande näringsliv är en förutsättning för
uthållig samhällsutveckling
Ett väl fungerande näringsliv som försörjer oss med bra
varor och tjänster är en nödvändig förutsättning för att ett
modernt samhälle ska fungera. För att samhällsutvecklingen
ska bli långsiktig och bärkraftig krävs också att utvecklingen
av teknik och näringsliv sker i samspel med naturens
kretslopp, inom de ekologiska ramarna. Annars försämras
möjligheterna för mänskligt liv på jorden alltmer. Vi
människor kan inte skapa någon egentlig värdeökning
genom vårt arbete om inte naturen kan bryta ner det som vi
inte kan återanvända eller återvinna.
Småskaligt företagande och lokal verksamhet är viktiga i
grön ekonomi
Småföretag står för en idérikedom och livskraft som är
nödvändig för förnyelse och utveckling av vårt näringsliv.
Med ''småföretag'' menar vi här mindre och medelstora
företag, med upp till 200 anställda. Det är främst småföretag
som kan skapa nya arbeten och utveckla nya produkter.
Småföretag har stora möjligheter att arbeta flexibelt, göra
vad kunderna behöver och ge god och snabb närservice.
Därför handlar denna motion främst om småföretagare,
småföretag och deras villkor.
Småföretag behöver kunna samarbeta och konkurrera mer
jämbördigt med större företag
Småföretag har ofta sämre möjligheter att få både
välutbildad personal och riskkapital än de stora företagen
och svårare att få tid och råd att hänga med i teknikutveckling
och kvalitetskontroll. Miljöpartiet vill ge ökat utrymme och
bättre förutsättningar för det småskaliga, för små företag och
kooperativa företagsformer och för lokala och regionala
marknader. Småföretag måste få möjlighet att skapas,
utvecklas, samarbeta och konkurrera på rimliga och jämlika
villkor med större företag. Det är särskilt viktigt att skydda
och förbättra förutsättningarna för småskalighet så länge
många ledande politiker och ekonomer fortfarande tror att
det är med alltmer storskalig produktion och ökande
transporter som välfärd och en hållbar utveckling ska skapas.
Några huvuddrag i Miljöpartiets småföretagarpolitik
* Näringspolitiken ska leda till ökat kretslopp, gynna en
småskalig och decentraliserad samhällsstruktur och lokala
och regionala försörjningssystem som minskar
transportbehov och resursförbrukning, uppmuntra personligt
engagemang och ansvarstagande och öka människors
medinflytande och lokal självtillit. De som arbetar i företag
ska uppmuntras att dela ägandet och ansvaret.
* Företagen ska ansvara för sina produkter från tillkomst
till återkomst och för slutligt omhändertagande av avfall.
Tillverkare och importörer ska bl.a. garantera att deras
produkter går att underhålla och reparera och att
komponenter och material går att återanvända eller återvinna
eller tas om hand på miljöriktigt sätt på tillverkarens
bekostnad. Företagens styrelser och huvudägare måste få
fullt ansvar för verksamheten.
* Företagsbeskattningen ska grundas på en positiv
inställning till småföretagande och utgå från dess
förutsättningar. Den måste få starkare lokal anknytning och
beskatta verksamheter där de bedrivs. Skatteväxling ska
genomföras: avgifter och skatter på arbete ska sänkas och
istället höjas på energi, råvaror och utsläpp. Det ska löna sig
att framställa kretsloppsanpassade produkter av
återvinningsbara material, utan miljöfarliga ämnen, och att
arbeta resurssnålt och energieffektivt. Anpassning till
internationell beskattning får inte försämra möjligheterna att
driva verksamheten med miljöansvar och socialt ansvar.
* De som vill starta och utveckla småföretag måste få
lättare att bygga upp eget kapital i företaget och att låna
riskvilligt kapital. Småföretag måste få löpande bankkrediter
på rimligare villkor.
* Miljöpartiet föreslår att lokala närfonder (=
företagarcentra) byggs upp i kommunerna i samarbete
mellan lokala företagarföreningar, kommunens
näringslivsansvariga, de regionala utvecklings- och
riskkapitalbolagen och andra aktörer. En närfond bör utgöras
dels av ett ''nätverkskontor'' som är en spindel i de lokala
och regionala samarbetsnätverken och förmedlar råd och
resurser, dels av en riskmedelsfond som hjälper till att
finansiera lokala projekt och företag. Se vidare under
särskild rubrik om närfonder nedan.
På väg till kretsloppssamhället
Vi behöver nya idéer, kunskaper, produkter och ny teknik
En hållbar utveckling kräver nya livsstilar. Samhället
måste medverka till att informera alla om vad anpassning till
kretsloppet kräver av dem. Det behövs också rådgivning och
ekonomisk uppmuntran i lämpliga former för att gynna
utveckling av teknik, produkter och tjänster som främjar en
hållbar utveckling och underlättar övergången till ett
kretsloppssamhälle. Vi behöver företag som kan använda
och utveckla produkter från återanvändbara material. Vi
behöver nya kunskaper, ny teknik, förnyade industrier,
skaparkraft och riskvilligt kapital. Vi behöver småskalig
teknik och utrustning som är billig och resurssnål, säker,
miljövänlig och mångsidigt användbar.
Företagens verksamhet måste anpassas till
kretsloppssamhället
* De produkter som framställs måste kunna hanteras utan
fara för miljö och hälsa under hela sin livscykel från
utvinning av naturresurser via tillverkning och användning
till uttjänt produkt.
* Råvarorna måste skaffas fram genom återvinning och -
användning. Naturresurser får inte utvinnas i större
omfattning än de återskapas. Vi måste återcirkulera de
resurser som inte är förnybara.
* Verksamheten får inte ge några utsläpp eller
restprodukter som är skadliga för miljö och hälsa. Utsläpp
av avfall till naturen, direkt eller i tillverkade produkter, får
bara ske i sådana kemiska former som naturen kan hantera
och inte i högre doser eller koncentrationer än vad naturen
hinner hantera.
* Energin måste hämtas från förnybara källor och användas
mycket effektivt.
* Förpackning och transport av varor måste inriktas på god
hushållning med råvaror och energi. Onödiga,
resurskrävande och miljöbelastande förpackningar och
transporter måste undvikas.
Styrmedel
Företagen måste få fullständigt ansvar för sin verksamhet
och sina produkter under hela livscykeln. Det behövs lagar
och regler för att göra dessa krav tydliga och möjliga att
upprätthålla. Företagen måste för sin långsiktiga planering
kunna lita på att dessa inte ändras i onödan. En grön ekonomi
kräver dessutom lagar och regler för god arbetsmiljö och
effektivt miljöskydd.
Miljöpartiets krav på ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken med höga skatter och avgifter på icke
förnybar energi, råvaror och utsläpp gynnar denna
utveckling (skatteväxling). Det behövs också höga pant-,
skrotnings- och deponeringsavgifter. Småföretagen måste få
hjälp att anpassa sig till kretsloppskraven och minimera
hälso- och miljörisker genom att välja lämplig teknik och
utrustning. De måste få hjälp att beräkna vilken total
användning av resurser och vilka utsläpps- och
avfallsmängder som olika alternativ medför under hela sin
livscykel, samt om risker och sårbarhet. Rådgivningen bör
vara fri.
Behov av riskvilligt kapital och normala bankkrediter
För att kunna starta, bygga upp, driva, miljöanpassa och på
andra sätt utveckla företag behövs riskvilligt kapital. För att
driva ett företag behövs dessutom normala bankkrediter --
bl.a. för att kunna betala råvaror och löner innan man får
betalt för sina produkter.
Det måste bli lättare att satsa eget kapital
Miljöpartiet vill göra det lättare för ägarna att satsa eget
kapital bl.a. genom att de får vänta med att betala skatt på
eget ''riskkapital''. Nyföretagarlånen och kvinnolånen har
gjort det lättare att starta företag. Företagaren eller företaget
kan efter prövning få låna 30 % av sitt startkapital om ägaren
själv kan satsa 10 % och bankerna ställer upp med resten.
Det behövs något liknande även för att bygga ut företaget,
t.ex. med nya produkter. Vi föreslår att nyföretagarlån och
kvinnolån ska sökas hos den lokala närfonden där sådan
finns eller hos kommunens näringslivsmyndighet.
Lokala närfonder ska hjälpa småföretagare att få råd,
riskvilligt kapital och andra resurser
En närfond bör utgöras dels av ett ''nätverkskontor'', dels
av en ''riskmedelsfond''. Nätverkskontoret bör ha en eller ett
par anställda som har mycket god kännedom om de lokala
och regionala personal-, kunskaps- och erfarenhets-,
utbildnings-, utvecklings-, teknik- och serviceresurserna.
Dessa nätverkskoordinatörer ska kunna hjälpa andra att hitta
de resurser för utbildning, utveckling, tillverkning,
underhåll, reparationer, lagring, transporter och annan
service, som de behöver, samt förnybara råvaror. Medel ur
det nya anslaget i prop. 1994/95:100 bil. 13 under A 4 om
nätverksorganisation för tekniköverföring på 100 miljoner
kronor lämpar sig för att bygga upp de lokala närfonderna.
I samarbete med andra aktörer ska den lokala
riskmedelsfonden knyta ihop finansieringslösningar och
hjälpa småföretagare att skaffa riskvilligt kapital för att
utveckla sitt företag eller ett lovande projekt. Fonden bör
därvid kunna lämna garantier eller gå i borgen för upp till
25 % av små behov av riskkapital och riskera belopp upp till
200.000 kr per projekt. Gäller det små belopp föreslår
Miljöpartiet att man ska kunna ta lokala beslut, som man
gjort med kvinnolånen.
Större riskkapitallån bör beviljas av affärsbanker och
regionala riskkapitalbolag eller av industri- och
nyföretagarfonder -- med stöd både av lokala bedömningar
och av en bredare överblick över marknadsmöjligheter och
konkurrenskraft. Riskmedelsfonden kan byggas upp av en
årlig fondavgift som varje företag betalar i proportion till sin
omsättning och /eller överskott. Grundplåten bör skjutas till
av staten, i proportion till det totala antalet anställda i
företagen i kommunen.
Riskmedelsfonden bör förvaltas av en lokal styrelse
I små grannkommuner kan man samarbeta både om
nätverkskontor och riskmedelsfond.
Bankkrediter till löpande verksamhet
Bankernas till stor del självförvållade kris och vanskötseln
av de statliga finanserna under de senaste åren har lett till att
de mindre företagen har svårt att få normala krediter till sin
löpande verksamhet. Därför har många företag tvingats
minska sin verksamhet eller avstå från att utvidga den, och
flera företag har gått omkull helt i onödan med ökad
arbetslöshet och försämrad samhällsekonomi som följd.
Staten måste se till att bankerna sköter sina uppgifter eller
starta en egen småföretagarbank. Det behövs också
utbildning av småföretagsvärderare till bankerna.
Kraven på ansvarsfullt företagande ökar, på ägare, styrelse
och anställda
Modernisera aktiebolagslagen och öka styrelsens,
huvudägarnas och revisorernas ansvar
Det finns för många exempel på att bolagsstyrelser och
företagsledningar smiter ifrån sitt ansvar. Miljöpartiet kräver
de ändringar av aktiebolagslagen och dess tillämpningar som
behövs för att bättre skydda anställda, leverantörer, kunder,
långivare, samhället, miljön och framtiden mot vårdslösa,
hänsynslösa och samvetslösa avarter av företagande.
Konkurslagstiftningen måste skärpas. Företagens
redovisningsregler måste förändras så att verksamhetens och
produkters miljöpåverkan kommer med och tydliggörs
tillsammans med den ekonomiska redovisningen.
Ansvarsreglerna måste ändras på motsvarande sätt och göras
skarpare och tydligare.
Styrelseledamöter, företagsledningar, småföretagare och
revisorer ska utbildas i dessa redovisnings- och ansvarsregler
och deras innebörd. Revisorerna ska ges ökat ansvar för att
kontrollera och rapportera om hur dessa regler följs.
Andra former för aktivt småföretagande behöver utvecklas
I småföretag är det särskilt viktigt att alla som arbetar där
har gemensamma mål och intressen. Miljöpartiet vill främja
gemensamt ägande och företagsformer som underlättar det,
särskilt kooperativ och ekonomiska föreningar. De måste få
möjlighet att konkurrera med aktiebolag på likartade villkor.
Bättre skydd mot ekologisk och ekonomisk brottslighet
behövs och skulle löna sig
Övervakande myndigheter, polis, åklagare och domare
måste få väsentligt större resurser och bättre utbildning för
att förebygga, upptäcka och bekämpa ekologisk och
ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten har
vuxit till en allvarlig samhällsfara, och det skulle löna sig
flerfaldigt att öka resurserna för att bekämpa den. Polisen har
fått 50 miljoner kronor extra för satsningar mot ekonomisk
brottslighet. Dessa satsningar måste fortsätta och
motsvarande behövs inom åklagarmyndigheten och
domstolarna. Det behövs också bättre information och
övervakning för att minska miljöskulden och förebygga och
upptäcka ekologisk brottslighet, som ofta beror på bristande
kunskap och medvetenhet om följderna för miljö och hälsa
och på att riskerna för upptäckt och kännbara straff är mycket
små. I årets budget har den ekonomiska brottsligheten
uppmärksammats, men krafttag behövs för att komma åt den
ekologiska brottsligheten.
Bättre samverkan och kostnadsfördelning mellan samhälle
och företag
Lokal styrelse och bokföring
Varje samhälle är beroende av sina företag, och företagen
är beroende av samhället som de arbetar i. Företag som
framställer produkter i en kommun med hjälp av arbetskraft
och vissa andra nyttigheter bör ha en lokal styrelse och en
egen bokföring i kommunen. Det är den lokala styrelsen och
företagsledningen som ska samråda med kommunens
ledning och förvaltningar om gemensamma intressen, bl.a.
infrastrukturfrågor och utbildning och om planer på nya
satsningar eller på att ändra sitt resursutnyttjande eller
mängder och sammansättning av avfall och utsläpp.
Ta vara på de ungas kunskaper, skaparförmåga och
miljöintresse
Tiotusentals ungdomar med förväntningar på meningsfulla
arbeten i god miljö måste få sin chans att ta vara på och
utveckla kunskaper och skaparförmåga. De företag som kan
och vill ge ungdomar praktisk yrkeskunskap och -erfarenhet
varvat med yrkesskolearbetet bör få bättre ersättning för
detta. Lärlingsutbildning bör utvecklas och provas i
samarbete med företagarnas organisationer.
Kommunala företagsavgifter och skatter
Företagen måste betala avgifter eller skatter till
kommunerna för att kompensera för de resurser man
utnyttjar och de kostnader kommunerna har för detta.
Förköpsrätt för anställda och kommuninnevånare vid
företagsförsäljning och -nedläggning
Vid nedläggning eller försäljning av ett företag ska de
anställda och kommunens innevånare ges förtur att driva
verksamheten vidare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att företagens
verksamhet anpassas till kretsloppssamhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av rådgivning och
ekonomiska styrmedel för att underlätta företagens
kretsloppsanpassning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av riskvilligt kapital,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av riskkapitalavdrag,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av lokala närfonder som
skall hjälpa småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital
och andra resurser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nyföretagar- och kvinnolån
skall sökas via närfonden eller den näringslivsansvariga
myndigheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anslå medel för uppbyggnad
av nätverk ur kapital för tekniköverföring till närfondernas
uppbyggnad,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av bankkrediter till
löpande verksamheter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av modernisering av
aktiebolagslagen och av att öka styrelsens, huvudägarnas och
revisorernas ansvar,2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utveckla andra
former för aktivt småföretagande, särskilt kooperativ och
ekonomiska föreningar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser till och bättre
utbildning av övervakande myndigheter, polis, åklagare och
domare för att förebygga, upptäcka och bekämpa ekologisk
och ekonomisk brottslighet,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av lokal styrelse och
bokföring i större företag som framställer produkter i mer än
en kommun,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att ta vara på
ungdomens kunskaper, skaparförmåga och miljöintresse
bl.a. genom lärlingsutbildning och bättre ersättning till
företag som kan och vill ge ungdomen praktisk
yrkeskunskap och erfarenhet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att låta kommunerna
ta ut kommunala företagsavgifter och skatter,1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förköpsrätt för anställda och
kommuninvånare vid företagsförsäljning och -nedläggning.
Stockholm den 13 jaunari 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goe s (mp)
1 Yrkandena 4 och 14 hänvisade till SkU
2 Yrkande 9 hänvisat till LU
3 Yrkande 11 hänvisat till JuU