Insolvensutredningens förslag till lag om
företagsrekonstruktion syftar till att öka möjligheterna att
rekonstruera verksamheter som kommit i ekonomiska
svårigheter och att minska antalet konkurser. Detta för med
sig att i de fall konkurs ändå blir nödvändig tyngpunkten
kommer att ligga på att tillgodose borgenärernas intresse i
högre grad än vad fallet är idag.
Förvaltaren har idag att i varje konkurs uttala sig om det
finns anledning att misstänka att brott mot borgenärerna
begåtts. I de allra flesta fall framstår detta arbete som
bortkastat, bl.a. därför att åklagarens och polisens resurser är
otillräckliga. Skyldigheten för förvaltaren borde därför
kunna nyanseras och konkursförfarandet följaktligen
anpassas till dess huvudfunktion, nämligen att tillgodose
borgenärerna. Det kan starkt betvivlas att nuvarande ordning
med en till kronofogdemyndigheten knuten
tillsynsmyndighet är ägnad att främja dessa krav.
Enligt vår mening bör konkursförvaltningen, när det är
fråga om aktiebolags konkurs, principiellt ordnas på ett sätt
som motsvarar aktiebolagslagens uppbyggnad med den
skillnaden att borgenärerna övertar aktieägarnas
befogenheter.
Konkursdomstolen utser interimsförvaltare, men
borgenärerna väljer slutligen förvaltare. Detta sker vid ett
första borgenssammanträde under ledning av
konkursdomaren, på vilken det ankommer att pröva att
förvaltaren uppfyller lagens krav. En inskränkning i den
enskilda borgenärens inflytande bör kunna övervägas, t.ex.
såsom i aktiebolagslagen där ingen får rösta för mer än en
femtedel av de vid stämman företrädda aktierna. Dessa
sammanträden motsvarar bolagsstämmor i aktiebolag.
Organisationen bör så långt möjligt följa aktiebolagslagen.
Borgenärssammanträden skall sedan hållas under
förfarandets gång. Vid dessa tjänstgör förvaltaren som
ordförande.
Protokoll från borgenärssammanträdena bör jämte
förvaltarens redovisning tillställas Patent- och
Registreringsverket (PRV) på samma sätt som gäller för
aktiebolag i drift. PRV kan ta över konkursdomstolens
skyldighet att granska halvårsredovisningen.
För att säkerställa att erfarenheterna från
konkursförvaltning används till att förbättra kvaliteten på
förvaltningen bör materialet underkastas en kvalificerad
analys från bl.a. ekonomisk och juridisk synpunkt.
Uppgiften kan exempelvis läggas på Finansinspektionen.
Denna bör, liksom PRV, erhålla protokollen över
borgenärssammanträdena. Analysen bör göras tillgänglig för
Svenska advokatsamfundet.
Fristdagen i konkurslagen
Aktiebolagslagen innehåller åtskilliga regler som syftar till
att skydda borgenärerna. Deras rätt är inte i fara så länge
tillgångarna överstiger skulderna och alltså vid en
likvidation kommer att ge åtminstone någon utdelning till
aktieägarna. När utvecklingen i företaget är sådan att
aktiekapitalet börjar naggas i kanten finns föreskrifter om
skyldighet för styrelsen att upprätta s.k.
kontrollbalansräkning. Visar den att mer än halva
aktiekapitalet är förbrukat skall styrelsen till extra
bolagsstämma hänskjuta frågan om bolagets framtid.
Bolagsstämman har sedan åtta månader på sig att avgöra om
bolaget skall gå i likvidation eller ej. Det är givet att läget
under denna tid kan försämras. Erfarenheten visar att det kan
gå fort.
Åttamånaderstiden bör jämföras med tidsfristerna för
återvinning i konkurs. Dessa är i regel tre månader och
innebär att för borgenärerna ogynnsamma affärer som gjorts
under tre månader före konkursen skall gå åter. Det är enligt
vår mening tydligt att vad som enligt aktiebolagslagen är en
kritisk period bör vara det också i konkurslagen.
Vi föreslår därför att den s.k. fristdagen i konkurslagen
skall vara den dag styrelsen finner att kontrollbalansräkning
utvisar att aktiekapitalet är till mer än hälften förbrukat.
Försummelse att upprätta kontrollbalansräkning bör
medföra personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna
inte bara, som fallet är idag, för nya förpliktelser utan också
för den skada borgenärerna åsamkas genom att fristdagen
senareläggs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
konkurslagen (1987:672) beträffande förvaltning och tillsyn
i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
konkurslagen (1987:672) i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
aktiebolagslagen (1975:1385) i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 18 januari 1995
Rolf Dahlberg (m)
Stig Rindborg (m)
Birgit Henriksson (m)
Henrik S Järrel (m)
Göran R Hedberg (m)
Eva Björne (m)
Lennart Fridén (m)