Miljömålet ska främja konsumenternas intresse av att bidra
till en god miljö och ett hållbart samhälle.Konsumenternas
hälsa och säkerhet ska främjas.Konsumenternas rättsliga
ställning, d v s konsumenternas makt och inflytande, ska
stärkas.Hushållens möjligheter att väl utnyttja sina resurser
ska främjas och hjälpa konsumenterna att göra bra val.
Internationaliseringen
Den internationella konsumentpolitiska utvecklingen,
såväl den inom Europa som den globala, måste följas noga.
Konsumentpolitiken inom EU har inte samma breda karaktär
som den svenska. EU saknar bland annat motsvarigheter till
den svenska konsumentskyddslagstiftningen på viktiga
områden (bl a marknadsföring, konsumentköp,
konsumenttjänster och konsumentförsäkring). Detsamma
gäller också möjligheterna till tvistlösning inom och utom
domstol.
Den nationella konsumentpolitiken är fortsatt viktig. Vi
ska behålla och hävda våra lagar och regler och arbeta för att
andra följer efter där de ligger efter oss. Att vidareutveckla
det nordiska samarbetet är högprioriterat.
Miljön
Det finns egentligen inga fria marknader eller någon fri
handel, utan marknader och handel verkar alltid inom
institutionella ramverk. Olika typer av lagstiftning (t ex
konkurrenslagstiftning, beskattning) och
handelsöverenskommelser (t ex GATT, frihandelsavtal) är
exempel på delar av sådana ramverk.
En viktig åtgärd för att förändra samhället mot en hållbar
utveckling är att försöka innefatta samtliga kostnader
(ekonomiska, miljömässiga, sociala) som följer av
produktion, konsumtion och handel, inklusive energi- och
naturresursförbrukning samt miljöpåverkan av transporter av
dessa varor och tjänster.
Varumarknaden klarar inte ensam av detta nya tänkande i
miljökostnader. Staten har därför en viktig roll här. Företag
och andra aktörer måste sporras att utveckla
kretsloppstänkandet och nya, mer hållbara livsstilsmönster.
Miljön och dess ekologiska system utgör själva grunden
för våra samhällen och vår ekonomi. Alla varor som vi
handlar med kommer ursprungligen från ekosystemen. De
förnyelsebara resurserna produceras av dem och de icke-
förnyelsebara hämtas därifrån. Ingen ekonomisk produktion
av varor klarar sig utan naturresurser och inga varor kan
produceras utan ekosystemens underhåll.
Den nya handelsorganisationen World Trade Organization
(WTO) har tillsatt en kommitté som ska utveckla arbetet med
handel och miljö. Sverige har här spelat en viktig roll och
måste även i framtiden vara pådrivande i det arbetet. Det är
nödvändigt att de internationella miljökonventionerna
accepteras av handelsorganisationen och inte ses som
begränsningar av den ''fria handeln'' utan som en ram för en
hållbar världshandel.
Det nära sambandet mellan miljö och konsumtion/livsstil
är således en grundläggande fråga att hantera. Det är
avgörande att vi ser sambanden och mäter konsekvenserna
av våra produktions- och konsumtionsmönster på miljön.
Ekologisk kunskap och biologiska material tillsammans med
klok och varsam användning av teknologi är nödvändiga
komponenter för att skapa ett hållbart samhälle.
Centern har genom sitt arbete i fyrklöverregeringen startat
arbetet med att kretsloppsanpassa produktion och
konsumtion. Syftet är att utnyttja naturresurserna på
effektivaste sätt genom att hushålla, återanvända och
återvinna dem. Sambandet mellan ekonomi och ekologi
behöver förtydligas ytterligare. Det finns inga fria
nyttigheter. Frågan är inte om vi får betala, utan vem, när och
hur. Den som förorenar miljön ska också betala kostnaderna
för miljöförstöringen, enligt principen förorenaren-ska-
betala. Om kostnaden för miljöskador räknas in så skulle
Polluter Pays Principle (PPP) också kunna ange den
ungefärliga kostnaden av förorenarens ansvar, alltså inte
enbart ange vem som är betalningsskyldig. På så sätt skulle
konsumenten få en tydligare prissignal.
Kretsloppsanpassningen innebär alltså ett systemskifte för
bland annat varuproduktionen. Producenterna måste t ex
numera ha återvinnings- och avfallsperspektivet med redan
vid produktutvecklingen. Konsumenterna möter produkter
med ny, miljöanpassad utformning.
Konsumenternas hälsa och säkerhet
Säkerhetsfrågorna har redan idag hög prioritet i
konsumentpolitiken. Produktsäkerhetslagen och ytterligare
lagar på området reglerar dessa frågor.
Ansvariga myndigheter för frågor om vår hälsa är i första
hand Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och
Livsmedelsverket. För Konsumentverkets del rör det sig
närmast om att komplettera det arbete som utförs av dessa
myndigheter.
Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU 2000, har fått nya
direktiv: Patientens inflytande i vården ska stärkas.
Kostnadsansvar för läkemedel i öppenvård prövas.
Läkemedelsförmåner och högkostnadsskyddet ses över.
Varor och tjänster
Livsmedel
Som EU-medlem ställs svensk jordbruks- och
livsmedelssektor inför en delvis ny situation, eftersom
gränsskyddet för jordbruksprodukter tas bort gentemot
övriga EU-länder. Svenska livsmedel produceras under
starka miljö- och djurskyddskrav, som efterfrågas alltmer av
svenska och europeiska konsumenter. Konsumenter söker
också i allt större omfattning efter ekologiskt odlade
produkter. Riksdagen har på centerinitiativ beslutat om en
målsättning som innebär att 10 % av den svenska åkerarealen
ska vara ekologiskt odlad år 2000.
Det finns således goda möjligheter att marknadsföra och
sälja svenska livsmedel av hög kvalitet på den stora
europeiska marknaden.
Sverige ligger också långt framme när det gäller
märkningssystem för ursprung och tillsatser samt krav på
innehållsdeklarationer. Vi ska hävda vår egen lagstiftning i
förhållande till EUs.
Den ökade konkurrensen på livsmedelsmarknaden kan
komma att öka behovet av livsmedelskontroll,
märkningssystem osv. Centern anser att en analys av den
internationella utvecklingen på konsumentområdet bör
göras. Vi föreslår att Konsumentberedningen ges i
tilläggsdirektiv att följa och analysera dessa frågor. Det bör
ges regeringen till känna. (Se nedan under rubrik
Utredningar m m).
Budgetrådgivning, skuldsanering, bankavgifter
Hushållens ekonomiska frågor, särskilt budgetrådgivning
och skuldsanering bör ges ökad prioritet de närmaste åren.
Den nyligen införda skuldsaneringslagen bör ses över så att
man får ett underlag för eventuella förbättringar. Lagen är
bra, men det finns exempel som tyder på oklarheter och
gränsdragningsproblem. Det bör ges regeringen till känna.
Fyrklöverregeringen anvisade i 1994 års
budgetproposition ett engångsanslag på 10 miljoner kronor
till Konsumentverket för att planera och genomföra
utbildningsinsatser som bedöms nödvändiga i samband med
skuldsaneringslagens ikraftträdande. Detta bifölls av
riksdagen, liksom också -- efter förslag av regeringen i
kompletteringspropositionen -- att ytterligare ett
engångsbelopp på 15 miljoner kronor skulle anvisas i syfte
att i inledningsskedet effektivisera och förstärka den
kommunala verksamheten inom området budgetrådgivning
och skuldsanering. Centern understryker vikten av dessa
informations- och utbildningsinsatser.
Bankavgifter
Med hänsyn till den bankgaranti som staten ger, vore det
rimligt att bankerna såg över den skillnad som finns mellan
in- och utlåningsräntor. Centern anser att banker och
låneinstitut bör ta sin del av ansvaret genom att minska
räntemarginalerna.
Byggnadsmaterial
Ett Byggsektorns kretsloppsråd har nyligen inrättats.
Regeringens kretsloppsdelegationen arbetar tillsammans
med byggbranschen för att få fram
materialvarudeklarationer på bostäder. Dessa deklarationer
är tänkta att fogas till köpehandlingar, hyreskontrakt etc. Det
är viktigt att regeringen fortsätter att prioritera detta arbete.
Tandfyllnadsmaterial
Som konsumenter av tandvård har vi rätt att veta vad olika
fyllnadsmaterial innehåller och vilka eventuella biverkningar
de kan ge. Riksdagen har, bl a på centerinitiativ, vid flera
tillfällen efterlyst inrättande av både produktregister och
biverkningsregister på dentala material. Socialdepartementet
och socialstyrelsen bör medverka till att sådana register tas
fram. Detta bör ges regeringen till känna.
Konsumentpolitikens medel
Lagstiftning
Som konsumenter kan vi i vissa sammanhang känna
maktlöshet. Kanske denna upplevs särskilt tydligt i
förhållande till banker och försäkringsbolag. En
grundförutsättning för konsumentens trygghet är att vi har
lagar och regler att hänvisa till vid tvister.
Genom medlemskapet i EU har vi skyldighet att överföra
vissa regler till svensk rätt. Det kan också komma att behövas
ny lagstiftning som ska omfatta nya varor och tjänster och
nya distributions- och marknadsföringsmetoder.
Konsumtion och miljö
Centern inrättade en kretsloppsdelegation knuten till
Miljö- och naturresursdepartementet inom regeringskansliet.
Den har bland annat uppdraget att utarbeta förslag till en
kretsloppsanpassning av varusektorn. Det är bra att den
nuvarande regeringen låter delegationen fortsätta sitt arbete.
Regeringen bör uppdra till kretsloppsdelegationen att i sitt
arbete ha konsumentperspektivet med i bilden. Detta bör ges
regeringen till känna.
Avfallshantering
Centern påbörjade i regeringsställning införandet en
kretsloppsinriktad miljöpolitik. En del i detta systemskifte
var införande av producentansvar för varor och produkter.
Producentansvaret innebär att producenten har ansvar för
varor även sedan de har tjänat ut.
Centern vill införa producentansvaret stegvis. Här följer
några exempel på vad Miljö- och naturresursdepartementet
uträttade: Det första steget togs för glas- och
wellpappförpackningar. Vi uppnådde överenskommelser
med respektive bransch när det gäller nickel-kadmium-
batterier och PET-flaskor. En förordning finns för
återtagning av bildäck.
Nu arbetar kretsloppsdelegationen vidare med styrmedel
för kretsloppsanpassning av varugrupperna elektronik,
byggmaterial, bilar och textilier. Det är viktigt att
kretsloppsdelegationen får arbeta vidare med fortsatt
kretsloppsanpassning av varuområdet med ett
konsumentpolitiskt perspektiv.
Miljöinformation och miljömärkning
Miljöinformation
Väl underbyggd och seriös information om varors
miljöpåverkan är en förutsättning för att konsumenterna ska
känna sig trygga i sina val och därmed aktivt kunna bidra till
en bättre miljö. Som konsumenter har vi rätt att få en sådan
information att vi vid våra inköp kan stödja de producenter
som tar ett ekologiskt och socialt ansvar. Exempel på viktig
miljöinformation till konsumenterna är deklaration om
energiåtgång, kemikalieanvändning, och risker med avfall. I
flera kommuner pågår ett arbete med konsumentrådgivning
på miljöområdet. Det lokala Agenda 21-arbetet i
kommunerna har märkbart ökat människors
miljöengagemang. I det arbetet har konsumentaspekterna en
viktig roll.
I en nyligen presenterad rapport, 1994/95:6 Konsumenten
och miljön, har Eureka Research AB i samarbete med bl a
Konsumentverket för andra året i rad kartlagt svenskarnas
attityder och beteende avseende konsumtions- och
levnadsvanor i relation till miljön.
Undersökningen visar bl a attAndelen som regelbundet
köper refillförpackningar har ökat från 24 % till 43 %.
Andelen som regelbundet köper produkter som är tillverkade
av eller förpackade i återvinningsbart material har ökat från
21 % till 34 %.Andelen som regelbundet återlämnar
tidningar för återvinning har ökat från 73 % till 84 %.Hela
97 % av befolkningen returnerar regelbundet öl- och
läskedrycksflaskor, aluminiumburkar och glasburkar i affär
eller vid s k glasigloor och 89 % återlämnar regelbundet
batterier vid återvinningsstation.
För att inte denna positiva utveckling ska stanna av utan
istället bli än bättre, är det nödvändigt att regeringen
fullföljer det arbete som på centerinitiativ inleddes av
fyrklöverregeringen.
Miljömärkning
De miljömärkningssystem som finns i Sverige för olika
produkter ger viktiga signaler till konsumenterna om
varornas risker eller fördelar.
År 1989 beslutade regering och riksdag att inrätta
Miljömärkningsstyrelsen. I denna finns representanter för
miljöorganisationer, handel, näringsliv och myndigheter. Det
finns tendenser att de stora företagen/branscherna får ett för
stort inflytande i förhållande till miljö- och
konsumentorganisationer och småföretagare. De större
företagen har genom sina rikligare resurser möjlighet att
styra och få en bättre överblick över
miljömärkningssystemet.
Regeringen bör se över sammansättningen i
miljömärkningsstyrelsen i syfte att stärka de små företagens
villkor och miljö- och konsumentintressena. Detta bör ges
regeringen till känna.
Miljömärkningsstyrelsen och SIS (Standardiseringen i
Sverige) har fått en förändrad roll, bl a genom att EU
använder standardiseringen som ett verktyg i genomförandet
av den inre marknaden. Det finns risk att
standardiseringskraven kan komma att motverka
miljöaspekterna. Därför är det nödvändigt att omgärda
standardiseringskraven med miljöramar.
Standardiseringens nya roll i Europa ger upphov till en rad
frågor om möjligheterna att garantera miljöhänsyn i
standarder som blir bindande, om miljömyndigheternas roll,
om arbetets organisation och finansiering m m. Det ligger i
statens intresse att det finns ett permanent organ inom detta
område. Centern anser att ett särskilt råd för
standardiseringsfrågor om den yttre miljön bör inrättas.
Detta bör ges regeringen till känna.
Centern föreslår att utredningen om ''Förutsättningar för
en ökad miljörelatering av skattesystemet'' -- i vardagligt tal
kallad Skatteväxlingsutredningen -- får i tilläggsdirektiv att
utreda frågan om lägre moms på miljömärkta produkter. I
särskild skattemotion yrkar vi att detta bör ges regeringen till
känna.
Rådgivning, märkning, opinionsbildning och annan
information
Ursprungs- och tillsatsmärkning
Det centerledda jordbruksdepartementet lyckades nå
enighet mellan företrädare för detaljhandeln och
konsumenterna om att en tydlig ursprungsmärkning är ett
berättigat krav. Under dessa överläggningar om en frivillig
överenskommelse visade handeln en stor vilja att utan
formella åtaganden fortsätta att märka köttråvaror med
ursprungsland, d v s det land där djuret fötts upp och slaktats.
Sverige bör verka för att reglerna för ursprungsmärkning
av livsmedel inom EU skärps. Detta bör ges regeringen till
känna.
Tillsatser måste tydligt framgå på förpackningen. Det finns
för närvarande en grundläggande skillnad i synen på
tillsatser i livsmedel mellan Sverige och EU, nämligen att vi
anser att onödiga tillsatser ska undvikas, medan EU använder
begreppet hälsofarliga tillsatser.
Debatten om djurskydd, antibiotika och hormoner förs i
hela nordvästra delen av EU. I medlemskapsförhandlingarna
drev fyrklöverregeringen kravet om fortsatt förbud mot
antibiotika i foder samt fortsatt förbud mot användning av
kadavermjöl i foder. Resultatet blev att Sverige får fortsätta
med sina stränga regler under en övergångsperiod. Under
tiden ska EU göra en vetenskaplig analys av användningen
av antibiotika och kadavermjöl. Sverige bör vara pådrivande
under denna process. Målet ska vara att Sverige behåller
reglerna även efter övergångsperioden och att EU sedan tar
över reglerna som sina. Det bör ges regeringen till känna.
Många allergiker befarar att EUs märkningsregler (som
Sverige också accepterade i och med EES-avtalet) skulle
göra det svårare att se om en vara innehåller riskabla
ingredienser och tillsatser. Tillverkarna är nämligen inte
skyldiga att redovisa exakt vad som finns i en sammansatt
ingrediens (exempelvis majonnäs), om den är mindre än 25
procent av hela matvaran (t ex potatissallad). Men det är inte
förbjudet att ge en fullständig innehållsdeklaration, och
livsmedelsverket kommer även i fortsättningen att
rekommendera producenter och importörer att göra detta.
Det är viktigt att detta fullföljs. Tillsatser som kemiska
färgämnen och konstgjorda sötningsmedel måste alltid
anges.
I Sverige är det förbjudet att bestråla och att sälja
bestrålade livsmedel. Så är det inte i alla EU-länder. Det finns
således en risk att vi kan få in bestrålade livsmedel. Dessa
livsmedel är visserligen märkta, men vi har även här en
uppgift att påverka övriga medlemsländer i vår riktning. I
annat sammanhang yrkar vi att riksdagen bör ge regeringen
detta till känna.
Annan märkning
Allt fler konsumenter visar också ett socialt
ansvarstagande i sina val av varor. Intresset för så kallad Fair
Trade, d v s att handeln är rättvis och hederlig har ökat. Ett
exempel på frågor man vill ha svar på, är om barn har
exploaterats i varuproduktionen. Det finns märkningssystem
för ''hederlig handel'' i Europa. Svenska
Naturskyddsföreningen arbetar för att få en sådan märkning
även här i landet. SNFs arbete bör stödjas.
Utbildning
Kunskap är den nödvändiga basen för att kunna
tillgodogöra sig information. Eftersom konsumtionsmönster,
attityder och värderingar grundläggs tidigt, är det viktigt att
kunskapen byggs i unga år. Centern har medverkat till att
hemkunskapsundervisningen i grundskolan finns kvar. Den
ger goda baskunskaper i dessa frågor.
Vi föreslår att Skolverket bevakar att konsumentfrågorna
får en framträdande plats i undervisningen. Det bör
ankomma på staten att lärar- och lärarfortbildningen
innehåller konsumentkunskap. Kommunerna har ett ansvar
för att resurser avdelas till denna skolinformation. Detta bör
ges regeringen till känna.
De förändringar som uppstår i och med EU-medlemskapet
kommer att ställa krav på fortbildning av
konsumentvägledare och andra med uppgift att informera
konsumenterna. Staten bör medverka till att sådan
fortbildning kommer att ges. Detta bör ges regeringen till
känna.
Reklam
I dag är ingen radioreklam granskad. Närmast obefintlig är
kontrollen av t ex Regional-TVs och TV-Shops
reklaminslag. Konsumentverket bör ägna ökad
uppmärksamhet åt reklamgranskning av etermedia. Detta
bör ges regeringen till känna.
Jämförpriser
Som grundprincip måste gälla att konsumenten senast vid
köptillfället, så enkelt som möjligt, ska kunna få priset klart
för sig. Prisuppgifter ska vara tydliga och entydiga.
Huvudregeln måste vara att priset ska finnas på varan eller i
dess omedelbara närhet. Vi bör ha jämförpriser och verka för
att sådana införs inom EU.
Utredningar m.m.
1. Konsumentberedningen tillsattes i samband med
jordbrukspolitiska beslutet 1990. Beredningen gavs
tilläggsdirektiv i december 1994. Uppdraget är att ''...också
under 1995 följa och utvärdera utvecklingen inom jordbruks-
och livsmedelssektorn i ett konsumentperspektiv. En särskild
uppgift för beredningen bör vara att kritiskt granska och
analysera effekterna av EGs gemensamma jordbrukspolitik
från konsumentsynpunkt. Beredningen bör, som tidigare,
löpande redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen. En
samlad redovisning av utvecklingen skall lämnas senast den
1 december 1995.''
Centern föreslår att Konsumentberedningen ges den
ytterligare uppgiften, d v s ges i tilläggsdirektiv att följa och
analysera den globala konsumentpolitiska utvecklingen.
Detta bör ges regeringen till känna.
2. För att stimulera konsumenterna till val av miljömärkta
produkter bör även priset användas som styrmedel. Centern
föreslår därför att utredningen om ''Förutsättningar för en
ökad miljörelatering av skattesystemet'' -- i vardagligt tal
kallad Skatteväxlingsutredningen -- får i tilläggsdirektiv att
utreda frågan om lägre moms på miljömärkta produkter.
Detta bör ges regeringen till känna.
3. Informationsteknologin ger oss nya möjligheter.
Centern anser att en utredning bör göras om hur vi kan
använda oss av den tekniken för att sprida
produktinformation som vi som konsumenter bör känna till.
Ett sätt kan vara tillgång till databaser med sådan
information i större varuhus och köpcentra, enligt
överenskommelser med handeln. Det bör vara en av IT-
kommissionens uppgifter att bereda denna fråga. Detta bör
ges regeringen till känna.
Konsumentpolitikens aktörer
Konsumentpolitiken bör utformas så att den enskilde
konsumenten, det enskilda hushållet, kan få hjälp och stöd
i sin närhet. Denna närhetsprincip bygger på tanken att om
konsumenten inte alltid klarar av att på egen hand lösa alla
problem, då är hon/han mest betjänt av hjälp från någon som
finns lätt tillgänglig. Det kan vara en kommunal
konsumentvägledare, men också en lokal
konsumentorganisation etc. Därför är samhällets stöd till
konsumentorganisationer så viktigt.
Staten
Staten har det övergripande ansvaret för spelreglerna på
marknaden och för att överträdelser av dessa åtgärdas. En
effektiv lokal konsumentverksamhet behöver stöd av en
aktiv statlig konsumentverksamhet och tydliga regelsystem.
Kommunerna
I enlighet med centerns grundläggande syn på den
kommunala självstyrelsen, menar vi att den kommunala
konsumentverksamheten fortfarande ska vara frivillig. Men
vi anser att den kommunala konsumentverksamheten, som
började införas för drygt 20 år sedan, fortfarande spelar en
mycket viktig roll. Flertalet av landets kommuner -- 234 av
288 -- satsar idag på lokal konsumentverksamhet. På senare
år har budgetrådgivning och skuldsaneringsfrågor tagit mera
resurser i anspråk hos de kommunala konsumentvägledarna.
Övriga enskilda ärenden hinns inte med i samma
utsträckning som tidigare. För att ge medborgarna en chans
att komma med synpunkter på den kommunala och lokala
konsumentverksamheten, bör Konsumentverket få i uppdrag
att undersöka konsumenternas prioriteringar/behov när det
gäller kommunal konsumentvägledning. Detta bör ges
regeringen till känna.
Frivilligorganisationerna
Det var frivilliga organisationer som först började driva
konsumentverksamhet. Det var också tack vare medverkan
från föreningar som statliga organ kom att inrättas.
Målen för sin verksamhet bestämmer naturligtvis de
frivilliga organisationerna själva. Sveriges Konsumentråd,
Studieförbunden och hushållningssällskapen bland andra
gör ett mycket gott arbete.
Inom EU har frivilligorganisationerna nästan uteslutande
varit de som företrätt konsumentintressena. Det är viktigt att
samarbetet mellan EU-medlemsländernas frivilliga
organisationer underlättas och utvecklas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om inriktningen av
konsumentpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att ge
Konsumentberedningen i tilläggsdirektiv att analysera den
internationella utvecklingen på konsumentområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om en översyn av
skuldsaneringslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om inrättande av produktregister
och biverkningsregister för dentala material,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om ett särskilt råd för
standardiseringsfrågor om yttre miljön,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Kretsloppsdelegationen också
bör beakta det konsumentpolitiska perspektivet,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om en översyn av
sammansättningen i Miljömärkningsstyrelsen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om skärpta regler för användning
av antibiotika och kadavermjöl i djurfoder,2
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om lärarutbildningen och
lärarfortbildningen i konsumentkunskap,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om fortbildning av
konsumentvägledare,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om att Konsumentverket bör
ägna ökad uppmärksamhet åt granskning av reklam i
etermedia,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om att uppdra åt IT-
kommissionen att utreda hur konsumentinformation kan ges
via databaser i butiker,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om att uppdra åt
Konsumentverket att undersöka konsumenternas
prioriteringar/behov när det gäller kommunal
konsumentvägledning.
Stockholm den 24 januari 1995
Agne Hansson (c)
Görel Thurdin (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Sivert Carlsson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Rune Backlund (c)
Anders Svärd (c)
Ingrid Skeppstedt (c)
Ingbritt Irhammar (c)
1 Yrkande 4 hänvisat till SoU.
2 Yrkandena 5,6,8 hänvisade till JoU.