Kommuner, landsting, staten, militären,
kommunalförbund, sammanslutningar av officiella organ
m.fl. har som igenkänningstecken och av tradition ofta
särskilda vapenmärken -- igenkänningsmärken som återfinns
på deras bilar, brevpapper, kuvert, logotyper, standarer,
flaggor, byggnader m.m.
Det torde vara allmänt accepterat och godkänt samt
respekterat att dessa igenkänningsmärken tillhör dessa
organisationer och sammanslutningar. De har genom åren
tillhört vår svenska tradition och återgetts på bilder, porträtt,
standarer. De återfinns även på museer och andra
inrättningar.
Det tycks råda oklarheter om rättstillämpningen samt
saknas stöd i vår lagstiftning för att säkerställa de rätta
innehavarnas skydd för att deras märke inte skall användas
av andra intressen. Vid användning i kommersiellt syfte av
andra än ägarna av märket kan man väcka åtal och
förmodligen nå framgång i rätten. Det borde inte vara möjligt
för ideella föreningar, privatpersoner eller andra att använda
märkena utan ägarens skriftliga medgivande.
Både i kommersiellt syfte och i ovan uppräknade syfte bör
lagstiftningen skärpas och införas.
Här finns en gråzon som borde elimineras. Politiska partier
kan med det här förfaringssättet ta till sig exempelvis
kommunvapnet och göra om det till en del och sedan använda
det i kommunala kampanjer för partiet där
kommunmedborgarna får svårt att skilja ut märket från den
rättmättiga ägarens. Likadant kan förväxlingar ske i
kontakter med andra myndigheter och organ, inom såväl som
utom landet. Märket kan användas på ett sätt som aldrig har
varit meningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpt lagstiftning vid användande av
vapenmärke/ igenkänningsmärke utan innehavarens
skriftliga godkännande/tillstånd.