med anledning av prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktoriserade revisorer

De föreslagna förändringarna i propositionen är till största
delen anpassningar till EU:s direktiv på detta område, men
propositionen innehåller också ett förslag till den framtida
tillsynen av revisorer. Detta förslag innebär att auktorisation,
godkännande och tillsyn av revisorer skall ske av staten
genom en ny myndighet. Enligt vår mening finns emellertid
skäl att utarbeta ett förslag till en självreglerande, helt eller
delvis privat form för tillsyn och prövning.

I samband med den översyn av reglerna för revisorer som
påkallats av närmandet till och inträdet i EU har det ansetts
rimligt att även se över tillsynen av revisorerna.
Näringsutskottet har i ett betänkande från 1993 angivit tre
skäl till en sådan översyn.

1. För det första är det naturligt att pröva frågan då det gått
över 20 år sedan tillsynen förstatligades.

2. För det andra medför övriga förändringar på
revisorsområdet ett bra tillfälle för en översyn.

3. För det tredje finns behov av att undersöka om en privat
lösning för tillsynen är effektivare än en statlig.

Som ett led i arbetet att effektivisera den statliga
verksamheten beslöt den borgerliga regeringen samtidigt att
renodla kommerskollegium som en handelspolitisk
myndighet. Regeringen konstaterade att kollegiets uppgifter
på det näringsrättsliga området borde föras över till andra
instanser.

I oktober 1993 presenterade statskontoret en utredning om
kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet, där man
bl.a. ställde frågan om tillsynsverksamheten för revisorer
skall ske i statlig regi eller i andra former. Utredningen
konstaterade att regeringen i första hand borde pröva
möjligheterna till ökad grad av självreglering avseende
auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer.

I proposition 1993/94:138 om kommerskollegiums
verksamhet föreslog den förra regeringen att en helt privat
eller delvis privat lösning för tillsynen av revisorerna skulle
utredas vidare. Enligt vår mening kvarstår fortfarande de
starka skäl för en helt eller delvis privat lösning som angavs
då.

Närheten till marknaden och till de berörda aktörerna bör
kunna öka effektiviteten i verksamheten. Möjligheterna att
rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen torde öka.
Kännedom om revisorsverksamheten och de regler och
villkor som gäller för den blir den allra bästa och
fackkunskapen ger goda möjligheter att bedöma andra
revisorers agerande. Vidare ger ansvaret för tillsynen
anledning till diskussion om moral och etik inom kåren som
är mycket angelägen och som borde kunna leda till att
tillsynen ger än bättre resultat.

En privat lösning undanröjer också de problem som för
närvarande följer av att revisorerna är underkastade dubbel
tillsyn genom att både staten, FAR och SRS har disciplinära
system. En allvarlig nackdel för närvarande är nämligen att
man inom ramen för de båda systemen kan komma fram till
olika beslut i samma ärende, vilket måste leda till sänkt
trovärdighet för både statens och branschens tillsyn.

Ett system för tillsyn, auktorisation och godkännande av
revisorer måste vara tillfredsställande från rättssäkerhets-och
konkurrenssynpunkt. Även i ett system med självreglering
måste staten ha ett ansvar att följa tillämpningen och
funktionen hos regelsystemet. Statsmakterna skall besluta
om rättsregler och ha ett inflytande på tillämpningen av dem.

Stiftelseformen är enligt vår mening en lämplig
verksamhetsform för en helt eller delvis privat
tillsynslösning. Mot bakgrund av de fördelar som kan uppnås
med en privat lösning finns alltså skäl att utarbeta ett förslag
till en sådan.

Eftersom detaljfrågorna måste utredas vidare får frågan
om ansvarig myndighet lösas för tiden fram till tiden för att
ett förslag om privatisering kan genomföras.
Kommerskollegium bör därför ha fortsatt ansvar för
verksamheten fram till denna tidpunkt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt system
för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 17 mars 1995

Per Westerberg (m)

Mikael Odenberg (m)

Chris Heister (m)

Ola Karlsson (m)

Sten Tolgfors (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Jan Backman (m)

Lennart Hedquist (m)

Inga Berggren (m)

Peter Weibull Bernström (m)

Lennart Fridén (m)

Olle Lindström (m)

Karl-Gösta Svenson (m)

Stig Rindborg (m)