Varje år förolyckas ett antal personer i lavinolyckor i
samband med utförsåkning på skidor. De svenska fjällen är
relativt förskonade från sådana olyckor, på grund av de lägre
temperaturerna här, medan olyckor i Alperna är desto
vanligare. Praktiskt taget alla lavinolyckor de senaste
årtiondena har inträffat vid så kallad ''offpiståkning'', alltså
åkning utanför preparerade skidlöpor. Såväl vintern 94/95
som åren närmast dessförinnan har åtskilliga olyckor med
dödsfall rapporterats, och svenska skidåkare är dessvärre
ofta inblandade. Vintern 92/93 förolyckades exempelvis en
ung svenska som åkte mindre än femtio meter vid sidan om
markerad och preparerad skidlöpa.
Uppkomst av laviner
Laviner uppkommer främst på solbelysta relativt branta
backar, vanligen efter en tids varmare väder som lett till att
mjukare och tung snö ligger i ett lager ovanpå fast snö. Det
krävs då ganska lite för att det övre lagret snö ska råka i
glidning -- ett högt skrik kan räcka, eller en skidåkare som
sätter snömassan i rörelse. Att undkomma en lavin som
kommit i glidning är i det närmaste omöjligt. För att överleva
är det av stor vikt att hamna högt upp i snömassorna, vilket
lättast sker om man är utan skidor. Risken att dras ner i
snömassorna är särskilt stor för den som åker s k
''snowboard'', ''surf'' eller ''monoskida'', då dessa har
visats ha en ''dykande'' effekt. Vid räddandet av lavinoffer
är varje minut avgörande, de som varit under snön i mindre
än fem minuter har mycket goda chanser att överleva medan
chansen att överleva efter mer än 30 minuter i snömassorna
är mycket liten. Möjligheten att hittas snabbt ökar kraftigt
om skidåkaren bär en s k ''lavindetektor'' eller ''Rocco-
flex'', som ger radiosignaler åt räddarna. Sådan utrustning
tar mycket liten plats men är för dyr för att kunna säljas i
några större mängder. Arrangörerna av skidresor bör på egen
hand starta upp ett utlånings- eller pantsystem för sådan
utrustning.
Skidåkning i media
I marknadsföringen av skidsemestrar används nästan
uteslutande bilder och filmer från offpiståkning, ofta av det
allra farligaste slaget -- i lös djupsnö på solbelysta branter,
med tvära svängar och kast. En sådan marknadsföring
uppmuntrar naturligtvis till offpiståkning, och är att likställa
med de former av tobaksreklam som förbjudits i Sverige.
Efter en långvarig diskussion i bland annat media har det
i alpländerna skett en viss självsanering av skidorternas
marknadsföring, medan någon sådan alls inte skett i Sverige.
Inte heller finns det i anslutning till bilder eller filmer någon
som helst varning för de ödesdigra konsekvenser
offpiståkningen kan leda till. Det saknas också genomgående
varje form av information om när och var riskerna för laviner
är som störst. Tvärtom finns det resebyråer som kallar sig för
just ''Off Pist'' och liknande, och researrangörernas
skidguider ger tips på var den bästa offpiståkningen finns,
utan att varna för offpistskidåkning.
Lagstiftad ansvarsfullhet
Mot bakgrund av den mycket beklagliga ansvarslöshet som
präglar arrangörerna av skidresor, måste regler formuleras
för marknadsföringen av skidresor. Det skall inte tillåtas att
marknadsföra skidresor medelst foton, film eller skriftliga
referat till offpiståkning. I all form av marknadsföring av
utförsåkning måste en text som upplyser om riskerna med
off piståkning finnas. Vidare bör information om hur man
ska handla om man drabbas av en lavin finnas med.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att förbjuda marknadsföring av
skidresor medelst bilder, film eller annan referens till
offpiståkning,
2. att riksdagen beslutar att varje form av marknadsföring
av skidresor måste innehålla en varningstext gällande
riskerna vid offpiståkning,
3. att riksdagen beslutar att varje form av marknadsföring
av skidresor bör innehålla en text om hur man skall handla
om man drabbas av en lavin.