I proposition 1994/95:151 föreslår regeringen att s k droit de suite ska införas i Sverige. Det innebär att upphovsrättshavaren till ett konstverk ska ha rätt till en ersättning på fem procent av försäljningspriset vid yrkesmässig försäljning av upphovsrättshavarens konstverk. Rätten till ersättning gäller alltså enbart för konstverk som vidareförsäljs yrkesmässigt t ex av ett auktionsverk eller en konsthandlare. En stor del av den konst som idag vidareförsäljs säljs privat. Det gäller speciellt konstverk av mindre etablerade konstnärer vars verk p g a prisnivån inte är särskilt attraktiva att sälja via t ex ett auktionsverk. Detta innebär att många konstnärer som trots att de är i stort behov av det ekonomiska tillskott som de föreslagna reglerna kommer att innebära inte kan dra nytta av systemet. Det vore önskvärt om regeringen ytterligare utreder och kommer med ett förslag om hur även icke yrkesmässigt såld konst ska kunna omfattas av någon form av droit de suite-regler. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Regeringen föreslår i propositionen att rätt till ersättning för droit de suite endast ska finnas om försäljningspriset inklusive mervärdesskatt överstiger en tiondel av gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, d v s cirka 3 000--4 000 kronor. För att undvika att en stor del av de svenska bildkonstnärerna inte ska falla utanför ersättningsrätten anser vi att minimigränsen bör läggas något lägre. Vissa andra länder som tillämpar droit de suite, t ex Frankrike, har en lägre miniminivå för att ersättning ska utgå. Vi förordar ett minimipris inklusive mervärdesskatt på tre procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
Upphovsrättsutredningen föreslog att allmänna arvsregler skulle gälla även för ett droit de suite-förfarande utom på en punkt. Vid fall där allmänna arvsfonden normalt ska träda in borde i stället den organisation som har till uppgift att företräda konstnärernas rätt i ersättningsfrågor inträda istället för allmänna arvsfonden. Vi anser att detta är rimligt och att de medel som därmed erhålles kan användas för att stödja t.ex. unga konstnärer. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till droit de suite- ersättning även vid privat försäljning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring vad gäller miniminivå för ersättning i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att organisation som företräder upphovsrättsinnehavarna skall träda in i fall där normalt Allmänna arvsfonden inträder.
Stockholm den 18 april 1995 Agne Hansson (c) Marianne Andersson (c)