Importen av livsmedel till Sverige har varit liten och
framför allt bestått av sådana produkter, som ej finns att tillgå
i Sverige, till exempel tropiska frukter, kaffe och kakao.
Exporten har varit av ännu mindre omfattning.
Vi står nu inför en tid av ökad internationell handel med
livsmedel. Detta är resultatet av flera olika processer. De
viktigaste av dem är den senaste förhandlingsomgången i
GATT -- Uruguay-rundan, den ökande integrationen mellan
EU-länderna och Sveriges medlemskap i EU samt
närmandet mellan västländer och de forna östländerna.
Denna ökade handel är på gott och ont. Till det goda hör
att den kostsamma överproduktionen av jordbruksprodukter
i i-länderna kan komma att minska och
utvecklingsmöjligheterna för länder i tredje världen öka samt
att valmöjligheterna hos konsumenterna ökar och priserna
kan sänkas när de kostsamma jordbruksregleringarna
avvecklas.
Till de negativa effekterna hör ökade transporter med ökad
miljöbelastning som följd och för Sveriges del innebär
sammanjämkningen av regelverken på livsmedelsområdet i
vissa avseenden en sänkning av ambitionsnivån ur
konsumentperspektiv. Medlemskapet i EU leder för Sveriges
del till en återreglering av jordbruket eftersom vi tidigare
påbörjat en förändring av de gamla regleringssystemen.
Det är en viktig uppgift att Sveriges representanter i olika
internationella sammanhang agerar för avreglering av
jordbruket och för att höja nivån på de internationella
regelverken. Därvid kan tidigare svenska regler tjäna som
exempel.
I Sverige har viktiga aktörer inom handel och
livsmedelsproduktion åtagit sig att upprätthålla den tidigare
svenska nivån på regelverket även om lagen inte tvingar
dem. Det är mycket bra, men det finns skäl att följa
utvecklingen och bevaka att dessa löften infrias.
Ansvaret för detta vilar i hög grad på en aktiv
konsumentrörelse. I regeringens förslag till budget aviseras i
den bilaga som avser jordbruksdepartementet att 30 miljoner
kronor skall avsättas bl.a. för åtgärder som rör
livsmedelsfrågor i konsumentperspektiv.
Det är angeläget att konsumentorganisationer kan få del av
dessa medel för projekt som syftar till att övervaka
utvecklingen. Det är också viktigt att
konsumentorganisationer i Sverige ges goda möjligheter att
följa och påverka den internationella utvecklingen genom att
kunna delta i internationella samarbetsgrupper och
konferenser och att sprida information om konsumenters
krav på regelverken för livsmedel.
Att verka för höjd ambition inom detta område bör givetvis
också vara en högt prioriterad uppgift för politiker som
representerar Sverige i internationella sammanhang och för
olika myndigheter som deltar i det internationella
samarbetet.
De viktigaste aspekterna att beakta är regler för tillsatser,
regler för innehållsdeklarationer och villkor för
djurhållningen inom lantbruket.
Internationellt ställs villkoret att skadliga tillsatser skall
undvikas. I Sverige har principen varit att onödiga tillsatser
skall undvikas, vilket innebär en högre ambition. Färre
tillsatser har tillåtits och de tillåtna har inte fått användas i
baslivsmedel. Ambitionen måste vara att den svenska
principen blir den rådande.
Beträffande innehållsdeklarationer så är utgångspunkten
densamma i Sverige och internationellt. Innehåll deklareras
i fallande skala, med den ingrediens som är störst först.
(Därför står det ofta vatten först på svenska korvar.) Men i
Sverige har vi haft strängare regler för deklaration av
sammansatta livsmedel, vanligen färdigmat av olika slag.
När ett sådant livsmedel innehåller en ingrediens som i sin
tur är sammansatt, t.ex. korven i en pytt, så behöver korvens
innehåll bara uppges om den utgör mer än 25 procent av
pytten. I Sverige gällde tidigare att alla sammansatta
ingredienser som utgjorde mer än 5 procent av innehållet i
ett sammansatt livsmedel måste deklareras.
Försämringen försvårar för allergiker att få pålitlig
kunskap om innehållet i färdigmat. 1995 är utnämnt till det
internationella allergiåret och det är därför särskilt lämpligt
att agera kraftfullt i denna fråga i år.
I Sverige hade vi också tidigare kravet att kända
allergener -- inte tillsatser, som alltid deklareras -- utan andra
ämnen t.ex. mjölk, ägg och sojaprotein alltid måste
deklareras.
Inom djurhållningen har tillsättandet av antibiotika i
foder -- i förebyggande syfte -- förbjudits. Dock tillåts
givetvis antibiotika för behandling av sjuka djur.
Användningen av antibiotika inom djurhållningen har
genom detta beslut halverats. Även i andra avseenden finns
högre krav i Sverige än i andra länder. Det är viktigt att dessa
krav vinner gehör också i andra länder.
Det finns också skäl att noggrant följa utvecklingen av
priser för livsmedel. Tillgången till en större marknad med
större utbud och fler valmöjligheter förväntas leda till lägre
konsumentpriser. Här finns risk att denna prissänkning inte
kommer konsumenterna till del utan äts upp av ökade
vinstmarginaler i tidigare led. Därför bör prisutvecklingen
följas av prisövervakande myndigheter.
I samband med det livsmedelspolitiska beslutet i Sveriges
riksdag 1990 tillsattes konsumentberedningen med syfte att
följa den svenska reformen. Det finns lika stor anledning att
ur konsumentperspektiv följa förändringar som följs av
medlemskap i EU och andra internationella processer.
Det finns i Sverige en stark opinion för en fortsatt hög
kvalitet på konsumentskydd och djurhållning. Det är viktigt
att denna opinion ges möjlighet att komma till uttryck och
blir en pådrivande faktor och ett stöd för Sveriges politiker
och andra representanter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av uppföljning av
förändrat regelverk på livsmedelsområdet.
Stockholm den 23 januari 1995
Sonja Fransson (s)
Marianne Carlström (s)
Ronny Olander (s)
Anita Johansson (s)
Eva Arvidsson (s)