med anledning av prop. 1994/95:151 Droit de suite och längre upphovsrättsligt skydd

Vänsterpartiet ser med tillfredsställelse att regeringen nu
lägger en proposition som ger konstnärer rätt till ersättning
när konstverk vidaresäljs. Redan 1920 infördes en sådan
ordning i Frankrike. Ett 30-tal länder har liknande system.
Vänsterpartiet har endast två yrkanden till denna nu liggande
proposition.

Propositionen föreslår att alla verk som överskrider ett
försäljningsbelopp av en tiondel av ett basbelopp (ca 4 000
kronor) skall omfattas av systemet. Det kan i och för sig vara
förståeligt att en gräns sätts till 4 000 kr för att underlätta
hanteringen av systemet. Mot detta står att många alster har
ett lägre försäljningspris och att konstnärernas inkomstnivå
är förhållandevis låg. Konstnärernas låga inkomster måste i
detta fall gå före antalet ärenden som måste bevakas. En
gräns på 1 000 kronor eller motsvarande summa mot en
basbeloppsanknuten nivå skulle fånga upp fler försäljningar.
Vänsterpartiet föreslår att gränsen sätts vid 3 % av ett
basbelopp.

Den utredning som ligger till grund för propositionen
(SOU 1990:30) föreslog att upphovsmannen skulle göra sin
rätt gällande gentemot organisationen senast tre år efter det
att försäljningen ägt rum. Enligt utredningen skulle medlen
tillfalla organisationen om inte upphovsmannen gick att
finna. Detta är oreglerat i föreliggande propositionstext,
vilket inte är tillfredsställande. Det måste klart framgå var
rätten till medlen skall finnas. Det är rimligt att
upphovsmannen inte skall kunna göra anspråk på medlen
efter tre år, utan dessa skall därefter tillfalla organisationen.
Medlen kan i sin tur användas för att exempelvis stödja
bildkonstnärernas verksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen i fråga om droit de suite beslutar att sätta
en minimigräns om 3 % av gällande basbelopp enligt vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att upphovsmannens rätt gentemot
organisationen skall finnas i tre år och att ersättningen
därefter skall tillfalla organisationen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 7 april 1995

Tanja Linderborg (v)

Per Rosengren (v)

Charlotta Bjälkebring (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Hanna Zetterberg (v)