Sverige har varit ett föregångsland då det gäller att
utveckla konsumentskydd. Det gäller såväl lagar som andra
regelverk som myndigheters tillsyns-, kontroll- och
informationsverksamheter.
Men ett mycket viktigt område är undantaget från detta
omfattande och betydelsefulla konsumentskydd. Det gäller
tjänsteverksamheter av olika slag. Privatiseringar av tidigare
kommunal eller statlig verksamhet har aktualiserat
problemen med bristande konsumentskydd på dessa
områden.
I de privatiserade verksamheterna, men även i enbart
bolagiserade tillkommer problem med minskande insyn i
verksamheten. Även om kommunala bolag omfattas av
samma regler för offentlighet och insyn som tidigare, så
minskar insynen till exempel genom att antalet
sammanträden med de förtroendevalda i styrelserna minskar.
Men det är långt ifrån enbart dessa verksamheter som
uppvisar bristande konsumentskydd. Det gäller öven de
verksamheter som förblivit kvar i kommunal eller statlig
regi, och inte är av speciallagsreglerad natur.
När det gäller köp av produkter som dammsugare och
tvättmaskiner har konsumenten tillgång till såväl objektiva
jämförelser mellan olika produkter som hjälp till tvistlösning
om produkten är undermålig eller om andra typer av problem
uppstår.
Vid val av tjänsteverksamheter saknar konsumenten detta
stöd. Även vid köp av till exempel värme, elektricitet och
sophämtning kan konsumentintresset behöva beaktas i högre
grad än nu.
I verksamheter som drivs i kommunal regi har den
politiska styrningen förutsatts innebära tillräckligt stöd. I
praktiken ligger dock den politiska styrningen på en
övergripande nivå och människor finner det svårt att få stöd
i enskilda ärenden. Ansvar har allt mer decentraliserats ut till
de som direkt arbetar i olika verksamheter. Distansen mellan
de förtroendevalda och verksamheterna ökar.
Det finns skäl att se över behovet av konsumentskydd på
dessa områden. Den utvärdering som görs av myndigheter
och på politisk nivå av olika verksamheter bör utformas så
att den kan tjäna som underlag för konsumenters val mellan
olika alternativ.
Konsumenterna bör också ges assistans vid lösandet av
eventuella konflikter. Hur detta skall kunna ske bör
analyseras i en studie. Det är lämpligt att i detta sammanhang
analysera om Konsumentombudsmannen, Konsumentverket
kan få utökade kompetensområden.
I sammanhanget vill vi också peka på den europeiska
debatt som börjat om hur konsumentintresset ska tas till vara
i tider av avreglering och privatisering.
Den har sin grund i att flera av de tjänster som den
offentliga sektorn i de enskilda länderna antingen svarat för
direkt eller reglerat särskilt i allt högre grad regleras på
europeisk nivå. Det gäller först och främst post, tele, energi
och kollektivtransporter. Men också hälsovård och miljö
finns med i diskussionen.
Europaparlamentet vill att EG-kommissionen ska
definiera vad som skulle anses vara ''allmännyttig tjänst''
eller ''allmänt intresse'' och har begärt att EG-kommissionen
ska utarbeta en ''europeisk stadga för allmännyttiga tjänster''
(på engelska European Public Service Charter). Inom EU-
kommissionen har ett visst arbete påbörjats.
Den svenska regeringen bör noggrant följa det påbörjade
arbetet och bidra med svenska erfarenheter till att
gemensamma europeiska beslut kan baseras på
konsumentintresset.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förstärkt konsumentskydd.
Stockholm den 24 januari 1995
Ingemar Josefsson (s)
Ronny Olander (s)