Det råder bred enighet om att vägen bort från höga arbetslöshetssiffror går via tillväxt i små och medelstora företag. Redan etablerade småföretag behöver spelregler som underlättar expansion och människor med goda idéer ska lockas att starta nya företag.
Denna insikt har fått allt fler anhängare, men i den tilltro som växt fram kring småföretagandet, glöms ofta en viktig faktor bort: alla goda idéer är inte lönsamma.
Av alla nya företag går 30 procent i konkurs inom tre år. Konkurserna innebär ofta personliga tragedier för den enskilde företagaren. Bakom siffrorna gömmer sig också en del ekonomisk brottslighet. Många välskötta och lönsamma företag har också kommit på obestånd när andra företag inställt sina betalningar.
De nyföretagare som valt aktiebolagsformen för sin verksamhet har speciella regler att följa. Att detta ibland kan innebära problem visar statistik från patent- och registreringsverket (PRV) som endast får in årsredovsiningar inom stipulerad tid från hälften av landets registrerade bolag. Efter räkenskapsårets slut har ett bolag upp till sju månader på sig att lämna in sina papper till PRV. 150 000 klarar inte det. Efter ytterligare åtta månader saknas fortfarande redovisning från omkring 60 000 bolag. För de bolag som slarvar med årsredovisningen väntar blygsamma böter, 5 000 kronor för mindre företag och 10 000 kronor för större. Påföljden avskräcker knappast.
Hur många av dessa 150 000 bolag som verkligen bedriver någon verksamhet vet inte PRV, men det torde finnas åtskilliga som i praktiken avvecklat själva verksamheten men inte företaget. Deras motivation att lämna in årsredovisning minskar eftersom kostnaden för auktoriserad revision kvarstår, även om bolaget i praktiken är vilande. När en småföretagare med eget aktiebolag konstaterat att verksamheten inte längre är lönsam, eller att den goda idén som var orsaken till företagsbildningen inte höll, har han eller hon det i dag svårt att avveckla bolaget.
Faktum är att det ofta är lättare att fortsätta driva ett olönsamt aktiebolag tills bolaget tvingas i konkurs av sina fordringsägare än att avveckla det på ett tidigare stadium. Ett alternativ är att sälja bolaget. Om köparen har för avsikt att använda bolaget i ekonomisk brottslighet, har säljaren liten möjlighet att hindra detta.
Förenkla avvecklingen
Lägstiftningen på detta område bör ses över. För en småföretagare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform bör det finnas enklare möjligheter att avveckla företaget. Ett sätt är att införa någon form av ''sista bokslut''. När företagaren beslutat att avveckla, lämnar han som vanligt in underlaget före sin årsredovisning till sin auktoriserade revisor. Denna kontrollerar att skulderna kan betalas med de tillgångar som företaget har. Hur resterande tillgångar fördelas mellan ägarna, kan framgå av årsredovisningen. Därefter avregistreras bolaget hos PRV.
En annan möjlighet som bör övervägas är att nybildade aktiebolag ges möjlighet att avvecklas på enklare sätt under bolagets första tre verksamhetsår. Det skulle med stor sannolikhet leda till att färre än 30 procent av dessa sätts i konkurs, vilket alltså är fallet i dag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en reviderad lagstiftning gällande avveckling av aktiebolag.
Stockholm den 25 januari 1995 Christer Eirefelt (fp)