I dag har Sverige en kärv ekonomi och är dessutom
nybliven medlemsstat i EU. Dessa förändringar gör att en
aktiv konsumentpolitik blir av extra stort värde. Många
svenskar hyste starka tvivel om ja eller nej i EU-
omröstningen bl.a. beroende på skillnader i syn på livsmedel,
tillsatsämnen, varudeklarationer, jämförpriser m.m.
Marknaden fungerar utmärkt för den konsument som har
tillgång till all nödvändig information av varor och tjänster
samt total överblick av marknaden. Då kan varje köp bli det
bästa tänkbara för konsumenten. Marknaden kommer
dessutom att anpassa sig och producera det som verkligen
efterfrågas. Detta är en teoretisk önskemodell för
marknadsekonomin. Vi kan däremot konstatera att
konsumenten och producenten/säljaren aldrig blir
kunskapsmässigt jämförda parter.
Under 1970- och början av 1980-talen bedrevs en relativt
offensiv konsumentpolitik. Det fanns konsument-tidningar,
konsumentprogram i radio och TV, kommunerna hade
konsumentrådgivare.
Nu när ekonomin stramas åt kommer vi svenskar att vara
tvungna att använda våra pengar på bästa tänkbara sätt. Vi
blir överösta med reklam och andra
marknadsföringsaktiviteter som skall påverka oss till att
spendera pengarna på just den varan eller tjänsten som just
det reklambudskapet förespråkar.
1993 uppskattades de totala reklamkostnaderna i Sverige
till ca 25,7 miljarder kronor. (Källa: IRM)
Den motvikt samhället kan erbjuda är en aktiv
konsumentpolitik som hjälper oss som konsumenter att lägga
våra pengar på rätt sak/tjänst vid köp. Uppfylls inte
förväntningarna vid ett köp måste samhällets
konsumentpolitik ge stöd och råd för rättelse.
Konsumenternas ansvar och behov av råd och stöd
Konsumenten måste naturligtvis på samma sätt som
producenten ta sitt ansvar vid ett köp av en tjänst eller vara.
Tyvärr finns många tillfällen då endera av parterna inte kan
eller vill ta sitt ansvar och då skall självklart samhället in och
ge stöd.
Kommunernas konsumentvägledning har sakta börjat
utökas igen efter en period av nedgång.
Konsumentvägledaren har stor privatekonomisk kunskap
och kan ge enskilda bra budgetrådgivning. Den fungerar
förebyggande så att privatpersoner kan ha kontroll över sin
ekonomi och slipper att hamna i skuldfällan.
I alla de fall när enskilda behöver hjälp med skuldsanering
kan konsumentvägledaren avlasta socialförvaltningen dessa
arbetsuppgifter. De tar i vissa kommuner stor del av
socialsekreterarnas arbetstid i dag.
Konsumentvägledarens arbete med utställningar,
kampanjer och andra informationsinsatser innebär att
medborgarna skall bli välinformerade kunder som kan ställa
rättmätiga krav. Inför stora privatekonomiska beslut och
inköp skall de få vägledning.
Utbildning och forskning
Det har aldrig varit särskilt glamoröst att arbeta med
konsumentfrågor varken för politiker eller forskare. Ändå
berör dessa frågor var och en av oss i stort sett under årets
alla dagar. Det handlar om nödvändig vardagskunskap som
kan ge oss en guldkant på tillvaron om vi behärskar den väl.
Skolan måste ge eleverna goda kunskaper så att de växer
upp till medvetna konsumenter. De skall kunna bedöma och
väga reklamens påverkan mot egna behov när de bestämmer
på vilket sätt de vill använda sina pengar. Hur skall de tolka
all reklam och hur skall de kunna jämföra olika erbjudanden?
Konsumentutbildning måste därför genomsyra all
utbildning i hela skolväsendet från första skolåret till
forskarutbildning och karriär. I dag finns det
nationalekonomer, företagsekonomer och
marknadsekonomer på våra institutioner vid högskolor och
universitet -- men var utbildas hushållsekonomerna och var
finns konsumentforskarna? Dessutom drog den borgerliga
regeringen in forskningsanslagen på detta område i början av
1980-talet.
Det finns ett klart behov av en ny inriktning inom
samhällsekonomin, lämpligen kallad konsumentekonomi.
Medel för forskning och utbildning med sådan inriktning bör
kunna skapas genom omfördelning från annan
ekonomiforskning och utbildning.
Ämnet hushållsvetenskap har i dag låg status. Det räknas
som var kvinnas och mans vardagskunskap. Därför är det
nödvändigt att forskning sker utifrån
konsumentperspektivet. Forskning som kan ''muta in''
konsumentens perspektiv på den ekonomiska arenan.
Starka konsumenter som gör medvetna köp påverkar
samhällsekonomin positivt. Samma sak gäller för en offensiv
och bra konsumentpolitik. Den blir ett stort plus för
samhällsekonomin eftersom den bidrar till en seriösare
marknad.
EU-medlemskapet
Nu, som nyblivna medlemmar i EU, måste vi vara
pådrivande och stärka konsumentpolitiken i Sverige och
inom EU. För att kunna följa de krav som EG ställer på den
nationella konsumentpolitiken bör den fortsatta satsningen
ske på lokal nivå. I Sverige har vi genomfört viktiga reformer
som vi både vill behålla och dela med oss av, exempelvis
jämförpriser, dvs. lättillgänglig prisinformation för alla i
köpögonblicket.livsmedlens innehållsdeklarationer,
utformade så att konsumenten med lätthet kan se och förstå
vilka ämnen och tillsatser som ingår i livsmedlet.effektivt
märkningssystem som hjälper konsumenten att göra bra
miljöval.
Den lokala konsumentpolitiken är ytterst viktig för
möjligheterna att nå ut till konsumenterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en offensiv
konsumentpolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsumentforskningens
betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ny
ekonomiinriktning -- konsumentekonomi.
Stockholm den 25 januari 1995
Ingegerd Sahlström (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Monica Green (s)
Kristina Svensson (s)