Samhället förändras genom den nya
informationsteknologin och internationaliseringen. Både
människor och organisationer förändras ständigt i snabb takt
och inte minst har glesbygdens möjligheter att driva företag
accentuerats. Men företagsformerna har inte förändrats i
motsvarande takt.
De företagsformer som finns för närvarande är sådana som
blev till i början av 1900-talet eller tidigare:
Aktiebolaget har det mest utvecklade regelverket.
Reglerna ger utrymme för snabbt och rationellt
beslutsfattande. Det krävs ett relativt stort aktiekapital för att
starta ett bolag. Aktieägarna har relativt stora möjligheter till
insyn, kontroll och styrning av bolaget genom de direktiv
som bolagsstämman upprättar.
Ekonomisk förening är bäst lämpad för samverkan mellan
ett stort antal delägare. Det mest utmärkande för ekonomisk
förening är att den som regel inte får vägra någon inträde
som medlem. Varje medlem har en röst. Det är en smidig
organisation och kan lätt anpassas till växande antal
medlemmar. I den ekonomiska föreningen finns ingen
motsvarighet till aktiebolagens strikta reglering av vad som
ska ske om stora förluster uppkommer.
Ideel förening saknar lagstiftning. Det är krångligt att via
stadgar fullständigt klargöra allt som behöver regleras. Å
andra sidan är det en stor frihet för medlemmarna att forma
regler för föreningen och dess verksamhet.
Stiftelse som företagsform kännetecknas av att egendom
avsatts för att stadigvarande tillgodose ett bestämt ändamål.
Stiftelsen saknar ägare, som kan råda över stiftelsens
förvaltning eller ändamål. Det innebär att den är svårare att
styra än ett bolag. Stiftaren har ett reellt inflytande på
stiftelsen genom att utse styrelseledamöter och revisorer. Det
krävs särskilt tillstånd, s.k. permutation, för att ändra
innehåll eller upplösa en stiftelse.
Med kännedom om de företagsformer som finns i dag och
med tanke på de möjligheter som glesbygden kan erbjuda för
framtida företagsamhet är det kanske dags att hitta ännu en
företagsform som är anpassad till de nya förhållanden som
råder. En företagsform som bygger på mindre
företagsenheter och på människor i samverkan i en levande
landsbygd. En ny företagsform mitt emellan aktiebolag och
enskild firma eller ekonomisk förening, anpassad till
byautveckling kombinerat med den nya
informationsteknologin och dess möjligheter ur såväl social
som marknadsanpassad synvinkel. En ny företagsform som
inte entydigt bygger på vinstmaximering, som är lättare att
bilda än aktiebolag och som har ett mindre antal delägare än
t.ex. ekonomisk förening.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att finna en ny företagsform, anpassad till det
nya tjänste- och informationssamhällets villkor i glesbygd.