med anledning av prop. 1994/95:184 Genomförande av EG:s tredje skade- respektive livförsäkringsdirektiv
1. Principiella synpunkter
Bakgrunden till föreliggande proposition är svenska
statens skyldighet att i den nationella lagstiftningen tillämpa
EG:s tredje skadeförsäkringsdirektiv (92/49/EEG) samt
EG:s tredje livförsäkringsdirektiv (92/96/EEG). Dessa
direktiv är en tillämpning av principen att EES-området skall
bli en öppen marknad för tjänster -- i detta fall
försäkringstjänster, vilket innebär att ett försäkringsföretag
som erhållit koncession i sitt hemland utan hinder av
nationell lagstiftning har rätt att sälja försäkringar i hela
EES-området.
Regeringen framhåller inledningsvis i propositionen att
EG:s ''övergripande mål är att skapa tillväxt, stabilitet och
ökat välstånd i medlemsstaterna''. Försäkringsdirektiven
utgår ifrån tron att en öppen marknad för försäkringar skapar
ökad konkurrens och därmed tillväxt och välstånd.
Miljöpartiet de Gröna har alltid ifrågasatt denna blinda tro
på ''tillväxt'' vilken i praktiken tenderar att öka energislöseri
och resurskrävande varuproduktion. En gränslös -- eller i
varje fall storskalig -- marknad kan möjligen vara gynnsam
för en storskalig produktion och besparing av arbetskraft
men innebär samtidigt risk för alienering och en känsla av
maktlöshet. Besparing av arbetskraft är kanske inte det
viktigaste samhällsmålet när arbetslösheten i EU-området
ligger över 10 %.
Miljöpartiet
har svårt att finna att den föreslagna utökade
marknadsfriheten för försäkringsföretag kan leda till någon
väsentlig effektivisering. För Sveriges del torde de inhemska
försäkringsföretagen kunna erbjuda tillräcklig konkurrens
för det stora flertalet försäkringar om de övervakas effektivt
av Konkurrensverket. För sakförsäkringar avseende stora
samlade värden av typen fartyg och industrier existerar redan
en effektiv internationell konkurrens.
För privatpersoner kan EES-konkurrens bli av tvivelaktigt
värde. Den privatperson som tecknar försäkring i ett
utländskt bolag måste rimligen göra det i enighet med det
företagets koncession och eventuella tvister måste
förhandlas i bolagets hemland enligt det landets lagstiftning.
Eftersom Sverige sedan i januari 1995 är medlem av
Europeiska unionen bör vi dock normalt acceptera unionens
lagstiftning och direktiv, och vi ser ingen anledning att i
föreliggande fall bedriva obstruktionspolitik. I stort sett
finner vi beredningsarbetet grundligt och remissförfarandet
allsidigt. På ett par punkter anser vi dock att regeringens
förslag behöver diskuteras.
2. Värdering av tillgångar
De spekulativa inslagen i världsekonomin har som bekant
blivit alltmer framträdande. Tillgångar -- obligationer, aktier,
fastigheter, etc -- köps och säljs sekundsnabbt och deras
värden kan variera kraftigt. Dagsvärdet på
försäkringsföretagens premiereserver och egna kapital
kommer därvid också att fluktuera kraftigt. Tillgångar
värderas normalt till anskaffningsvärde eller marknadsvärde.
I en spekulationsekonomi kan dessa värden lätt bli
orealistiskt höga. Det sena 1980-talets fastighetsmarknad
gav övertygande bevis för detta. Hade man vid belåning av
fastigheter tagit någon hänsyn till förväntad avkastning hade
sannolikt värdering och belåning hållit sig till mer rimliga
värden. En kontroll av tillgångarnas värde med utgångspunkt
från förväntad avkastning, denna avkastnings uthållighet och
en rimlig, antagen realränta bör kunna ge en pålitligare
värdering av inköps- eller marknadsvärde
(försäljningsvärde). Riksdagen bör begära att regeringen
återkommer med förslag till hur värdering av tillgångar skall
kunna göras mindre beroende av spekulation på
finansmarknaderna än vad som följer av gängse
värderingsprinciper.
3. Dumpning- och uppköpskontroll
Etablering av en stor europeisk marknad för försäkringar
ökar risken för att stora försäkringsbolag genom uppköp
eller dumpning skaffar sig en dominerande ställning på
marknaden särskilt i mindre länder. Detta behandlas inte alls
i propositionen. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
inom EU ta upp frågan hur sådan marknadsdominans inom
försäkringsområdet skall kunna förebyggas.
4. Trafikförsäkringsområdet
Ett flertal remissinstanser önskar att nuvarande regler inom
trafikförsäkringsområdet beträffande bonusklassning,
riskklassindelning och premieberäkning bibehålls. De menar
att reglerna har en skadeförebyggande effekt och en positiv
påverkan på bilfabrikanternas säkerhetstänkande. Man
menar också att ökad frihet för försäkringsbolagen att
konkurrera genom olika regler på dessa områden kan leda
till orimligt höga premier för högriskkunder. Enligt vår
mening bör ovannämnda regler inom
trafikförsäkringsområdet bibehållas med hänvisning till det
allmänna bästa. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur
värderingsprinciper inom försäkringsföretag skall kunna
göras mindre beroende av spekulationer på
finansmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av dumpning- och
uppköpskontroll när det gäller försäkringsföretag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikförsäkringar.
Stockholm den 19 april 1995
Eva Goe s (mp)
Birger Schlaug (mp)
Barbro Johansson (mp)