Motion till riksdagen
1994/95:N10
av Per Westerberg m.fl. (m)

med anledning av prop. 1994/95:118 Lagstiftning med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska atomenergigemenskapen


Under den förra mandatperioden genomfördes
förändringar av lagstiftningen på kärnteknikområdet som
gav Sverige möjlighet att hindra lagring av använt
kärnbränsle eller kärnavfall från andra länder inom Sverige.
Detta följs nu upp med ytterligare skärpningar i samma
riktning. I dessa delar är propositionen i huvudsak bra.
Därutöver föreslår regeringen införande av en ny 8 a § i
kärntekniklagen. Den bestämmelsen innebär att regeringen
kan föreskriva att tillstånd för kärnteknisk verksamhet
förenas med de villkor som regeringen anser behövs för att
tillämpa försörjningsreglerna i Euratomfördraget.
Den nya bestämmelsen innebär att tillståndsgivningen för
kärnteknisk verksamhet kommer att vara beroende av
agerandet i en helt annan verksamhet som styrs av
försörjningsreglerna i Euratomfördraget. Enligt vår mening
innebär detta att tillståndsgivningen för kärnteknisk
verksamhet kommer att vila på en osäker grund. De
inblandade parterna kommer att få sämre möjligheter att
överblicka de framtida konsekvenserna av lagstiftningen än
vad de har i dag.
På energipolitikens område är det särskilt viktigt med
tydliga spelregler och maximal trygghet för såväl
producenter som konsumenter av energi. För att förbättra
möjligheterna att bevara välfärden genom en ökad
ekonomisk tillväxt är det nödvändigt att följderna av den
lagstiftning som omfattar energiområdet är möjliga att
förutse.
Enligt vår mening finns det ingen anledning att anknyta
försörjningsreglerna i Euratomfördraget till
tillståndsgivningen i kärntekniklagen. Fördraget omfattar
inte kärnteknisk verksamhet och kärntekniklagens
tillämpningsområde innefattar inte försörjningsfrågorna.
Euratom Safeguard Directorate (ESD) och Euratoms
försörjningsbyrå (EFB), som kontrollerar att reglerna i
Euratomfördraget efterlevs, utövar även tillsyn av företag
och anläggningar som inte omfattas av kärntekniklagen.
Exempel på sådan verksamhet är utarmat uran som används
som balansvikt i flygplan och vid porslinstillverkning för
färgning av produkter. Genom att anknyta till
kärntekniklagen säkerställs inte att ESD kan utöva kontroll
även inom dessa områden.
Reglerna i Euratomfördraget är, till skillnad från
överenskommelser inom ramen för International Atomic
Energy Agency (IAEA), av överstatlig karaktär. Det innebär
att reglerna gäller som lag inom EU, vilket också framgår av
propositionen. Nationell lagstiftning är därför inte
nödvändig för att reglerna skall gälla också i Sverige.
Lagstiftning som motsvarar förslaget till 8 a §
kärntekniklagen, saknar också därför motsvarighet i övriga
EU-länder.
Med hänsyn till vad som ovan framförts finner vi den
föreslagna 8 a § i kärntekniklagen både felaktig och onödig.
Riksdagen bör därför avslå propositionen i denna del.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår förslaget till ny 8 a § i kärntekniklagen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 10 februari 1995

Per Westerberg (m)

Mikael Odenberg (m)

Chris Heister (m)

Ola Karlsson (m)

Sten Tolgfors (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Jan Backman (m)

Lennart Hedquist (m)

Inga Berggren (m)

Peter Weibull Bernström (m)

Lennart Fridén (m)

Olle Lindström (m)

Karl-Gösta Svenson (m)