Under de senaste åren har i snitt cirka 20 000 företag per
år gått i konkurs. Leverantörsförlusterna har uppgått till cirka
20 miljarder kronor per år. Det senaste året har utvecklingen
vänt något men antalet konkurser uppgår fortfarande till
cirka 15 000 vilket är 10 000 fler än under början och mitten
av 1980-talet.
Förklaringarna till utvecklingen under slutet på 1980-talet
och början av 1990-talet är flera. Sverige genomled en
finansiell kris med påföljande problem i bank- och
fastighetsbranschen. Samtidigt var de mindre företagen
dåligt rustade med låg andel eget kapital och små möjligheter
att klara egna kreditförluster. Ovanpå detta har
konkurslagstiftningen, med stela regler och små incitament
för parterna att verka för uppgörelser, inneburit att många
företag tvingats i konkurs, direkt eller som en följd av att
viktiga kunder gått i konkurs. För att undvika en liknande
utveckling i framtiden krävs insatser på flera områden.
Skattelagstiftningen måste tillåta att företagen växer sig
starka. Samtidigt bör konkurslagstiftningen ändras i syfte att
öka incitamenten för samtliga inblandade parter att sträva
efter uppgörelser innan konkurs behöver tillgripas.
Ytterligare en anledning till det stora antalet konkurser är
det svaga sakrättsliga skyddet för äganderättsförbehåll
(alternativt återtaganderättsförbehåll). Enligt nuvarande
regler gäller inte skyddet för återtaganderättsförbehåll i de
fall köparen ges tillåtelse att förfoga över (sälja, bearbeta
eller infoga) de levererade varorna efter köpet. Något faktiskt
förfogande krävs inte. Vid en jämförelse med andra länder
framstår skyddet i Sverige för äganderättsförbehållet som
svagt. I andra länder, t.ex. Norge, Danmark och Tyskland,
kvarstår skyddet till dess köparen faktiskt har förfogat över
varorna. Ett gällande äganderättsförbehåll innebär i dessa
fall att säljaren har separationsrätt i konkursen och
följaktligen få hämta tillbaka de levererade varorna. Det
sakrättsliga skyddet för äganderättsförbehåll bör därför
stärkas så att separationsrätt erhålles till dess köparen
faktiskt har förfogat över de levererade varorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förstärkt sakrättsligt skydd för
äganderättsförbehåll.
Stockholm den 24 januari 1995
Marianne Andersson (c)
Sten Svensson (m)
Rune Backlund (c)
Kenth Skårvik (fp)
Inga Berggren (m)
Bengt Harding Olson (fp)