1990 avlämnade Upphovsrättsutredningen sitt
slutbetänkande (SoU 1990:30). Dess förslag har i betydande
utsträckning genomförts i propositioner 1992/93:214 och
1993/94:109, vilka antagits av riksdagen.
Utredningen, som tillsattes i mitten av 1970-talet, hade att
behandla ett stort antal upphovsrättsliga frågor av principiell
och ekonomisk vikt. Så skedde också -- med ett undantag.
Arbetet med frågan om upphovsrätten i
anställningsförhållandet avbröts efter en tid och kom därefter
aldrig att återupptas och slutföras inom utredningen.
Enligt vår mening är det ytterst angeläget att det
upphovsrättsliga reformarbetet nu fullbordas genom att
också denna fråga ges en adekvat rättslig lösning,
innebärande en presumtion för att arbetsgivaren förvärvar
upphovsrätten till de verk som arbetstagaren skapar inom
ramen för sin anställning om inte annat avtalas.
IT banar väg
Den utveckling som de senaste åren ägt rum på IT-
området -- och där utvecklingen fortsätter i en allt snabbare
takt -- banar väg för både nya former av distribution och
vidareanvändning och för utveckling av såväl nya som
befintliga produkter med skydd enligt upphovsrättslagen.
Nya marknader öppnas där både gamla och nya aktörer --
nationella och globala -- konkurrerar om uppmärksamheten.
Detta ställer för svenskt vidkommande frågan om
upphovsrätten i anställningsförhållandet på sin spets.
Utan en tydlig rättslig presumtionsregel av ovan angiven
innebörd riskerar oklarheter att uppstå i upphovsrättsligt
hänseende inför varje ny användningsform och
produktutveckling som inte kunnat förutses eller
uttryckligen angivits i samband med
anställningsförhållandets tillkomst.
Allvarlig farhåga
Dessa oklarheter kan i sin tur allvarligt komma att hämma
och försvåra företagens vilja och möjligheter till
investeringar, risktagningar och satsningar på att utveckla
nya produkter. I ett IT-perspektiv vore detta djupt olyckligt
och skulle på sikt innebära en betydande försvagning av
svenska företags konkurrenskraft. Detta skulle gå stick i stäv
med de ambitioner som bl.a. den s.k. IT-kommissionen gett
uttryck för. I sin första rekommendation hösten 1994
underströk kommissionen -- vars utgångspunkt är att Sverige
''... senast år 2010 skall tillhöra den globala utvecklingens
absoluta spjutspetsar när det gäller varje del av utnyttjandet
av informationsteknologin'' -- just att ''rättsordningen måste
ge utvecklingsmöjligheter åt IT och användningen av
denna''.
Flera skäl
Också andra skäl talar för att en reglering av upphovsrätten
i anställningsförhållandet äger rum. Framställningen av
upphovsrättsligt skyddade verk är i dessa sammanhang
resultatet av en i allt större utsträckning integrerad process
där flera personer medverkar inom ramen för ett lagarbete.
Förutsättningarna skiljer sig dessutom på avgörande
punkter från vad som gäller för en fristående, icke-anställd
upphovsman, i det att arbetsgivaren står för alla
produktionskostnader, liksom för lön, övertidsersättning,
arbetsgivaravgifter, semester och andra förmåner som är
förenade med anställningen. Det är också arbetsgivaren --
inte den anställde -- som tar den ekonomiska risken.
Harmoniering
I en alltmer internationaliserad värld -- och det i synnerhet
på upphovsrättsområdet -- är det, inte minst av
konkurrensskäl, också angeläget att svensk lagstiftning
harmonierar med och följer den internationella utvecklingen.
I flera länder, t.ex. i England, tillkommer genom ett
uttryckligt lagstadgande upphovsrätten i ett
anställningsförhållande arbetsgivaren.
Också utvecklingen inom den Europeiska unionen går i
samma riktning. I det redan antagna direktivet om
datorprogram finns ett stadgande av denna innebörd och
motsvarande regler övervägs i andra sammanhang, t.ex. i det
s.k. databasdirektivet.
Tiden är mogen
Som en följd av det förstnämnda direktivet har ett
stadgande (40a§) införts i den svenska upphovsrättslagen,
innebärande att upphovsrätten till ett datorprogram som
skapats av en arbetstagare som ett led i dennes arbete eller
efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till
arbetsgivaren om ej annat avtalats. En sådan partiell lösning
för en -- och med tiden sannolika flera -- verkskategorier
inom upphovsrättsområdet ter sig besynnerlig och från
konkurrenssynpunkt tvivelaktig. Detta talar för att tiden nu
är mogen för att frågan om upphovsrätten i
anställningsförhållandet ges en bred och heltäckande lösning
i upphovsrättslagen. I det redan antagna direktivet om
datorprogram finns ett stadgande av denna innebörd och
motsvarande regler övervägs i andra sammanhang, t.ex. i
arbetet med ett förslag till direktiv om skydd för databaser.
Detta sker lämpligen genom att en ny 40 a § införs med
följande lydelse:
Upphovsrätten till verk som framställts av en arbetstagare
som ett led i dennes arbete eller efter instruktioner av
arbetsgivaren, tillkommer arbetsgivaren, såvida inte något
annat har avtalats.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar införa en ny 40 a § i
upphovsrättslagen i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 23 januari 1995
Göthe Knutson (m)
Marianne Andersson (c)
Lennart Brunander (c)
Isa Halvarsson (fp)