1990 avlämnade Upphovsrättsutredningen sitt slutbetänkande (SoU 1990:30). Dess förslag har i betydande utsträckning genomförts i propositioner 1992/93:214 och 1993/94:109, vilka antagits av riksdagen.
Utredningen, som tillsattes i mitten av 1970-talet, hade att behandla ett stort antal upphovsrättsliga frågor av principiell och ekonomisk vikt. Så skedde också -- med ett undantag. Arbetet med frågan om upphovsrätten i anställningsförhållandet avbröts efter en tid och kom därefter aldrig att återupptas och slutföras inom utredningen.
Enligt vår mening är det ytterst angeläget att det upphovsrättsliga reformarbetet nu fullbordas genom att också denna fråga ges en adekvat rättslig lösning, innebärande en presumtion för att arbetsgivaren förvärvar upphovsrätten till de verk som arbetstagaren skapar inom ramen för sin anställning om inte annat avtalas.
IT banar väg
Den utveckling som de senaste åren ägt rum på IT- området -- och där utvecklingen fortsätter i en allt snabbare takt -- banar väg för både nya former av distribution och vidareanvändning och för utveckling av såväl nya som befintliga produkter med skydd enligt upphovsrättslagen. Nya marknader öppnas där både gamla och nya aktörer -- nationella och globala -- konkurrerar om uppmärksamheten. Detta ställer för svenskt vidkommande frågan om upphovsrätten i anställningsförhållandet på sin spets.
Utan en tydlig rättslig presumtionsregel av ovan angiven innebörd riskerar oklarheter att uppstå i upphovsrättsligt hänseende inför varje ny användningsform och produktutveckling som inte kunnat förutses eller uttryckligen angivits i samband med anställningsförhållandets tillkomst.
Allvarlig farhåga
Dessa oklarheter kan i sin tur allvarligt komma att hämma och försvåra företagens vilja och möjligheter till investeringar, risktagningar och satsningar på att utveckla nya produkter. I ett IT-perspektiv vore detta djupt olyckligt och skulle på sikt innebära en betydande försvagning av svenska företags konkurrenskraft. Detta skulle gå stick i stäv med de ambitioner som bl.a. den s.k. IT-kommissionen gett uttryck för. I sin första rekommendation hösten 1994 underströk kommissionen -- vars utgångspunkt är att Sverige ''... senast år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet av informationsteknologin'' -- just att ''rättsordningen måste ge utvecklingsmöjligheter åt IT och användningen av denna''.
Flera skäl
Också andra skäl talar för att en reglering av upphovsrätten i anställningsförhållandet äger rum. Framställningen av upphovsrättsligt skyddade verk är i dessa sammanhang resultatet av en i allt större utsträckning integrerad process där flera personer medverkar inom ramen för ett lagarbete.
Förutsättningarna skiljer sig dessutom på avgörande punkter från vad som gäller för en fristående, icke-anställd upphovsman, i det att arbetsgivaren står för alla produktionskostnader, liksom för lön, övertidsersättning, arbetsgivaravgifter, semester och andra förmåner som är förenade med anställningen. Det är också arbetsgivaren -- inte den anställde -- som tar den ekonomiska risken.
Harmoniering
I en alltmer internationaliserad värld -- och det i synnerhet på upphovsrättsområdet -- är det, inte minst av konkurrensskäl, också angeläget att svensk lagstiftning harmonierar med och följer den internationella utvecklingen. I flera länder, t.ex. i England, tillkommer genom ett uttryckligt lagstadgande upphovsrätten i ett anställningsförhållande arbetsgivaren.
Också utvecklingen inom den Europeiska unionen går i samma riktning. I det redan antagna direktivet om datorprogram finns ett stadgande av denna innebörd och motsvarande regler övervägs i andra sammanhang, t.ex. i det s.k. databasdirektivet.
Tiden är mogen
Som en följd av det förstnämnda direktivet har ett stadgande (40a§) införts i den svenska upphovsrättslagen, innebärande att upphovsrätten till ett datorprogram som skapats av en arbetstagare som ett led i dennes arbete eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren om ej annat avtalats. En sådan partiell lösning för en -- och med tiden sannolika flera -- verkskategorier inom upphovsrättsområdet ter sig besynnerlig och från konkurrenssynpunkt tvivelaktig. Detta talar för att tiden nu är mogen för att frågan om upphovsrätten i anställningsförhållandet ges en bred och heltäckande lösning i upphovsrättslagen. I det redan antagna direktivet om datorprogram finns ett stadgande av denna innebörd och motsvarande regler övervägs i andra sammanhang, t.ex. i arbetet med ett förslag till direktiv om skydd för databaser.
Detta sker lämpligen genom att en ny 40 a § införs med följande lydelse:
Upphovsrätten till verk som framställts av en arbetstagare som ett led i dennes arbete eller efter instruktioner av arbetsgivaren, tillkommer arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar införa en ny 40 a § i upphovsrättslagen i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 23 januari 1995 Göthe Knutson (m) Marianne Andersson (c) Lennart Brunander (c) Isa Halvarsson (fp)